Anna Friberg har träffat Tomas Brolin - som berättar om livet efter fotbollskarrriären och varför han bojkottade journalister när han stod på toppen. Foto: Sven LindwallAnna Friberg har träffat Tomas Brolin - som berättar om livet efter fotbollskarrriären och varför han bojkottade journalister när han stod på toppen. Foto: Sven Lindwall
Anna Friberg har träffat Tomas Brolin - som berättar om livet efter fotbollskarrriären och varför han bojkottade journalister när han stod på toppen.  Foto: Sven Lindwall
När Klas Ingensson kommer på tal tåras Tomas Brolins ögon. Foto: Sven LindwallNär Klas Ingensson kommer på tal tåras Tomas Brolins ögon. Foto: Sven Lindwall
När Klas Ingensson kommer på tal tåras Tomas Brolins ögon. Foto: Sven Lindwall
Klas Ingesson och Tomas Brolin under VM 1994 Foto: / © BILDBYRÅNKlas Ingesson och Tomas Brolin under VM 1994 Foto: / © BILDBYRÅN
Klas Ingesson och Tomas Brolin under VM 1994 Foto: / © BILDBYRÅN
Tomas Brolin. Foto: Sven LindwallTomas Brolin. Foto: Sven Lindwall
Tomas Brolin. Foto: Sven Lindwall

"Gör fortfarande ont – saknar Klas mycket"

Publicerad

SIGTUNA. Han är lika distinkt och målmedveten som under storhetstiden på fotbollsplanen.

Bara en gång under intervjun tappar Tomas Brolin, 47, greppet.

När Klas Ingesson kommer på tal brister det.

– Det gör fortfarande ont. Jag saknar Klas väldigt mycket, säger Brolin med tårar i ögonen.

I en stor intervju med SportExpressen berättar den forne världsspelaren om varför han avskydde journalister, fotbollsförbundets jättemiss och att bli stämplad som festprisse.

Sigtuna är dränkt av vårsol och bara en papperstunn is en bit ut i Mälaren påminner om en annan tid. Promenadstråket nere vid vattnet är vältrafikerat, änder och pensionärer samsas med power-walkarna.

I solväggen på en av de flera hundra år gamla träkåkarna sitter folk och äter lunch.

Kärleken tog Tomas Brolin till idyllen i Sigtuna där han nu bott i sju år – och stormtrivs.

Kontrasten mot Stockholms innerstad och Stureplan, där den före detta fotbollsstjärnan drev krog efter den avslutade karriären, känns enorm.

– Allting har sin tid. Tio år med krogen och allt det där, det räckte. Flytten kom ganska naturligt eftersom jag blev tillsammans med Marielle ungefär i samma veva som jag gjorde mig av med Undici.

Tomas och Marielle gifte sig 2013.Foto: Privat

Att bo kvar i Stockholm var heller inget alternativ, åtminstone inte om Tomas Brolin skulle få leva ihop med sin flickvän, och numera fru.

– Skulle det bli någonting fick jag komma ut och provbo här. Marielle kunde inte tänka sig att flytta, hon har sitt liv här och hade precis startat en salong.

Finns det något du saknar från Stureplanstiden?

– Nej, inget. Jag är lite som en kamelont, jag anpassar mig när saker händer. Jag tänker inte så mycket bakåt.

Tomas Brolin påpekar att han tycker att det är fel att jag benämner perioden för Stureplanstiden, för något Stureplansliv menar Brolin att han aldrig levt.

– Visst, jag var där mycket men det var för att jag ägde en krog. Och ju mer jag var på plats på Undici, desto bättre gick stället. Jag har varit egen företagare ända sedan jag slutade med fotbollen, och ju mer engagerad man är i sina företag, desto bättre går de. Det är ingen hemlighet.

– Men någon festprisse har jag aldrig varit. Det är en felaktig bild som framför allt ni journalister var med och skapade. Folk fick en kraftigt felaktig bild av mig när de läste tidningarna.

