Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige har mycket att lära av Norges insats

Noa Bachner och Daniel Kristoffersson summerar 4-0-segern mot Malta.
Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY
Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY

Kvällen höll på att börja på bästa möjliga sätt på Färöarna. 

I 74 minuter höll Lunne-fåglarna fortet mot Rumänien så till den milda grad att man fick en liten pulshöjning i tv-soffan. 

Bjudningar är sällsynta, inte minst när insatserna är höga och klasskillnaden stor, men satan så fina de är när de väl kommer.

Istället fick man ställa in sig på nästa möjlighet bortom Sveriges match på Malta, visserligen ingen potentiell skräll, men det parallella jobbet från samma soffa var minst lika viktigt. 

Viva España! 

Lasse Lagerbäcks landslag må vara både intressant och charmerande, men sympatierna stannar på klubblagsnivå. Så länge Martin Ödegaard serverar assist till Alexander Isak är jag nöjd. 

Even Hovland? Halvkul, inte mer.

Sverige skulle bara förlora den matchen

Norge spelade 1-1 mot Spanien på Ullevål efter en superinsats och många kopplar nog prestationen till Sveriges i Madrid. Till er säger jag sakta i backarna. Till er som inte har det färskt i minnet påminner jag om Sveriges insats mot Spanien i Madrid, som ju inte helt ärligt var en ren spansk överkörning. 

Många kritiserade Sverige för att ha stått för lågt och inte utmanat Spanien, ett av världens bästa fotbollslandslag, tillräckligt i presspelet. Någon kollega kallade Sveriges prestation för håglös och som alltid när ett lag förlorar med ett lågt stående försvarsspel ville alla se en ”mer offensiv taktik”. Det talades om ett ”perfekt läge” att möta Spanien i och med att klubblagssäsongen var slut, och att således spelarna skulle vara slitna och lågmotiverade. 

Bah! 

Istället var läget tvärtom, precis fel timing att åka till Madrid. Spanien samlades tidigare än normalt, slöt sig samman för att de hade insett det som borde varit uppenbart för alla: En seger garanterade mer eller mindre gruppsegern. 

En final således, i Madrid mot ruskiga Spanien. 

Skojar ni eller? 

Klart Sverige inte ska en suck i en sån match, klart taktiken inte hade något med resultatet att göra, klart vi bara skulle förlora den matchen.

Sverige har en dunderchans på tisdag

Har vi lärt oss något? Jag är ganska säker på att Peter Wettergren och Janne Andersson tog få lärdomar med sig hem till Sverige från Madrid. Helt ärligt tror jag att de kollade på matchen ett par gånger och sen bara skakade på huvudet och nöjde sig med var sin axelryckning. 

Däremot tror jag att de kommer ägna ett gäng timmar åt att kolla på Norge - Spanien från i går. Där finns mycket att ta lärdom från. Norge var nämligen inte bara bra, de var till och med riktigt jävla bra, och förtjänade den sena kvitteringen av Joshua King. 

På Friends fick var 3-3 var i norsk underkant och jag känner lite samma med hela Norges kvar så här långt. Resultatmässigt är det si så där, spelmässigt och framtidstänkande är det hyperintressant. 

Men skit i Norge, det Sverige ska ta med sig är att Lasse Lagerbäcks Norge visade att Spanien är långt från omöjliga. 

De behöver visserligen någon pinne till för att matematiskt vara klara för EM, men något säger mig att Sverige har en dunderchans på tisdag. Den får vi inte missa att utnyttja. 

 

LÄS MER: Sveriges grupp i EM-kvalet – och förutsättningarna

LÄS MER: Svennis: ”Det var det som kostade mig min familj”