Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Jag kunde ha gjort saker annorlunda med Sverige, det ångrar jag verkligen”

,

LJUSDAL. I Båstad förbereder Janne Andersson det svenska landslaget för EM. 

Samtidigt – 80 mil därifrån – städar Erik Hamrén sitt barndomshem efter pappans död. 

Vad tänker den förre förbundskaptenen om det som varit?

Och har han ens en framtid som tränare? 

– Det finns saker jag kunde ha gjort annorlunda med Sverige, och sådant jag verkligen ångrar. De där besluten har förändrat mig som människa. 

I en stor intervju berättar Hamrén om sorgen, de pengastinna erbjudandena efter Island, relationen med Zlatan och varför han tvingas till en operation i höst.  

Erik Hamrén

Huset är nystädat och de personliga sakerna bortplockade. Erik Hamrén, 63, har tagit ned planscherna i sitt pojkrum, sådant som man inte har framme när ett hus ska säljas. 

Om ett par timmar är det visning för huset hans pappa byggde på 70-talet och som var Erik Hamréns hem från tonåren och fram till att han flyttade hemifrån. 

Tegelvillan i Ljusdal har varit basen för Erik Hamrén när han, sedan länge bosatt i Göteborg, i vuxen ålder har åkt ”hem”. 

Villan i Ljusdal som Erik Hamréns pappa byggde och där Erik bodde från tonåren och till det att han flyttade hemifrån.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Erik Hamrén i sitt gamla pojkrum hemma i Ljusdal.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Men hur blir det nu, efter pappans död och föräldrahemmet till försäljning, kommer han att tappa banden till sitt älskade Ljusdal? 

– För mig kommer Ljusdal alltid att vara hemma, och jag kommer åka hit så länge jag har släkt och vänner här. Men visst känns det vemodigt, och alltihop det här är lite sorgligt. Pappa är borta och mamma sitter på hemmet med sin demens. Hon pratar fortfarande mycket, det har hon alltid gjort, men det blir bara tok. Jag besökte mamma häromdagen, men hon känner inte igen mig längre. Det finns en sorg i det också. 

Erik Hamrén visar runt i huset, inredningen är gammal men välbevarad. På andra våningen finns hans systers rum, och vägg i vägg med det rummet som en gång var hans. 

"Jag är inte klar med fotbollen"

Erik Hamrén går fram till fönstret i sitt pojkrum. 

– När det var lite fest kunde man skoja med tjejerna att man hoppade ut här. 

Hamrén skrattar och pekar ned på ett mindre tak någon meter under fönstret. 

”Jag blir berörd när jag pratar om det”

Det var i november som dödsbeskedet kom. 

– Vi spelade borta mot Danmark på Parken i Köpenhamn. Jag visste att pappa hade blivit dålig och åkt in på sjukhus. Men när jag slog på telefonen efter matchen hade jag ett meddelande från min syster.

Erik Hamréns ögon tåras. 

– Jag blir lite berörd när jag pratar om det här. 

– Pappa blev 97 år och bodde hemma ända in i det sista, men det är ändå väldigt sorgligt när det händer. Samtidigt, att pappa skulle ligga på sjukhus länge, nej, nej. Det är inte värdigt att sitta så som min mamma gör. 

– Jag hoppas att det blir ändring på det i framtiden, att man kan välja och styra över sitt eget liv. Så vill jag ha det.

Erik Hamréns lilla medaljtavla från ungdomen finns välbevarad och kvar i föräldrahemmet.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Familjefoto med pappa Pelle, mamma Kerstin, systern Karin och Erik Hamrén själv.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Hamrén i köket.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Matchen efter pappans död ställdes Hamréns Island mot England på Wembley i London. 

– Engelsmännen skulle ha sorgeband för en tidigare spelare som gått bort. Och då frågade det isländska förbundet om vi inte också skulle ha det, för min pappas skull. Det var en stor sak för mig och jag sa att jag var tvungen att fundera. Jag rådfrågade lagkaptenen, han tyckte att vi skulle ha sorgeband också. Och så blev det, det var känslosamt för mig och väldigt fint gjort av Island. Jag är ju inte ens islänning, ändå visade de den respekten.

I två år var Erik Hamrén förbundskapten för Island. Ett uppdrag som han säger att han trivdes väldigt bra med. 

– Det var fina år med fantastiska människor. Jag lärde mig väldigt mycket. Sedan var det jobbigt att vi hade en hel del skador, det finns inte så många spelare att välja på. Och det var tufft att vi hamnade i grupp A i Nations League två säsonger i rad. Vi åkte ut första gången, och sedan gjorde man om upplägget och då blev vi kvar där. 

– Vi mötte storlag och hade svårt att nå resultat, vi var nära att få oavgjort några gånger. Men när det inte blir så, det är resultat som räknas som förbundskapten och vi förlorade de flesta matcherna. 

Var det ditt eget val att sluta som förbundskapten för Island?

