Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

På väg att lämna helt annat arv efter sig nu

Foto: KENTA JÖNSSON / BILDBYRÅN

Basketen hade redan haft sitt Kina-moment. 

I början av december var det fotbollens tur.

Mesut Özils fotbollskarriär har stagnerat, men utanför planen är han på väg att lämna ett annat arv efter sig.

I bakgrunden är en myt på väg att självdö: Sport och politik hör ihop mer än någonsin.

Vad hände egentligen med den dansande tian från Tyskland?

Nästa sommar har det gått tio år sedan Mesut Özil sprang åttor runt varenda mittfältare och backlinje i Sydafrika under VM-slutspelet som blev karriärens katapult, men det känns som om tre karriärer har avverkats, både på och utanför planen.

På många sätt var Özil en våt dröm för Europas sportchefer: En playmaker med ett rörelsemönster som fick ögonen att smälta, teknik och spelsinne från yttre rymden – och där för att köpas från ett lägre hyllplan i Werder Bremen. 

Efter VM fanns inget annat alternativ än att exportera honom till en av världens största klubbar, och Real Madrid slet hårdast. Tanken var egentligen att han skulle spela andrafiol bakom Kaka, men Brasiliens superstjärna opererades i början på säsongen och Özil fick ta taktpinnen tidigare än planerat. Det blev 25 assist, mer än någon annan spelare i Europa, applåder och när nästa säsong skulle ta vid: Tröja nummer 10.

Till en början skulle karriären fortsätta på samma spår. Real Madrid vann ligan, Özil assistligan. Säsong tre: 29 framspelningar – men även rykten om en önskan att lämna. Luka Modric hade anslutit och tagit upp mer av det kreativa utrymmet. 

I september 2013 gick det undan. När flytten till Arsenal var klar för en tysk rekordsumma pratade Özil om ett sinande förtroende från sin tränare. I Madrid gnällde Cristiano Ronaldo öppet.

– Han var spelaren som bäst förstod hur jag rör mig. Jag är arg på det här.

***

Sju år senare är Mesut Özil på väg att arkiveras i fotbollshistorien, men mer av andra skäl än sin spelbegåvning.

Under sina första säsonger i London bjöd han på klickar av sin talang. För det har ju funnits stunder av briljans, bländande formtoppar och påminnelser om vilken spelare som Arsenal köpte – men mest av allt något annat.

Arsenals hjälplösa fall i tabellen har många orsaker, men frågan är om någon har fått klä skott lika mycket som Mesut Özil.

Foto: IMAGO SPORTFOTODIENST / IMAGO/EIBNER IMAGO SPORTFOTODIENST

Om någonting låg kvar efter Arsene Wengers osannolika och långa sejour som tränare var det en misstanke om attitydproblem och förlorarkultur. Ligatitlarna hade börjat tyna bort vid minnets horisont. Arsenal hade för nära till att acceptera förluster och rycka på axlarna. När laget gav upp i stora och viktiga matcher hörde det till vanligheterna att någon plockade ut ett kort klipp på en orörlig, ointresserad Özil som vandrade runt riktningslöst på fel sida spelaren han egentligen skulle pressa.

Som en av klubbens största löneposter och viktigaste värvningar i modern tid blev han enkelt en spottkopp – men samtidigt också en projektion för maskerad potential, ett symptom på en klubb som inte mådde speciellt bra, som bara behövde vakna till.

Den förhoppningen har långsamt försvunnit. Arsenals problem har fortsatt efter Arsene Wenger, och Özil har i allt högre utsträckning framstått som en del av problemet, snarare än en möjlig lösning. Fredrik Ljungberg gjorde sitt yttersta för att restaurera honom i de fåtal matcher han fick tillgång till tränarposten, men Özil svarade inte med någon större hunger. Inte många förvånas om det var spiken i kistan.

På planen är det därför något av en tragedi som utspelat sig i ämnet Mesut Özil.

Utanför den händer något helt annat.

***

Inlägget dök upp på både Instagram och Twitter.

https://twitter.com/MesutOzil1088/status/1205439723302469632?s=20

”Qurans are being burnt. Mosques are being shut down. Muslim schools are being banned. Religious scholars are being killed. Brothers are forcefully being sent to camps”, skrev Özil.

