Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Jag får höra att det är därför jag hatar män”

Nilla Fischer säger att de positiva kommentarerna ökade markant efter VM-bronset, men att ”skiten fortfarande finns där”.Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Linda Sembrant och Nilla Fischer under fotbolls-VM. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Nilla Fischer var en av nyckelspelarna i det svenska landslag som i somras tog brons i VM i Frankrike. Foto: FRANCISCO SECO / AP TT NYHETSBYRÅN
Nilla Fischer med frun Maria Michaela, ”Mika”, Fischer i samband med QX-galan.Foto: OLLE SPORRONG
Nilla Fischer med sonen Neo.Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
1 / 7

GÖTEBORG. VM-bronset var en seger i sig, men också vidden av att visa unga flickor att det är möjligt att nå framgång som kvinnlig fotbollsspelare.

Det menar Nilla Fischer, 35, som hyllats stort – men också bemötts av kränkande kommentarer efter VM-succén. 

– Det senaste jag fick höra var att jag fick för lite ”dick” som liten, och att det är därför jag hatar män, säger landslagsstjärnan. 

Efter VM-bronset i somras har uppståndelsen varit större än vanligt, fler människor kommer fram till Nilla Fischer på stan. 

– Eller ja, mest på Ica Maxi. Det är där jag hänger nu för tiden.

Efter sex år i Wolfsburg flyttade Fischer i somras hem till Sverige och Linköping. Hon och frun Maria Michaela, ”Mika”, Fischer, 34, köpte ett hus på landet utanför Linköping där de bor tillsammans med sonen Neo, 1,5.

Familjesituationen var en stor del i beslutet att lämna den tyska storklubben för damallsvenskan och Linköping. 

I Sverige har Nilla Fischer större möjlighet att spendera mer tid med familjen, resorna och matcherna är färre. 

– Det är en annan nivå i Sverige kontra Wolfsburg. Det är mer avslappnat här, och inte samma press och stress för mig personligen. I Wolfsburg skulle man vinna tre titlar per säsong, annars var det ett misslyckande. Samtidigt som det var en extrem konkurrens inom laget. 

– Det är klart att Linköping har som mål att vinna SM-guld inför en säsong, men det är ändå på ett annat sätt. Kommer vi tvåa eller trea är det också okej. 

När Linköping värvade hem Nilla Fischer var det som den meriterade försvarsspelaren som skulle se till att hålla laget med i toppstriden. 

Linköping har dock haft det tufft efter sommaruppehållet, och ännu värre har det varit för Fischer själv som fick problem med en hälsena efter bara några matcher. 

Något hon tror delvis beror på comebacken till svensk fotboll. 

– Det är ju inte direkt ett mjukt underlag vi spelar på här i Sverige. Konstgräset är väldigt hårt och det ger ingen naturlig stötdämpning. Jag tror helt ärligt inte att jag hade fått de här problemen om vi hade spelat på vanligt gräs.

– Men jag får helt enkelt försöka anpassa mig. 

”Årets sämsta värvning”

Problemen under hösten till trots, för drygt två veckor sedan tog Nilla Fischer en plats i världslaget – och det för tredje året i rad. 

– Jag blev lite överraskad i år, det var många som var bra i VM. Men jag tycker att jag presterade väldigt bra både i Wolfsburg och i Frankrike, och det var jättekul att det räckte till en plats i världselvan igen. 

– Men om man ser på min situation i Linköping sedan jag kom hem... Jag sa till tränarna att jag nog skulle kunna vinna pris som årets sämsta värvning också. Jag kom hem, spelade några matcher och blev skadad. Det var så klart inte vad jag eller någon annan i klubben hade hoppats på. Det är en tunn trupp och vi behöver alla spelare, och jag är en av de som är bäst. 

Nilla Fischer har haft en tung skadeperiod sedan comebacken i Linköping.Foto: JOSEFINE LOFTENIUS / BILDBYRÅN

Saknar du Wolfsburg? 

– Ja, framför allt en del av spelarna. Men också all proffsighet runt klubben, det är en extremt stor skillnad. De ekonomiska förutsättningarna och musklerna är helt annorlunda i Tyskland. Det gör mycket för en spelare. Vi har lång väg dit i damallsvenskan, att ha samma struktur kring klubbarna. Det finns inte den ekonomiska basen i Sverige. 

Hur förändrades din ekonomi när du flyttade hem? 

– Jag gick ner mer än 50 procent i lön. Och då är jag ändå nöjd med det jag fick i Linköping. Jag är nog en av de bäst betalda spelarna i damallsvenskan, skulle jag gissa. 

– Men det är klart att det är stor skillnad mot Wolfsburg. 