– O ja, och jag hade funderat på det ett tag. Mitt stora mål var att ta Island till EM och få vara med om ett slutspel till, och sedan kliva av. Men nu blev det inte så, och då kände jag att det här var rätt beslut.

Förbundskaptensjobbet på Island ligger närmare i tid, samma uppdrag för det svenska landslaget, som Erik Hamrén hade från hösten 2009 till över EM 2016, har han mer distans till. Och Hamrén säger att han har förändrats som människa under åren på förbundskaptensposterna. 

– Egentligen kanske man ska fråga andra om det. Men jo, jag har förändrats. Det är en enorm upplevelse jag har fått vara med om. Att ta stora beslut formar en som människa. 

SportExpressens Anna Friberg har träffat Erik Hamrén för en intervju i hans barndomshem i Ljusdal.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Finns det något du hade velat göra annorlunda under de åren?

– Absolut, framför allt kanske med Sverige. När jag kom till Island hade jag erfarenhet från att ha varit förbundskapten i Sverige. Den erfarenheten hade jag inte när jag tog över Sverige. Jag är nöjd med många saker, men självklart skulle jag ha gjort annorlunda i vissa fall med den kunskap och erfarenhet jag har nu. 

Vad skulle du ha gjort annorlunda med Sverige?

– Det vill jag inte gå in på så mycket. Men det finns saker både fotbollsmässigt och utanför fotbollen som jag skulle ha gjort annorlunda. 

Hur ofta tänker du tillbaka på tiden som svensk förbundskapten?

– Det händer lite då och då, speciellt när det är landskamper, och inte minst nu inför ett slutspel. 

Speciellt bra koll på det svenska landslaget har dock inte Erik Hamrén haft sedan han slutade som Sveriges förbundskapten. 

– Nej, då har jag haft fullt fokus på Island. Men det är klart att det blir annorlunda nu i sommar, då har jag mer tid. 

Hur tror du att det kommer att gå för Sverige i EM?

– Jag är positiv. Bara det att de tog sig till VM för tre år sedan och gjorde det bra där, det har man med sig in i det här mästerskapet. 

– Att Sverige ska ta sig vidare från gruppen i EM förväntar man sig nästan nu. Det lyckades inte vi med. Och det kanske är det som jag är minst nöjd med under min tid med Sverige, att vi inte lyckades att ta oss vidare från gruppen under de två slutspel som jag var med. 

”Det är synd att Zlatan inte är med. Det tycker jag verkligen”
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Erik Hamrén tror på blågula framgångar i EM.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Jag har fått frågan många gånger, men Sverige är bättre med Zlatan.

– Men jag tror att det kommer att gå bra för Sverige nu, det är synd att Zlatan inte är med. Det tycker jag verkligen, inte minst för lagets skull. Och det märktes hur mycket han ville vara med. Som jag känner Zlatan hade han också kunnat vara med och sporra de yngre spelarna. 

Vad tänkte du när Zlatan helt plötsligt gjorde comeback i landslaget?

– Jag blev lite överraskad. Men också glad för hans och svensk fotbolls skull. Jag har ju fått den frågan många gånger, om Sverige är bättre eller sämre med Zlatan i landslaget. Och där står jag fast, Sverige är bättre med Zlatan.

– Men de har ett bra lag utan honom också med många spelare som spelar på hög nivå, lite till skillnad från på min tid. Då var det inte lika många som gjorde det.

Du har fått, och får fortfarande, kritik för att taktiken i landslaget byggdes kring Zlatan under din tid som förbundskapten. Vad säger du om det?

– För mig är det naturligt, om du har en dominerande spelare. Då ska de också dominera på planen. Du kan titta på andra spelare som Ronaldo och Messi, de tar också plats, och ska göra det. Och jag håller Zlatan på samma nivå som dem. 

Erik Hamrén tillsammans med Zlatan Ibrahimovic i landslaget.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Hur tycker du att din relation med media var under förbundskaptensåren?

– Om man tittar rent generellt så tycker jag att den har varit bra. Men jag trampade några på tårna, det gjorde jag. Och några av dem har väldigt ömma tår. Det är en sådan sak, om jag ska vara självkritisk, som jag helt klart hade kunnat göra bättre. Men också som jag tycker att den andra parten kunde ha gjort bättre. 

Ibland har det beskrivits som att du har haft taggarna utåt mot media.

– Den beskrivningen kan jag känna igen. Och det är klart att det har varit jobbigt ibland, speciellt de sista åren. Men de jobbiga tillfällena har varit när det har handlat om andra saker än fotboll. 

Jag drömmer om fotboll på nätterna. Ibland är det mardrömmar.

Hur ser du på din framtid?

– Menar du fotbollen eller golfen? 

Erik Hamrén skrattar innan han fortsätter mer allvarligt. 

– Jag är fortfarande öppen för och sugen på ett nytt tränaruppdrag. Det är lite märkligt, jag har hållit på som tränare i 45 år och jag tror aldrig att jag har drömt om fotboll under de åren. Men nu drömmer jag helt plötsligt om fotboll på nätterna. 