SportExpessens Anna Friberg och Tomas Brolin i SigtunaFoto: Sven Lindwall

"Då hade jag varit begravd"

I augusti 1998 meddelade Tomas Brolin, då 28 år gammal, att han bestämt sig för att sluta med fotbollen.

Kan du ångra att du lade av så pass tidigt som du gjorde?

– Nej, jag hade möjlighet att fortsätta om jag ville. En del, framför allt journalister, trodde att skadan ledde fram till mitt beslut. Så var det absolut inte.

– Jag ledsnade på fotbollen, så enkelt var det. Jag hade ingen lust att åka och träna sex-sju gånger i veckan längre. Det var något som pyste ut där...

Tomas Brolin tystnar en stund innan han fortsätter.

– Det hände mycket saker i England som gjorde att jag tröttnade helt och hållet.

I november 1994 bröt Tomas Brolin foten under Sveriges EM-kvalmatch mot Ungern. Året efter lämnade han Parma för Leeds, och det var i England som Brolins dittills strålande karriär vände nedåt.

Bråken med Leeds-tränaren George Graham och klubben var infekterade.

– Just då, när jag var inne i det, skrattade jag mest åt eländet, och det var nog tur. Annars hade jag sannolikt varit begravd redan nu. Så illa var det faktiskt.

Vad var det som var så illa?

– Hur man behandlade varandra, både mig och andra spelare.

Men du säger att du skrattade åt det, hur kunde du göra det?

– Jag ville bevisa motsatsen, och det gjorde jag.

Att du var en bra fotbollsspelare?

– Ja, och då jävlades de ännu mer med mig, men då skrattade jag ännu mer. Det är det bästa att göra.

Men så här i efterhand är du förvånad över att du tog dig igenom den tiden?

– Ja, med distansen till det så fattar jag inte att jag orkade. Det var tur att det hände mig. Någon annan hade nog tagit till en snara.

– Det var där och då i England som jag tappade min tilltro till fotbollsyrket totalt. Det var därför jag slutade.

"När folk såg att det gick bra så var det inte lika roligt att håna mig längre"

"Jag har blivit hånad"

Redan innan fotbollsskorna lagts på hyllan hade Tomas Brolin börjat kratta för livet efter karriären.

En av satsningarna var den på munstycken till dammsugare. Sedan 1998 äger Brolin 50 procent av företaget Twinner, och har sedan dess inte åkt någonstans utan dammsugaremunstycken i resväskan.

"Tillvaron skulle inte funka om jag inte fick jobba"Foto: Sven Lindwall

– Jag tar bokstavligen alltid med mig jobbet. När frugan och jag var i Sydafrika i vintras var inget undantag. Så nu finns det också en dam på ett torg i Hermanus som säljer mina munstycken.

Dammsugarbranschen, hade det ändå inte var roligare att satsa på något lite glammigare, som ett eget klädmärke?

– Jag skiter i om det är glammigt eller inte, jag vill göra business och tjäna pengar. Och du ser väl hur det har gått för en del av dem som satsat på kalsonger och annat.

– Men visst, jag har blivit hånad för att jag valde att satsa på dammsugarmunstycken. Men sen när folk såg att det gick bra så var det inte lika roligt att håna mig längre.

Hur går företaget?

– Bra, väldigt bra.

Tjänar du mycket pengar?

– Tillräckligt.

Vad betyder pengar för dig?

– Pengar är en trygghet, absolut.

Men du hade inte behövt jobba om du inte velat?

– Det där är en svår och konstig fråga. Jag kommer aldrig att hamna i den situationen att jag aldrig vill jobba. Det spelar ingen roll hur mycket pengar jag har, tillvaron skulle inte funka om jag inte fick jobba. Vad är meningen med livet då? Ligga och filosofera på soffan är inget för mig.

– Jag måste få känna mig behövd.

"De var dumma i huvudet"

Du återkommer till att "ni journalister målade upp en bild". Hur är din relation till media?

– Nu är den bra, jag har inga problem med journalister även om jag sällan gör sådana här intervjuer. Men det handlar om att jag inte har något behov av det.