Vad han syftade på var Kinas förtryck av den muslimska minoriteten i landets nordvästra delar. Majoriteten av förföljelsen äger rum i provinsen Xinjiang och riktar sig mot en muslimsk folkgrupp som kallas uigurer, men även andra muslimska minoriteter. Uppemot en miljon personer har fängslats i stora ”omskolningsläger”, som den kinesiska regimen beskriver dem. Tidigare under vintern kunde New York Times med hjälp av 400 sidor läckta dokument inifrån den kinesiska regimen avslöja detaljer om kraftåtgärderna mot de muslimska folken i landet.

Human Rights Watch, som likt världens medier, FN och andra människorättsorganisationer nekas möjligheten att kontrollera eller besöka något av lägren, skriver i sina rapporter om en ”uppskalad” och allt mer aggressiv inställning, med massövervakning och enorma statliga medel som gått åt att kontrollera befolkningen i regionen.

I en rapport som HRW släppte hösten 2018 förfasas man över sofistikeringsgraden i övervakningen: Hur den kinesiska regimen använder enorma mängder biometrisk data, DNA och röstidentifkation för att kartlägga och kontrollera sociala kontakter och människors liv.

Det var inte första gången Mesut Özil skapade politisk debatt. 

Förra gången var det av andra skäl: I maj 2018 poserade han med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Kritiken mot beslutet att ställa upp på bilden blev massiv, i synnerhet i Tyskland. Dels för att man sedan tidigare haft en nationell debatt om problemen med att politisera fotbollen, något som blossat upp efter att förbundskanslern Angela Merkel besökt landslagets omklädningsrum. Dels för att det gällde Erdogan: Turkiets president var mitt inne i en valkampanj och hade förbjudits att kampanja i Tyskland, där över 1,2 miljoner turkiska medborgare bor.

Tyskland förlorar mot Mexiko i VM 2018.Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN

Merkel själv kritiserade Özil – men även det tyska fotbollförbundets ordförande Reinhard Grindel.

– Det tyska fotbollförbundet respekterar så klart det speciella situation som gäller våra spelare med utländsk bakgrund, men fotbollen och det tyska fotbollförbundet står för värden som Mr. Erdogan inte respekterar tillräckligt, sade han.

Uppståndelsen över fotot och alla aspekter av det upphörde inte. När Tyskland spelade träningsmatcher inför VM i Ryssland buades både Özil och Ilkay Gündogan, som också tagit bild med den turkiske presidenten, ut av publiken. Tyskland floppade totalt och åkte ut i gruppspelet, där man bland annat hamnade efter Sverige.

Efter turneringen porträtterades Özil ånyo som syndabock av både politiker på högerkanten och auktoriteter inom tysk fotboll. Det dröjde inte länge innan han aviserade att han hade gjort sitt i landslaget. I ett inlägg på Instagram anklagade han Reinhard Grindel för att betrakta honom som ”tysk när vi vinner, invandrare när vi förlorar”. Beslutet och skälen han angav mötte starka reaktioner. Hans mittfältskollega Toni Kroos kallade förklaringarna för ”nonsens”.

Ett år senare, sommaren 2019, var Erdoğan närvarande när Özil gifte sig med Amine Gülse från Sverige. I efterhand har han vid upprepade tillfällen försvarat sitt sätt att lämna landslaget.

Foto: GLADYS CHAI VON DER LAAGE / IMAGO/CHAI V.D. LAAGE IMAGO SPORTFOTODIENST

– Min generation förändrade tysk fotboll. Den blev roligare att titta på. Men efter bilden kände jag mig inte respekterad eller skyddad. Jag mottog rasistiska angrepp, till och med från politiker och offentliga personer, men ingen från landslaget klev fram och sa: Stopp, det här är vår spelare, ni kan inte angripa honom på det här sättet. Alla var tysta och lät det hända, sade han till The Athletic i oktober.

***

Tillbaka till Kina.