– I morse vaknade jag och hade drömt att jag hade haft en genomgång. Det är inte tydligt vilket lag jag tränar i de där drömmarna, men situationerna är glasklara. Ibland kan jag komma till ett möte med spelarna och så har jag glömt att göra fasta situationer. 

– Då är det en mardröm. Det är som att jag inte är klar med mitt uppdrag. Jag kanske borde gå till en drömtydare? 

– Ibland saknar jag fotbollen enormt mycket. I tisdags skulle jag åka och slå lite på golfen, och då var det träning på Älvvallen. Det var ett flicklag på 14-15 år som tränade, jag känner han som tränar laget och stannade och fick vara med lite grann. Jag saknar det där, att få vara med och utveckla spelare.

– Men sedan kan jag tänka, fan vad skönt det är att inte vara tränare. Hur många har inte fått sparken bara i Sverige den senaste tiden? Inte det att jag skulle känna en oro, jag har själv fått sparken två gånger (Brommapojkarna och AIK). Men du vet att det kan hända, man jobbar med saker som man kan påverka, men sedan finns det andra saker som du inte kan påverka. 

– Men jag har inte stängt några dörrar. Och jag har haft några erbjudanden efter Island. Men jag har inte tyckt att de har varit tillräckligt intressanta.

Har det varit erbjudande från klubblag eller landslag?

– Ett landslag och tre klubblag. Men inget i Sverige. 

Du svarar på frågor innan jag hinner ställa dem. 

– Ja, men jag visste att du skulle undra om det var något i Sverige. 

Men om det skulle komma en fråga från ett svenskt lag, vad skulle du svara då?

– Nej, och det har jag sagt tidigare också när jag har fått förfrågningar från svenska klubbar. Jag har inte lockats av det. 

Vad är avgörande för dig om du ska tacka ja, pengar?

– Jag har alltid haft tre parametrar. Sportsligt, vad finns det för möjlighet där att utveckla ett lag, men också ekonomsikt som du säger. Och sedan socialt, att det ska fungera för familjen. 

– Alla erbjudanden jag har fått nu har varit ekonomiskt bra. Ett var riktigt bra, men fotbollsmässigt var det inte så spännande, och framför allt inte socialt.

Kom det erbjudandet från Kina?

– Nej, Saudiarabien. 

Erik Hamrén hoppas att det dyker upp ett nytt tränaruppdrag som passar honom.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Erik Hamrén berättar att han vid ett par tillfällen har fått frågan att komma tillbaka till klubbar där han har jobbat tidigare, men att det inte har varit intressant. 

Men det finns ett undantag. 

– Rosenborg, jag kände mig inte klar där. Jag hade bara varit där i två år när jag fick erbjudandet från Sverige. Och det kunde jag inte säga nej till, att träna sitt land är för mig det största man kan göra som fotbollstränare. 

– Men jag kände mig inte klar med Rosenborg. Och vi har haft kontakt under åren, men det har inte passat in. 

Erik Hamrén har haft problem med en knäskada sedan ung ålder. I höst väntar operation och en ny knäled.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Senare i juni fyller Erik Hamrén 64 år, han säger att han fortfarande känner suget efter ett nytt tränaruppdrag. 

– Jag tror inte att jag skulle må så illa om det inte blir något mer för jag har fått vara med om så mycket. Och jag är väldigt tacksam för det. Vi får se vad som händer, jag hoppas att det kommer något spännande en gång till. Men om det inte gör det, då ska jag försöka bli lite bättre i golf. 

”Jag har värk hela tiden”

Vi åker bort till Älvvallen, Ljusdals IF:s hemmaarena. Klubben där Erik Hamrén spelade som ung och där han numera är hedersmedlem, och dessutom har fått A-planen uppkallad efter sig. 

– Den heter Erik Hamréns plan, och det känns stort för mig så klart. Klubben har betytt mycket för mig. Det var här allting började. 

Erik Hamrén har fått en egen plan uppkallad efter sig på Ljusdals IF:s hemmaarena.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Hamrén pekar bort mot det ena målet. 

– Det var där mitt knä gick sönder när jag var 18 år. 

En knäskada som satte stopp för spelarkarriären och som fortfarande gör sig rejält påmind. 

– Jag har inte velat operera mig när jag har varit tränare, det är ju en konvalescens på sex månader. Men jag har inte kunnat jogga eller springa på över tio år. Och jag har värk hela tiden. Jag har värk när vi står här nu. 

– Men jag har bestämt mig för att spela golf i sommar. Under våren har jag för första gången någonsin tagit golflektioner, och jag är nyfiken på att se vad det har gett. Sedan, efter sommaren, ska jag ta tag i det här med operation. Jag måste ha en ny knäled. 

Erik Hamrén håller dörren öppen för ett nytt tränaruppdrag, om det inte blir så, ”då kommer jag inte att må så illa”.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
"De kallade mig det ena och det andra"