– Under min aktiva karriär var den dålig, men jag skrattade åt det också. På den tiden fanns det bara två tidningar, Expressen och Aftonbladet, och jag bojkottade båda. Och gör man det när man är en världsspelare så får man slicka i sig konsekvenserna.

– Men det var skönare för mig att inte prata med journalister på den tiden för det vreds och vändes på så mycket saker. Dagen efter jag gjort en intervju stod det helt andra saker i tidningen än det jag hade sagt.

– Det var bara skit de var ut efter. Folk fick en kraftigt felaktig bild av mig när de läste tidningarna.

"Hur skulle jag kunna vara Sveriges bästa och en av världens bästa spelare om jag var alkoholist?"

Vilken bild menar du att de fick?

– Att jag festade och inte skötte min karriär. Vilket är absolut helt fel.

– Under elva av tolv månader om året spelade jag fotboll i Italien, men det var inga journalister som noterade det och hur mycket jag tränade och slet där nere. Men när jag var hemma i Sverige på semester och träffade vänner, gick på middagar, drack något glas vin, var de snabbt där och skrev skit. Så var svensk journalistik på 90-talet. Katastrof, enligt mig.

– Jag tyckte att journalisterna var totalt dumma i huvudet. Och jag ville inte lägga tid på att prata med folk som är dumma i huvudet.

Det ryktades om att du hade alkoholproblem under en tid.

– Exakt, det var en av många saker som skrevs. Men hur skulle jag kunna vara Sveriges bästa och en av världens bästa spelare om jag var alkoholist?

– Då hade jag behövt vara stålmannen. För det funkar inte att supa och vara på den nivån som jag var.

– Det vara bara jävla skitsnack. Hade det funnits Instagram och Twitter på den tiden hade jag löst det där, då hade jag kunnat göra min egen röst hörd. Men det gick inte då.

Ja, du verkar gilla Instagram och lägger ut mycket lättsamma bilder. Allt från lupin-selfie till att du bakar iklädd tomteluva. Är det ett försök att ge en annan bild av Tomas Brolin?

– Nej, för det är så jag är, det är den verkliga bilden av mig. Och det vet de som står mig nära.

Har du många vänner?

– Jag har ett stort kontaktnät och jag är väldigt social, på så sätt har jag väldigt många vänner, men sedan är det färre som står mig riktigt nära.

Under årens lopp, det måste ha funnits många som velat vara vän med Tomas Brolin?

– Absolut, men det är ganska svårt att ta sig igenom mitt kompisnät. Och de som är riktiga vänner med mig, vet om det.

Vad har de gjort för att sig förbi det nätet?

– Man ska inte vara någon jävla smilfink eller stekartyp. Det är bättre att vara lite norrländskt lugn och ha båda fötterna på jorden.

"Jag tänker ofta på Klas"

Hur ofta tänker du tillbaka på din fotbollskarriär?

– Inte ofta, egentligen bara vid sådana här tillfällen, när andra påminner mig. Jag har aldrig varit någon fotbollsnörd. Visst, jag gillade att träna och spela match. Och jag var nyfiken på att se hur långt jag kunde komma som fotbollsspelare. Men när jag hade sett att jag var där uppe, bland de bästa i världen, då kändes det; "jaha, det här var det här och jag klarade mitt mål".

Men VM-bronset 1994 måste väl för alltid vara ett starkt minne?

– Absolut, vi fick vara med om något unik. Vi var ett lag där allt klickade. Därför är också vänskapen till killarna i laget väldigt speciell.

Vilka har du mest kontakt med?

– Anders Limpar och Lasse Eriksson framför allt. Men det har skiftat lite genom åren. Nu har jag även haft lite mer kontakt med Kennet Andersson, Jesper Blomqvist och Patrik Andersson eftersom de också bor i Stockholmsområdet.

– Men sedan vet ju att alla vi hade "moose-ligan", eller "hemliga fyran" som vi kallades, Vi var väldigt tajta. Limpar, Lasse, jag och Klas Ingesson...

