Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Öqvist: "Vill bevisa för världen att det går"

Josefine Öqvist är skadefri och redo för ett EM på hemmaplan. "Det skulle vara fantastiskt att uppleva ett mästerskap här hemma", säger 29-åringen. Foto: Carl Sandin / Bildbyrån

LINKÖPING. 4 april: Josefine Öqvist skadar sig under sin första landslagssamling efter att just ha kommit tillbaka efter mammaledigheten.

I går: En revanschsugen "Jossan" är än en gång på plats med landslaget - nu frisk och fast besluten att spela mot Norge på lördag.

- Jag vill vara på den här nivån. Jag vill bevisa för mig själv och hela världen att det ska gå, säger den 29-årige Kristianstadsanfallaren, vars karriär varit fylld av skador.

Hon berättar också om glädjen över att ha blivit mamma och saknaden efter sin syster och bästa vän som dog för fyra år sedan.

FAKTA

josefine öqvists skadehelvete

FAKTA

2001 Korsbandsskadad

Skadade det högra korsbandet under en match med F17-landslaget. Rehabiliteringen tog knappt fyra månader.

2004 Problem med ljumske

Ljumskproblem under säsongen leder till operationer efter OS. Problemen uppfattades som en överansträngningsskada från för mycket fotbollspelande. Öqvist opererades efter OS i Aten. I Linköping utfördes sedan ytterligare en operation.

2007 Bakterieinfektion

Drabbas av en bakterieinfektion i knät efter korsbandsoperationen och tappar åtta kilo muskler, främst i benen.

När läkarna väl fick kontroll på infektionen hade Öqvist en lång uppförsbacke för att hon tappat så mycket muskler. Infektionen tog också fokus från rehabiliteringen av själva skadan.

2007 Knäskada stoppar VM

Missar VM på grund av en korsbandsskada. Korsbandet gick av under en match med Linköping och hon opererades väldigt snabbt efter det.

2008 Missar OS-matcher

Dras med ljumskproblem under hela säsongen och missar flera matcher under OS i Peking. "Jossan" kom tillbaka några matcher, bet ihop och fick mer ont i ljumsken.

2009 Ljumskskada

Missar hela säsongen på grund av ljumskproblemen. Gjorde tre ljumskoperationer under åtta månader, men inte förrän kirurgen Sam Smedberg fann och åtgärdade en nerv som kommit i kläm blev hon kvitt problemen.

2011 Knäopererad före VM

Opererar knäet en månad före VM. En vanlig meniskoperation där man tar bort en del av menisken. "Jossan" genom-

Josefine Öqvist blev i juli förra året mamma till Stella och missade därmed London-OS.

Ett tag var Öqvist osäker på om det efter havandeskapet skulle gå att fortsätta med fotbollen på absolut toppnivå - "jag visste inte hur kroppen skulle reagera".

Efter att ha skrivit på för Kristianstad i vintras, bestämde hon sig dock för att göra allt för att åter få spela ett stort mästerskap för Sverige.

Smällen i Växjö för snart två månader sedan gjorde henne först helt knäck.

- Jag kände direkt något jag inte upplevt förut, att något nytt gick sönder. Jag blev väldigt rädd. Jag var ju där för att visa upp mig, hade känt mig i bra form och tänkte att nu får jag inte chansen igen, säger Öqvist.

Skadan i baksidan på höger lår visade sig vara godartad, och Öqvist var tillbaka med klubblaget efter några veckor.

Och i går alltså åter med landslaget på träning inför matchen mot Norge på lördag.

Har du en spelstil som, så att säga, inbjuder till att du skadar dig?

- Det har jag, eftersom jag ger mig in i situationer som jag kanske inte alltid ska. Men samtidigt är det jag och det är därför jag är här. Det är skönt att ha fått Pias (Sundhage) förtroende än en gång, menar Öqvist.

Hur viktigt är det för dig att få spela ytterligare ett mästerskap - och dessutom på hemmaplan?

- Det är jätteviktigt. Jag har ett VM-silver och ett VM-brons och jag vill ha ett EM-guld. Det skulle vara roligt att berätta det för mina barnbarn när jag blir gammal.

Har fått distans till sporten

Att hon själv har blivit mamma gör att Öqvist ändå fått distans till den sport hon älskar.

Det finns nu saker som trots allt betyder mer än att dra på sig en tröja som är gul och blå och att överlista motståndarmålvakter.

För första gången kommer hon att vara utan sin dotter i en vecka. Stella får tillbringa de närmaste dagarna med pappa, danske ishockeyspelaren Stefan Lassen.

- Vi skypar och hon känner igen mig när hon hör min röst. Men jag längtar så efter henne att jag i dag kallade "Kosse" (Kosovare Asllani, rumskompisen) för Stella.

Om det här är den bästa tiden - när var den värsta?

- 2009 när jag hade ljumskskadan och ingen hittade felet. När jag började ta mig tillbaka efter ett nytt skadehelvete gick min syster bort. Då kände jag att fotbollen inte är allt, att familjen är prio ett och går före allt annat.

- Men mitt i allt gav fotbollen mig glädjen åter. I allt som var sorgligt gjorde den att jag kunde koppla bort det tunga. Fotbollen har varit min räddning och gjort att jag mår bra.

Det är alltså fyra år sedan din syster och bästa vän, Caroline, gick bort. Hur mycket finns hon med dig fortfarande?

- Jag tänker på henne varje dag. Hennes dotter, Isabella som är fyra, bor hos mina föräldrar och jag har lärt mig att leva med sorgen. Jag kommer aldrig att glömma, det gäller bara att lära sig hantera allt det mörka. Jag försöker tänka på alla fina minnen jag har.

Så allt detta sammantaget har gjort att du fått en annan syn på ditt idrottande?

- Som spelare på toppnivå är man väldigt självisk. Jag ska äta, jag ska sova, jag behöver göra detta för att kunna prestera. Nu, när Stella har kommit, inser jag att det är hon först och sedan kommer jag. Nu grubblar jag inte längre på om jag gjort något dåligt på plan, utan rycker på axlarna och kör vidare.

Nästa VM i Kanada

Öqvist vet inte hur länge hon håller på, när den sista passningen är slagen och det avslutande målet är gjort.

2014 är det mästerskapsfritt för damerna och nästa stora utmaning är VM i Kanada 2015.

- Jag spelar så länge jag tycker att det är kul och just nu är det fruktansvärt roligt. Jag har kontrakt till oktober och sedan får vi se. Nu ska jag först se till att ta mig till EM och göra bra i från mig där.

- Det skulle vara fantastiskt att uppleva ett mästerskap här hemma och med all den publik det innebär.