Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Inte ens mamma visste om det – det är så tabu”

Foto: KRISTOFFER RUCKEMANN
Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

Irene Ekelund var supertalangen som förutspåddes att bli Sveriges nästa superstjärna – men som i stället föll offer för svåra depressionsbesvär.

Nu har 22-åringen berättat om sitt beslut att söka professionell hjälp. 

– Inte ens mamma visste hur jag mådde. Det är så tabu att prata om psykisk ohälsa, särskilt inom idrotten, säger Ekelund till Svenska Dagbladet.  

Irene Ekelund var bara 15 år när hon slog ungdomsvärldsrekord på 200 meter. I samma veva tog hon SM-guld på seniornivå på både 100 och 200 meter. De sanslösa resultaten ledde till att tonåringen lyftes fram som en framtida storlöpare – men då kom motgångarna.

Skador följdes av djupa depressioner. Omvärldens press blev för mycket. I en lång intervju med Svenska Dagbladet berättar Ekelund om hur hennes dåliga mående yttrade sig. 

– Jag tappade energin. Blev mer och mer omotiverad, kunde sitta i soffan en hel dag. Ibland knappt ta mig upp ur sängen. Jag blev mycket sjuk också, fick feber var och varannan vecka. Det hängde väl ihop. Jag hamnade i en ond cirkel. Skolan var pest och träningen gick bara på rutin, säger Ekelund till tidningen.

”Kändes så läskigt”

Utöver depressionssymptom lider Ekelund dessutom av kraftfulla ångesttankar. Hon berättar att hon kunde drabbas av irrationella rädslor, som att hennes hus skulle brinna ned eller att okända män skulle bryta sig in. 

För att få bukt med problemen började talangen gå i terapi. 

– Det kändes så läskigt. Jobbigt och intimt. Inte ens mamma visste hur jag mådde. Det är så tabu att prata om psykisk ohälsa, särskilt inom idrotten. Man är rädd att folk ska titta snett på en, börja behandla en annorlunda. Försiktigare. Som om man inte vore samma människa längre utan en svagare variant, säger Ekelund. 

”Mår hyfsat bra nu”

2019 har rent sportsligt varit Ekelunds bästa år på länge.  I Norrköping Indoor Games slog 21-åringen till med 7,40 på 60 meter, hennes bästa resultat på fyra år. 

– Måendet går upp och ner. Så kommer det alltid att vara. Min hjärna jobbar emot mig. Just nu mår jag … hyfsat bra. Lite stressad är jag väl. Men jag trivs i min träningsgrupp och har en bra struktur och rutin för min träning. Det mår jag bra av. Jag är väldigt beroende av rutiner, säger hon.