– Åh, nu blir det jobbigt...

Tomas Brolin reser sig plötsligt upp och lämnar rummet där vi sitter, ögonen är blanka.

– Jag måste ha lite frisk luft.

En stund senare är Brolin tillbaka.

Ingesson och Brolin.Foto: Bildbyrån

– Förlåt, men det är fortfarande väldigt känslosamt. Inte det att jag inte kan prata om Klas, det finns egentligen mycket att säga. Men det gör fortfarande ont. Jag tänker ofta på honom.

– Jag saknar Klas väldigt mycket.

Tomas Brolin berättar att han ända sedan Klas Ingessons bortgång hösten 2014 har haft kontakt med Klas änka, Vicky.

– Vi ses då och då, och hörs på telefon däremellan. Det känns väldigt bra, jag är tacksam för att vi har den kontakten. Jag har alltid tänkt att sådana här saker kan ske. Att man måste ta tillvara varje dag, och jag tycker att jag lyckas med det.

"Zlatan lyckades inte höja sig"

När Sveriges herrlandslag för några veckor sedan spelade VM-kvalmatch mot Vitryssland på Friends arena i Solna hade Tomas Brolin först tänkt att vara på plats. Men något kom emellan, och i ärlighetens namn så är den före detta landslagsstjärnan inte så intresserad av att se fotboll live längre.

– Jag får inte ut så mycket av det. Det är mycket folk, och när jag ska titta på fotboll vill jag göra det i lugn och ro och det kan jag inte göra när jag är på en arena.

I stället brukar det bli tv-soffan där han följer det mesta med landslaget, samtidigt erkänner Tomas Brolin att knappt kan namnet på alla spelare längre.

Men den forne världsspelaren är positivt överraskad av vad han har fått se den senaste tiden.

– Janne (Andersson, Sveriges förbundskapten) hamnade i en svår sits när Zlatan och flera andra spelare slutade i landslaget. Men jag tycker att han har gjort ett jättebra jobb hittills, Janne har lyckats få ihop gruppen bra.

Däremot finns det något som Tomas Brolin har saknat i det svenska landslaget ända sedan han själv lade av.

Tomas Brolin

Ålder: 47.

Familj: Frun Marielle Brolin, 44. Barnen Sebastian, 16, och Lisa, 8, från tidigare förhållanden. Mamma Elsy, pappa Rune, bror Håkan, syster Marie.

Bor: Sigtuna.

Yrke: Före detta fotbollsproffs, delägare i Twinner och Andelskungen.

Klubbar i karriären:

Näsvikens IK (div IV) 1984-1986, 36 matcher-10 mål.

GIF Sundsvall (allsv och div II) 1987-1989, 55-13.

IFK Norrköping (allsv) 1990, 9-7.

Parma AC (Ital Serie A) 1990-1995, 133-20.

Leeds United (Eng Prem L) 1995-1996, 19-4.

FC Zürich (Sch A) 1996, 3-0.

Parma 1997 11-0.

Leeds 1997 0-0.

Crystal Palace 1998 (Eng Prem L) 16-0.

Landskamper: 47 matcher-26 mål.

Meriter: VM-brons, EM-semifinal, seger i Cupvinnarcupen och italienska cupen. Har fått Guldbollen 1990 och 1994.

– I min generation hjälpte vi spelare att göra varandra bättre, nästan bättre än vad vi egentligen var. Den egenskapen, att stötta varandra i spelet, tycker jag inte har funnits i landslagen efter det. Och det är ett problem, för ska man lyckas i slutspel är det ett måste att spelarna höjer sig en extra nivå.

– Ta som under Zlatans era, spelarna var bra men de höjde sig inte under VM- och EM-slutspel, och då räcker en liten nation som Sverige inte till.

– Den spelartypen som kan höja sig på sättet som vi gjorde har inte funnits sedan dess, och därför har Sverige inte heller lyckats i slutspelen.

Kan det ha varit ett problem med att det funnits en så stor fixstjärna som Zlatan?

