Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Markeringen mitt under stornationens VM-kval

Sergio Ramos, Spaniens lagkapten.
Foto: MARCELO DEL POZO / BILDBYRÅN

Spaniens 3-1-seger mot Kosovo stack inte ut spelmässigt.

Det gjorde däremot det spanska tv-bolaget TVE:s beslut att skriva förkortningen av Kosovo med små bokstäver.

Anledningen?

Spanien har inte erkänt Kosovo som en suverän stat.

– Man anser från spansk sida att det inte har gått rätt till, säger Niklas Bremberg, forskare på utrikespolitiska institutet och expert på spansk politik. 

Tonläget inför onsdagens VM-kvalmatch mellan Spanien och Kosovo var högt. Allt grundar sig i att Spanien inte erkänner Kosovo, som bröt sig loss från Serbien 2008, som en suverän stat.  

Det spanska fotbollförbundet kallade Kosovo för ”ett territorium” på sin hemsida tidigare i mars.

Det fick i sin tur Kosovo att hota med att vägra spela matchen - men gick till slut med på att göra det.

Under matchen stack en detalj ut i det spanska public service-bolagets TVE:s sändning: nämligen hur man valt att skriva ut förkortningen av Kosovo. 

Normalt sett brukar nationernas förkortade namn skrivas i versaler. Under matchen i Sevilla förkortades Spanien ”ESP”, men Kosovo ”kos”. Därtill benämndes Kosovos spelare som ”laget från Kosovos förbund” av kommentatorerna. 

– Spanien måste hantera att Kosovo får ställa upp i VM-kval och hantera det. Då gör de den här typen av markeringar samtidigt som man nog själva tycker att man försöker hitta en pragmatisk lösning för hur man ska hantera det här, att man egentligen inte tycker att Kosovo är att betrakta som ett självständigt land, säger Niklas Bremberg på utrikespolitiska institutet. 

Spaniens markering under VM-kvalmatchen 

En förklaring till den spanska hållningen gentemot Kosovo kan finnas i den inrikespolitiska situationen i Spanien. I regioner som Baskien och på senare år framför allt Katalonien har rörelsen för självständighet vuxit sig allt starkare, och i oktober 2017 höll Katalonien en icke-konstitutionell folkomröstning om självstädighet från Spanien. 

När Kosovo deklarerade sig självständigt från Serbien för 13 år sedan fanns en oro i Spanien att ett erkännande av Kosovo skulle ge näring åt rörelserna för självständighet i Katalonien och Baskien.

– Jag tror att det ligger mycket i det. Återigen är det inte bara Spanien som har betänkligheter om hur det har gått till när Kosovo har brutit sig loss från Serbien. Men visst, det som ligger bakom den spanska hållningen är att man ser med väldigt oblida ögon på den här typen av fall, säger Niklas Bremberg. 

– För spanskt vidkommande är man väldigt noga med att framhålla att ”vi som suverän stat kan inte acceptera att det går till på det här sättet”, och att man gör det tror jag väldigt mycket beror på att man är mån att skicka signaler inåt landet, om man säger så, fortsätter han.

Enligt Niklas Bremberg är frågan om självständighet för Katalonien inte är lika explosiv som för drygt tre år sedan. Däremot har stödet för självständighet i regionen parkerat på en historiskt hög nivå.

– Trots att omvärldens stöd för självständighet i Katalonien är ljummet minst sagt så är det det en stor minoritet i Katalonien, ungefär 40 procent, som är för självständighet i någon form, säger han. 

Politiker vill att tv-chefen kallas till kongressen

Att frågan om Kosovo uppmärksammas och väcker sympati i Katalonien är ingen överraskning, enligt Niklas Bremberg. 

– De som driver självständighetskampen använder sådana här saker och exempel på olika sätt. Det finns andra exempel, till exempel att Skottland kunde hålla en folkomröstning om självständighet 2014 och att man då kunde förhandla mellan Edinburgh och London. Många i Katalonien tycker att man borde kunna göra på samma sätt där, även om den spanska regeringen hänvisar till att Spaniens författning förbjuder det, säger han. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.