Nilla Fischer tystnar en stund innan hon fortsätter. 

– Men det var ändå värt det. Att kunna vara mer delaktig i Neos liv och att se ”Mika” vara lyckligare. Det betyder oerhört mycket, och att jag känner att beslutet var helt rätt. 

Tiden innan VM i Frankrike var kaotisk för familjen Fischer, flyttlasset till Sverige gick precis innan mästerskapet och sedan var Nilla bortrest i över en månad. 

Nu har familjen kommit till rätta, men villalivet är ändå inte helt okomplicerat. 

– Alltså, du ska se mig. Jag kan knappt slå i en spik, sladdar hänger snett. Och så har vi haft möss. Jag har lärt mig hur man tätar hålen där de kommer in, rigga fällor. Men när det fastnade en mus fick jag be grannen komma över och döda den. Det klarar jag inte. 

– Så egentligen vet jag inte vad jag gör ute på landet. Men nu har jag köpt tulpanlökar, de ska tydligen planteras nu. Det har jag lärt mig. 

– Och i det stora hela känns livet fantastiskt. 

”Det ser ljust ut”

Nilla Fischer har ytterligare två år på kontraktet med Linköping, och om ”hon håller” ser hon sig själv spela tiden ut. 

Efter VM i somras var Fischer osäker på en fortsättning i landslaget, nu är svaret något tydligare. Och med mindre än ett år kvar till OS i Tokyo finns tankarna på ytterligare ett mästerskap. 

– Bara det att det är i Tokyo är ju väldigt, lockande. Men det är långt fram i tiden, åtminstone känns det så i fotbollslivet. Det är en försäsong till och allt det där, men det känns ändå oerhört intressant..

– Men det är mycket som ska klaffa. Jag måste känna att det finns energi till en satsning till. Samtidigt är den familjära situationen annorlunda nu, jag kommer inte vara borta lika mycket inför mästerskapet.

– Så vi kan väl säga att det ser ljust ut. 

Nilla Fischer sekunderna innan hon räddar bollen på mållinjen i bronsmatchen mot England som Sverige vann med 2–1. Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN

Tankarna på livet efter karriären finns dock där, och hon har redan börjat kratta en del för framtiden. När vi ses för intervjun är Nilla Fischer i Göteborg för att vara med och lansera barnboken ”Backa Nilla” av Anja Gatu som hon lånat ut sitt namn och sin historia till. 

– Jag tvekade aldrig att säga ja när jag fick frågan. Det kändes som en bra grej, inte minst att det finns kvinnliga fotbollsspelare som barn och ungdomar kan ha som förebilder. Det har det inte alltid gjort. 

Tv-soffor och prisutdelare på ”Kristallen” är några andra sammanhang som Nilla Fischer dykt upp i under hösten. 

– Jag ska inte sticka under stol med att det är bättre ju mer jag syns med tanke på framtiden. Jag hoppas kunna jobba med jämställdhets- och HBTQ-frågor. 

Du vill inte bli fotbollstränare? 

– Jag ska inte säga att jag aldrig kommer att bli det men definitivt inte de närmsta åren. Då skulle det bli samma liv igen, helg efter helg. Däremot skulle det kunna vara intressant att jobba i klubben (Linköping) på något annat vis. 

”Därför jag hatar män”

Nilla Fischer har vid många tillfällen under karriären tagit strid och slagits för mer jämställda villkor inom fotbollen. 

Och när hon tänker tillbaka på VM är det också en sak hon lyfter fram. 

– Drömmen och målet är alltid att vinna titlar men också att få fler unga flickor att börja spela fotboll, och att det finns möjlighet att göra det. Och det tror jag att vi lyckades med under VM också. Vår framgång gav mer än ”bara” ett VM-brons. 

Har det bara varit positiva kommentarer efter VM?

– Ja, de som kommer fram personligen har bara varit trevliga och snälla. Men sedan finns alltid det andra där också. De som skriver skit. Det senaste jag läste var att jag hade fått för lite ”dick” när jag var yngre och det är därför jag hatar män. Det är inte ens lönt att gå in en diskussion med en person som har en sådan åsikt. 

– Men jag känner också att kritikerna har haft det svårare nu, med framgångarna i VM är det inte lika lätt att klanka ned på oss. 

När Linköping i morgon möter Rosengård kommer inte Nilla Fischer att finnas på planen. Efter den krånglande hälsenan har Fischer nu även fått problem med ett knä. 

 

LÄS MER: Efter VM-bilden – fick 20 000 nya följare på ett dygn 

LÄS MER: Bella Gulldén om rädslan att berätta att hon var gravid