Året är 1988 och lagkaptenen för Wimbledon FC, Dave Beasant, lyfter den silverblänkande FA-cuppokalen mot skyn på ett fullsatt Wembley. Han har innan dess blivit den förste målvakten att rädda en straff i en FA-cupfinal - och sett till så att en av fotbollshistoriens största skrällar blivit ett faktum.
Wimbledon, eller "The Crazy Gang" som laget kallas, vinner titeln efter att ha slagit självaste Liverpool, efter att laget gjort en resa som saknar motstycke i den engelska fotbollshistorien.
Spelare som ingen ville ha
Amatörklubben Wimbledon var just en amatörklubb fram till 1977, då laget gick in i fjärdedivisionen efter att ligan accepterat dem som en proffsklubb.
Laget marscherade sedan raskt i seriesystemet och nådde högsta serien 1986, det som nu kallas Premier League.
Detta trots att laget främst bestod av spelare som ingen annan klubb ville ha och Wimbledon sågs också i mångt och mycket som något som katten släpat in. Anförda av profiler som Vinnie Jones, Dennis Wise, John Fashanu och Lawrie Sanchez lyckades laget etablera sig i högsta ligan. Och man gjorde också skäl för namnet "The Crazy Gang" både på och utanför planen.
- Jag upplevde några av mina bästa stunder i livet i Wimbledon och det var en härlig tid. Vi vann FA-Cupen 1988 och det var höjdpunkten på våra karriärer. Vi hade gått från gärdsgårdsserien rätt upp till toppen, med spelare som inte var önskade i andra klubbar. Jag hade exempelvis fått provträna med sex olika klubbar utan att få kontrakt, säger John Fashanu, som fortfarande är en av de största profilerna i Wimbledons historia, till SPORT-Expressen.
"Vi var som en stor familj"
Fashanu, som numera är 50 år och arbetar för Nigerias fotbollsförbund, köptes till klubben för 1,4 miljoner kronor i mars 1986.
- Vi kallades för "The Crazy Gang" och det var nog rätt smeknamn på oss också. Det var jag, Vinne Jones, Dennis Wise och Lawrie Sanchez bland annat. Vi var lagets hjärta och som en stor familj.
- Vi såg varje insläppt mål som ett överfall på vår syster eller broder, det fick bara inte ske. Därför skyddade vi vårt mål med våra liv och därför var vi också så framgångsrika under en lång period.
Hur menar du?
- Vi som spelade i Wimbledon var inte de största stjärnorna, utan spelare som hade fått jobba stenhårt för att ens få spela fotboll. Vårt lag var vår familj och Gud nåde den som gav sig på vår familj, den skulle få sitt straff. Vi var alla singlar, jag, Vinnie Jones, Dennis Wise och de andra stora spelarna. Vi dominerade både på och utanför planen, som singlar, om jag får säga säga så.
Den legendariske Wimbledon-spelaren hann med att spela 276 matcher för klubben och göra 107 mål, innan han i slutet av 1994 köptes av Aston Villa för omkring 15 miljoner kronor.
Dennis Wise hade då redan lämnat klubben, medan Vinnie Jones spelare ytterligare fyra år innan han avslutade sin karriär i Queens Park Rangers.
The Crazy Gang hade splittrats, men det var ingenting i jämförelse med vad som sedan skulle hända i klubben.
Flyttade klubben - och bytta namn
Nästan exakt tolv år efter den sensationella FA-cuptiteln åker Wimbledon ur Premier League, samtidigt som klubben dras med stora ekonomiska problem.
Dåvarande ägaren Sam Hammam letar efter städer att flytta klubben till, bland annat Belfast och Dublin, men det irländska fotbollsförbundet säger nej och i stället väljer Hammam att sälja till affärsmannen Peter Winkelman som tar över och flyttar hela klubben 130 kilometer norrut till Milton Keynes, där det också byggs en ny modern arena.
Fansen kan inte tro att det är sant och protesterar vilt mot flytten.
Men Winkelman vägrar att lyssna på protesterna.
När laget sedan byter namn till Milton Keynes Dons FC och dessutom gör anspråk på Wimbledons FC:s historia, och hävdar att det var Milton Keynes Dons som vann FA-cupfinalen 1988, skapar det ett enormt hat.
Supportrarna överger MK Dons och startar en utbrytarklubb AFC Wimbledon, som får börja om i division nio.
AFC Wimbledon och dess supportrar får sedan också igenom att MK Dons inte får ta över Wimbledons historia och klubben har nu officiellt fastslagit att MK Dons bildades 2004.
Efter att AFC Wimbledon gått som en raket i ligasystemet så spelas nu matchen som ingen trodde var möjlig.
I dag klockan 13.30 på Stadium MK, möts lagen och på något vis blir det som om historien på något märkligt sätt hunnit i kapp verkligheten.
Matchen har föregåtts av en rad protester och AFC Wimbledons supportrar vill inte att matchens spelas, eftersom det då blir som att det rättfärdigar MK Dons existens.
Förre ägaren: "Inte stolt"
De flesta supportrar från Wimbledon kommer också att bojkotta matchen, även om de gått ut och sagt att det inte är någon officiell bojkott, och AFC Wimbledons officiella supporterklubb har också hyrt ett plan som kommer att flyga över Stadium MK i dag med en banderoll med texten "We are Wimbledon."
För första gången någonsin erkände också MK Dons ägare Peter Winkelman i veckan att köpet av Wimbledon var moraliskt fel.
- Jag gjorde en affär som var fel och ägarna av Wimbledon gjorde också fel. Jag är inte stolt över hur jag tog fotbollen till Milton Keynes, sa han i en intervju i The Guardian.
Samtidigt som matchen präglas av protester blir mötet en påminnelse om det förflutna.
- Vi var som en enda stor familj, men familjen splittrades. Det är inget som jag eller någon annan ville skulle hända, och jag hoppas att vi någon gång i framtiden kan återförena familjen igen.
- Även om jag vet att det i princip är omöjligt, säger John Fashanu.
AFC Wimbledons tränare Neil Ardley, som själv gjorde 245 matcher för Wimbledon FC, får inför matchen i eftermiddag ett gott råd av en annan Wimbledon-legendar, Vinnie Jones.
- Hade jag varit tränare för AFC hade jag tagit min medalj, lagt den i varje spelares hand och sagt: "Känn historien".