Reaktionerna på Özils utspel lät inte vänta på sig, framför allt var Arsenal snabba ut med ett avståndstagande.

”Efter inlägg i sociala medier från Mesut Özil måste Arsenal Football Club klargöra att detta är Mesuts personliga åsikter. Arsenal är alltid opolitisk som organisation.”, meddelade man. 

Det går enkelt att ha invändningar mot det påståendet.

Dagarna innan Özils utspel hade ytterbacken Hector Bellerín twittrat kritiskt om den konservative partiledaren och brittiske premiärministern Boris Johnson. Inlägget avslutades med hashtaggen ”#fuckboris”. 

https://twitter.com/HectorBellerin/status/1205054790843207680

Arsenal lämnade inlägget okommenterat. Inte heller när Arséne Wenger talade varmt om Emmanuel Macrons presidentkampanj i Frankrike hördes ett knyst.

Klubben sponsras dessutom av Visit Rwanda, en statlig marknadsföringskampanj från ett av världens fattigaste länder vars president Paul Kagame – själv stor Arsenal-supporter – allt oftare liknas vid en diktator av människorättsorganisationer. Kagame har på senare tid även pressats hårt av människorättsorganisationer att förklara varför politiska motståndare mördas och försvinner. En annan sponsor är Förenade Arabemiratens statliga flygbolag, Fly Emirates.

Arsenals störste ägare, Stan Kroenke, har vid upprepade tillfällen donerat pengar till republikanska presidentkampanjer i USA, senast Donald Trumps.

Att Arsenal plötsligt ville frånsäga sig all politisk association och reagerade på Özils inlägg har sina skäl.

***

Att kritisera eller reta den kinesiska regimen får konsekvenser. Fråga medarbetarna på SVT:s satirprogram Svenska Nyheter vad som hände efter att man sänt en narrande sketch hösten 2018. Några exempel: Programledaren Jesper Rönndahl mottog mänsklig avföring i sin brevlåda och andra medarbetare hotades till livet. Exemplen på andra, aggressiva reaktioner är många och går att hitta över hela världen.

Så även inom idrotten, där den kinesiska marknadens enorma kommersiella attraktionskraft är en betydande aspekt. 

NBA har under hela 2019 brottats med sin egen ekvation. Fler kineser (490 miljoner) än vad det finns amerikaner (330 miljoner) tittade på NBA under säsongen 2018/19, med andra ord är marknaden en guldgruva för klubbarna och ligan.

Houston Rockets har en speciell plats på den kinesiska basketmarknaden eftersom det länge var Yao Mings klubb, den största kinesiska basketstjärnan genom tiderna. Symboliskt nog var det just Rockets general manager, Daryl Morey, som twittrade sitt stöd till de vilt kämpande demonstranterna i Hongkong hösten 2019. 

”Fight for freedom. Stand with Hongkong”, stod det på en bild han la upp.

Inlägget ställde basketens Kina-relationer på sin spets.

Daryl Morey.Foto: PAT SULLIVAN / AP TT NYHETSBYRÅN

Spelare och tränare i NBA är i regel ganska frispråkiga vad gäller rätten till yttrandefrihet och motstånd mot vad de upplever som förtryck – men här hände det grejer.

Los Angeles Lakers och Brooklyn Nets var båda på väg till Kina för att spela matcher i Shanghai och Shenzhen när tweeten slog ned som en bomb.

Kinas konsulat i Houston uttryckte omedelbart sin ”chock” och bad Rockets att ”rätta till sitt misstag”. Morey tog bort sin tweet och spelare bedyrade i intervjuer att de ”älskade Kina”. Trots ursäkterna valde den hårt regimkontrollerade kinesiska statstelevisionen, CCTV, att ställa in sina NBA-sändningar. Landets största streamingplattform, Tencent, ställde in visning av Houston Rockets matcher. Reklamaffischer för kommande matcher togs ned i Shanghai. Supportrar protesterade utanför arenorna där Lakers och Nets skulle spela. Bland banderollerna syntes budskap som ”Fuck you Morey” och på sociala medier revs biljetter till matcherna sönder framför videokameror.

