Det vore lätt att blinka mot Shakespeares ”Much ado about nothing”, så här strax efter slutsignalen mellan två av fotbollens stormakter. För någon sprakande spelfest blev det ju inte, inte i nivå med förväntningarna, i mötet mellan de regerande världsmästarna Frankrike mot ett av världens mest svårbesegrade länder, Tyskland i matchen i dödens grupp som på förhand kallats en tidig EM-final. Det var alltså ungefär som på midsommarafton och nyår; med så våldsamt högt uppskruvade förväntningar kan man inte kan bli annat än besviken.
Kanske handlar det mest om att min världsbild rubbas av att se ett Tyskland som fortfarande tre år efter det snöpliga uttåget ur VM inte hittat tillbaka till sitt vanliga odödliga jag.
Visst, man slutade aldrig spela, matchen fortsatte leva, också tack vare två offside-bortdömda franska mål. Men det blev inte mer än så, någon tysk kvittering kom aldrig. Så blev Hummels smärtsamma självmål, som började med en smeksamt skön boll från Pogba till Hernandez och sen vidare, matchens enda mål.
Att Frankrike är en av guldkandidaterna visste vi redan förut och nu blev det ännu mer tydligt. Laget har få svaga punkter, ett mittfält att dö för, ett vinnande spel och stjärnorna som kan avgöra på egen hand. Jag säger bara: Oh, ah, Benzema.
Ohlala, Pogba. Mbappé – TGV, Franrikes eget höghastighetståg.
Les Bleus var favorittippade i tungviktsmötet och vann också rättvist om än inte så övertygande som somliga väntat sig. Å andra sidan är det ett styrkebesked i sig att de inte behövde anstränga ihjäl sig ens mot så starkt motstånd.
Samtidigt vann gruppgrannarna Portugal sin match, även om det satt hårt inne, och när allt var över var det Tyskland och Ungern som stod på noll poäng. Pressen är nu hård på tyskarna inför mötet med Portugal.
Kvällen bjöd också på en del oväntade och mindre vackra händelser som när Antonio Rüdiger bet ?! Paul Pogba, i bästa värsta Suárez-stil. Bisarrt och kanske, om han straffas i efterhand, kostsamt för tyskarna.
Ännu värre, eftersom det var planerat på förhand och inte skedde i stridens hetta, var mannen som flög in med sitt skärmflyg på arenan, precis före avspark. Greenpeace uppges ha legat bakom aktionen. Mannen förlorade kontrollen över sitt flyg och det kunde slutat mycket värre, då han var nära att krascha in i publiken. Två personer sägs i skrivande stund ha skadats.
Jag är så innerligt trött på folk, och organisationer, som tar sig friheten att förstöra och/eller riskera andras säkerhet.
Om det är för att streaka och visa muffen/snoppen, få synas i teve, skaffa sig billigt kändisskap eller sprida ett politiskt budskap är ointressant. Att få för sig att flyga in på en sluten arena med människor på läktarna, är förstås oförsvarbart.
Liksom att ta sig rätten att förstöra stämningen och koncentrationen för publiken och spelarna. Jag är inte intresserad av att höra vilka högtflytande motiv man än tycker sig ha för ett sådant beteende och risktagande.
Så blev alltså kvällen, där Frankrike bekräftade att man är de nya herrarna nu, i maktkampen mellan Europas två stora grannar. Att det sen kändes lite beige att ett självmål avgjorde, det får vi leva med.
Det kommer mer, mycket mer.
