Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

VM:s mäktigaste uppvisning hittills

Kylian Mbappé gjorde två mål och ordnade en straff. Foto: ANTHONY BIBARD / IMAGO/PANORAMIC/IBL IMAGO SPORTFOTODIENST GMBH
Mbappé ger Leo Messi en kram efter matchen. Foto: MAKSIM BOGODVID / SPUTNIK/IBL SPUTNIK

GELENDZJIK. Den som inte såg det här komma kan ursäktas för det.

Så fort gick det.

Jorge Sampaolis flygande cirkus svävade in i Kazan och klövs mitt itu av VM:s mäktigaste uppvisning hittills.

Kylian Mbappé mot sköldpaddorna: En modern klassiker.

Det var som ett gäng klipp ur den tecknade serien med Coyote och Road Runner, ni vet vargen som jagar en fågel?

Meep meep!

Steg för steg såg Kylian Mbappé ut att inse det vi kunde se från sidan: De har ingen chans.

För varje meter övertygades han av sig själv: Okej, jag är så här snabb. Men är jag inte…jo, jag är snabbare än…jag är snabbare än allt här, jag kan…och ungefär vid den tidpunkten insåg Marcos Rojo samma sak och rev ned honom i straffområdet.

Ändå var det bara ett smakprov på vad Argentina skulle utsättas för i Kazan.

I mina ögon blev det här en definierande eftermiddag. Nu när den är slut, när Leo Messis VM är över igen, när Jorge Sampaoli har visat upp sitt senaste vansinnesexperiment från laboratoriet och hans flygande cirkus har haft sin avskedsföreställning i Ryssland, då är det svårt att slita sig från tanken på att den här matchen markerar någonting, att den etablerar Kylian Mbappé på en plats där han kanske inte har varit tidigare. 

Det säger en del om en spelare som är 19 år men redan har hunnit slita Champions League-försvar i stycken och jämnat hela Ligue 1 med marken två gånger. Någonstans på vägen gav en borgmästare honom smeknamnet ”Den lilla prinsen av Bondy”, förorten till Paris där han växte upp.

När han ryckte ut Argentina ur VM på egen hand är frågan om han inte slog sig ned på fransk fotbolls tron – och om inte fler säten väntar på att erövras.

 

NYHETSBREV: Få SportExpressens nyhetsbrev om VM 

 

VM:s bästa match hittills

Vi fick VM:s hittills bästa 90 minuter (ur ett åskådarperspektiv) och en av historiens mest underhållande slutspelsmatcher mellan två lag som gav varandra stora möjligheter och sig själva massor av bekymmer. 

Vi fick även en match som behövde en avgörande faktor.

Vem som skulle lösa ekvationen? I manus stod det så klart om en annan spelare. 

Leo Messi var nyklippt dagen till ära. Han log under nationalsången, han tindrade lite halvt med ögon och slickade sig snabbt runt munnen. Nya nyanser av spelaren som sammanbitet rynkat ögonbrynen inför varje match den här turneringen. 

Skulle vi även få se nya nyanser av hans Argentina? 

Jag vet inte vad vi såg. Allt? Ett blåvitrandigt kaos. Fotboll på uppstuds. 

Från början fanns kanske tendenser till en plan på att Ever Banega skulle leta sig in i spelbara ytor, vända upp och skicka mackor mot fronttrion med Di Maria, Messi och Pavón – men Frankrike kunde enkelt hålla formen och vänta på öppningar. 

Den första slutade i en frispark som sommarens stora dramakonung, Antoine Griezmann, skickade rakt i ribban. Den andra skapade Kylian Mbappé själv med en acceleration som inte många spelare i världen är kapabla till. 

Marcos Rojos desperata försök att få tag i honom såg ut som den där nordkoreanska skridskoåkaren som började riva ned alla andra när han insåg att det var kört under OS i Pyeongchang.

Griezmann hade skjutit in sig och placerade in straffen utan bekymmer. Frankrike hade inte bara fått ett ledningsmål till skänks, de såg ut att ha fått hela matchen. 