– Nej, det tror jag inte. Men Zlatan lyckades inte höja sina medspelare till den nivån som behövs i slutspel. Och han lyckades inte för egen del heller. Det var inte många slutspel som Zlatan klev fram och gjorde det som behövdes.

– Hade han gjort det hade han kanske höjt de andra medspelarna också. Men när de såg att "shit, Zlatan har ingen bra dag, vad gör vi nu?". Då blir det bara motsatt effekt.

Har du någon kontakt med Zlatan?

– Nej, ingen direktkontakt. Jag har träffat honom några gånger när han var med i landslaget men inte mer än så.

"Att inte ta in den kunskapen alls är idiotiskt"

"Jättemiss av förbundet"

Flera före detta landslagsspelare, däribland Fredrik Ljungberg och Patrik Andersson, har riktat kritik mot att Svenska fotbollförbundet inte har tagit tillvara på ex-spelares erfarenhet.

Tomas Brolin delar deras åsikt.

– Jag tycker att det är en enorm miss av förbundet. De har visat noll intresse av att ta min eller någon annans hjälp. Jag vet att vi har mer kunskap om fotboll än de flesta på förbundet, åtminstone som det såg ut tidigare. Men jag tror att de gamla uvarna på förbundet har varit rädda för att bli av med sina jobb och därför hållit oss långt borta.

– Om jag hade suttit i förbundsledningen hade jag sett till att det funnits en grupp eller en kommitté som tagit in den erfarenheten som spelare som slutar har. Sedan kan man använda den kunskapen om man vill eller inte, men att inte ta in den alls är idiotiskt.

– Jag har inte fått en enda fråga sedan jag lade av fram till dess att Håkan Sjöstrand tog över som generalsekreterare för ett par år sedan. Då blev det annorlunda.

Fick du frågan då?

– Ja, Håkan och jag pratas vid då och då. Ibland ringer han mig och ställer frågor, ibland är det tvärtom. Han får min kunskap, men sedan vet jag inte vad han gör med den. Men det viktiga tycker jag är att han frågar.

Du har en del åsikter och idéer, lockar tränaryrket?

– Inte just nu, men man ska aldrig säga aldrig. Men ska jag göra det måste det vara på en hög nivå.

"Lätt att bli spelberoende"

Två-tre gånger i veckan tar Tomas Brolin bilen in till Stockholm, är det inte för att spela padel så är det något möte.

Sedan årsskiftet handlar en del av mötena om trav. Brolin har gått in som partner i Andelskungen där han bland annat delar med sig av sina bästa tips.

– Pappa tränade travhästar hemma på gården när vi var små, så intresset har alltid funnits där.

Du gillar spel, har du inte vara sugen på att bara ägna dig åt det?

– Nä, det är bara en hobby, och mina företag går för bra för att jag bara skulle vilja ägna mig åt spel.

Din vän Jan-Ove Waldner har berättat om sitt tidigare spelmissbruk. Har du haft sådana problem?

– Jag hoppas inte det, men det gäller att hela tiden titta på hur mycket man har i plånboken. Det är absolut lätt att hamna i ett missbruk och jag förstår att folk gör det. Men hittills har jag klarat mig bra.

"Dr Alban kommer givetvis"

Just när vi är på väg att avsluta intervjun, lämna hotellet i Sigtuna där vi setts, för att gå ut för fotografering flikar Tomas Brolin in:

– Undrar ni inte varför vi ses just här?

Han väntar inte ens svaret innan det kommer:

Waldner, Dr Alban och Tomas Brolin.Foto: Jan Düsing

– Club Undici ska återuppstå här några gånger per år. Jag har länge känt att jag vill göra något för oss lite äldre här i Sigtuna. Det blir till och med samma diskjockey som på Undici, och min vän dr Alban kommer givetvis att uppträda.

Tomas Brolin vill inte bli kallad festprisse, varken då eller nu.

Festfixare däremot går bra.

Men framför allt är den forne världsspelare en businessman, med ständigt nya mål.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter och Instagram.

Expressen
Till Expressens startsida

Mest läst i dag