Morey fick kritik och kallades ”felinformerad” av LeBron James, men togs i försvar av NBA:s kommissarie Adam Silver. 

– NBA:s värden är att försvara yttrandefrihet, menade Silver.

Ligan stoppade däremot journalister från att fråga om incidenten efteråt och ställde in vissa presskonferenser. Det rapporteras nu om hur individuella sponsoravtal och andra samarbeten som fallit samman. Kort sagt: NBA:s band till den kinesiska marknaden har inte på något sätt återhämtat sig.

***

Moreys tweet och situationen som följde är det mest högprofilerade fallet i idrottsvärlden, men många andra aktörer och företag har länge haft klart för sig vad provokationer av den kinesiska regimen kan innebära för tillgången till den 1,4 miljarder personer stora marknaden. 

Klädmärket GAP sålde T-shirtar med en karta av Kina där Taiwan saknades. Det gillades inte. Företaget drog in tröjan och bad om ursäkt i statens egen tidning ”People's Daily” illa kvickt. Mercedes-Benz begick ”misstaget” att citera Dalai Lama i en reklamannons. 

Delta Air Lines, Ikea, Marriott Hotels och det japanska märket Muji har alla ”råkat” lista Hongkong eller Taiwan som egna länder på sina hemsidor – och fått veta hut.

Mesut Özil visste med andra ord vad han gjorde, och den kinesiska regimen stod redo för att straffa honom. 

Först lät man meddela att Arsenals match mot Manchester City ströks ur den statliga tv-kanalens tablå. En talesperson för det kinesiska utrikesministeriet menade att Özil ”lurats av falska nyheter”. Hans kinesiska fanclub, ”M10”, med fyra miljoner följare på Weibo, stängdes ned på studs. Tröjnamnet censurerades i tv. Landets mest populära sportsajt, Hupu, raderade ut all rapportering om honom. Baidu Tieba, en inflytelserik kommunikationsplattform, har stängt ned ett forum dedikerat till honom. Han togs även bort ur tv-spelet PES 2020. 

Professor Simon Chadwick, som är expert på den globala idrottens industri vid University of Salford, har pratat med många medier den gångna veckan för att förklara vilken rävsax fotbollsklubbar och andra idrottsorganisationer sätter sig i när man dyker ned i den kinesiska marknaden.

– Kina är inte Storbritannien eller USA. När en organisation vill göra affärer i Kina avsäger man sig en nivå av makt och kontroll, menar han.

Om Daryl Moreys tweet illustrerade vilken komplex verklighet NBA:s lukrativa avtal med kinesiska företag bär med sig, och på vilka villkor man ingått avtalen – då bjöd Mesut Özil fotbollen på samma sorts exempel.

Dagarna efter händelsen har kritiken mot Arsenals ursäktande svar varit hård, men tystnaden från många andra desto mer talande.

Foto: ANDREW FOSKER/BPI/SHUTTERSTOCK / ANDREW FOSKER/BPI/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

I kölvattnet meddelade FC Köln att man avbryter allt samarbete med en kinesisk akademi. Klubbens ordförande, Werner Wolf, menade att man inte ville fortsätta med tanke på den ”rådande sportsliga situationen”, men Stefan Müller-Römer, en tidigare styrelsemedlem som fortfarande arbetar inom klubben, var mer rättfram.

– I Kina struntar man i mänskliga rättigheter. Det är ett totalt övervakningssamhälle som byggs, värre än vad George Orwell kunde föreställa sig. Jag har följt utvecklingen i mer än 20 år och varit där flera gånger. Jag vet vad jag pratar om, sade han.

Om effekterna av Özils aktion uppmuntrar fler idrottare till liknande ställningstaganden återstår att se. Vad som är säkert är att försöken att separera idrott och politik blir allt svårare, även för Arsenal.

Kanske borde man rådfråga tränaren som en gång värvade Özil till London, Arsene Wenger. 

Klubbens egen hemsida frågade honom om ämnet redan 2014.

– Det blir svårare och svårare att hålla politiken borta från fotbollen eftersom det är ett så enormt intresse över hela världen, konstaterade han lugnt.