Varför inte bjuda tillbaka?

 

MISSA INGA VM-NYHETER: Få största VM-nyheterna direkt i Messenger! 

 

Någonting ur ingenting

För det var vad man gjorde. 

Argentina var egentligen fortfarande överallt och ingenstans, ett laglöst, spontant fotbollslag, där för att straffas, men i stället drabbades Frankrike av sitt sämsta tillstånd: Den överförsiktiga passiviteten som Deschamps ofta varit skyldig till. 

Trots att argentinska spelare ställde sig två meter från varandra och undrade om de hade kommit rätt, skickades i väg av sina lagkamrater, inte hittade Messi, tog fart med bollen in i återvändsgränder och vilade sig mot en backlinje inte hade hunnit i kapp en förrymd sköldpaddsfarm letade man sig tillbaka in i matchen.

Pressen trappades upp strax innan Angel Di Marias drömträff, den sortens mål som lag utan metod ofta får hoppas på. Mercados ledningsmål var inte annorlunda i den bemärkelsen: Någonting ur ingenting. 

Själv fann jag mig djupt konfunderad av vad det andra laget höll på med. Argentinas förvirrande intryck bleknade nästan i ljuset av den franska likgiltigheten inför matchutvecklingen. 

Var det så här man skulle störta ut ur VM? 

Mot ett planlöst Argentina utan tränare, anfallare och seriösa försvarare?

Tydligen inte. 

Mitt i allt som skulle välsigna perioden efter Mercados 1-2 är det nästan lätt att glömma bort Benjamin Pavards fantastiska kvittering. Den gav i alla fall Frankrike liv, sög ut passiviteten och lockade fram Argentina på nytt.

En helt ny match uppenbarade sig, och fram stormade Mbappé med ljusets hastighet, redo att vända upp och ned på allt igen.

Det såg nästan orättvist ut när han vände bort sin försvarare till 3-2 och man visste flera sekunder innan han sköt 4-2 att han skulle göra det också.

 

LÄS MER: Åttondelsfinaler i VM 2018 – alla matcher 

 

Känns som om Mbappés VM bara har börjat

Det finns en sak som gör att jag blir extra fascinerad av fotbollsspelare, och det är när de spelar som om de skickats till oss från framtiden. Intrycket blir liksom hisnande. Man har sett Leo Messi och Cristiano Ronaldo skapa det i nästan ett decenniums tid, men dessförinnan har jag som enklast att känna igen dragen hos Brasiliens Ronaldo i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

Att dra ytterligare paralleller mellan honom och Kylian Mbappé blir så klart spekulativt och lite flamsigt redan nu, men den totala handlingsförlamning som båda har förmågan att skapa hos sitt motstånd, den är sannerligen sällsynt.

Här paralyserades Argentina av en 19-åring som verkar älska det här slutspelet mer än någon annan. 

I dag gav han sitt Frankrike lösningen på alla problem, och frågan är om han kan fortsätta med det.

Jag har länge varit skeptisk till Didier Deschamps som förbundskapten och tyckt att han basat över ett fotbollsland med alldeles för mycket oförlöst potential. 

Hans landslag har haft en tendens att hamna i det stillasittande tillstånd som tog Argentina tillbaka in i matchen i Kazan – men kanske har han frälsts av en gnista som inte är speciellt vanlig i fotbollen överhuvudtaget lagom till den här turneringen. 

Den lilla prinsen av Bondy är uppe på tronen.

Det känns som om hans VM bara har börjat.

 

LÄS MER: Allt om Sveriges åttondelsfinal 

LÄS MER: Slutspelet i VM 2018 – allt du behöver veta

LÄS MER: Sverige i VM – trupp, betyg och matcher

LÄS MER: Fotbolls-VM – spelschema och tv-tider

LÄS MER: VM 2018: Resultat och tabeller

FÖLJ VM: Liverapporter från alla VM-matcher