Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Allt vi behöver är en ny hjälte

Foto: SILVIA IZQUIERDO / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: ERALDO PERES / AP TT NYHETSBYRÅN

PARIS. Djungelvärme. Vinna eller försvinna. En högre rankad motståndare. Ett ifrågasatt svenskt landslag.

Déjà vu? 

Mais oui.

Det må vara Paris 2019 - men det kunde lika gärna handlat om ett par mirakelkvällar i Brasilien 2016.

Det gick då. Det kan gå nu. Allt vi behöver är en ny hjälte.

Caroline Seger kisar mot det skarpa strålkastarljuset i presskonferensrummet i källarregionerna på Parc des Prices.

Sedan säger hon:

– Mitt budskap är ganska enkelt: Det handlar om att vinna eller försvinna. Om att gå ut och ge allting - men ångra ingenting.

Dryga dygnet före avspark i åttondelsfinalen sätter som vanligt lagkapten Caroline Seger pricksäkert ord på vad som väntar.

Do or die.

Vi har ältat i dagar, veckor, månader om vad som står på spel. Oftast med rätt negativa undertoner. 

Det har handlat om risken att missa OS. Risken att slarva bort en chans att glänsa för rekordpublik framför tv:n. Risken att detta i så fall kan vara sista mästerskapsshowen för spelare som Seger själv, Nilla Fischer och Hedvig Lindahl.

Och visst, det är ju sant.

Alltihop.

 

Men nu är tiden här för att se möjligheterna i stället.

 

För nej, Kanada är inget motstånd som ger galopperande skrämselhicka. Jo, det är klart att det är ett riktigt bra lag. Normalt till och med snäppet vassare än det Sverige.

Men nu är det mästerskap.

Och ”normalt” är inget ord som riktigt fungerar längre.

Vi behöver bara kasta en snabb blick i vår egen blågula backspegel för att se hur allt vi trodde oss veta på förhand i verkligheten visade sig vara totalt mumbojumbo.

Som kvartsfinalen I OS 2016.

Matchen där vi trodde USA skulle pulverisera ett ifrågasatt Sverige. Men allt slutade med seger efter att Lisa Dahlkvist avgjort.

Som semifinalen i OS 2016.

Matchen där vi trodde att Martas Brasilien än en gång skulle trolla bort Sverige. Men allt slutade med seger efter att Lisa Dahlkvist avgjort.

 

Ja, ni fattar läget. Allt vi behöver är en 2019 års version av Lisa Dahlkvist.

 

En vinst mot Kanada öppnar ju dörren till så mycket trevligheter. För det är precis som Caroline Seger förklarade för en kanadensisk reporter på söndagens presskonferens:

– Går man långt i ett mästerskap så börjar det hända grejer i Sverige.

Och det är ju dit vi vill.

Tills när de där ”grejerna börjar hända.”

Vi behöver inte grotta ner oss redan nu i vad en framgång här skulle betyda för damfotbollen i Sverige. För damallsvenskan. För rekryteringen. För framtiden och allt möjligt annat.

Låt oss bara stanna här och nu.

En seger på måndag kväll (natt?) kommer att innebära en glädjeexplosion. Ytterligare en veckas VM-feber, och en fortsatt dröm om att kanske, kanske, kan det faktiskt gå hela vägen den här gången.

Det räcker så gott.

– Jag har aldrig varit med om en match som det varit så stort intresse för. Det är lite läckert, säger också förbundskapten Peter Gerhardsson.

Och konstaterar sedan stillsamt:

– Det blir häftigaste matchen jag varit med om.

Då återstår bara att göra det mesta möjliga av det här ögonblicket i svensk fotbollshistoria.

Mer exakt:

Tysta tvivlarna. Gör oss stolta. Och starta festen.

 

Vi har ju faktiskt väntat i tre år nu.

 

LÄS MER: Fotbolls-VM 2019: Sveriges matcher och tv-tider  

LÄS MER: Här är Sveriges trupp till fotbolls-VM