Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så här kan inte Portugal se ut

Foto: ULMER VIA WWW.IMAGO-IMAGES.DE / IMAGO IMAGES/ULMER PRESSEBILDAGENTUR WWW.IMAGO-IMA

Duellerna, misstagen, målen och känslan av en skenande fotbollsmatch.

Först var det vansinnigt roligt att se både Portugal och Tyskland.

Sedan bara Tyskland.

Det var vad turneringen behövde, en riktig rövarmatch.

Portugal kom från en krampaktig 3-0-seger mot Ungern där resultatet inte speglade matchbilden, Tyskland från en tandlös torsk mot Frankrike. Det var med andra ord Jogi Löws avskedsturné som behövde en seger, och det syntes direkt.

De regerande Europamästarna fick fäktas för livet från start mot ett lag som såg otäckt synkroniserat och snabbt ut. Tyskland ställde sig brett, högt och tryckte plattan i botten, bollen gick från Kroos till Kimmich till Müller till Gnabry till Gosens och pumpades in i straffområdet. Gosens, Atalanta-sensationen med nederländsk bakgrund, hade ett avslut, Gnabry nästan ett mål, och det hade inte ens gått tio minuter.

Ingen i Fernando Santos landslag fick möjlighet att hämta andan. När Tyskland fick en hörna efter en kvarts spel kändes det som att ledningsmålet var en tidsfråga, och det var det. För Portugal.

Omställningen gick så snabbt att man inte begriper hur spelarna själva hann med. Bernardo Silva, Jota i djupled, Ronaldo med öppet mål.

Skulle vi få en avmattning? En stund då tyska spelare samlade sig själva och sina tankar? Glöm det. 

Löws spelare vräkte på, det såg ut som en sista kraftsamling. De skickade in fem spelare i straffområdet i varje anfall men slog lite för många inlägg på Pepe i stället för sin imaginära nia. Och Portugal? Portugal såg helt obrydda ut, spelade box-play, väntade, kontrade. Ronaldo klackade och tittfintade, log till och med.

Det såg så avslappnat ut att man blev misstänksam. Hade de verkligen koll på läget?

Kändes som en frisk fläkt

Nej, det vore att ta i. 

Tyskland lät sig inte skrämmas av sina självsäkra motståndare, och med all rätt. Först kvitterade Havertz (Ruben Dias registrerades för ett självmål) efter ett hårt inspel från Kimmich. Bara minuter senare brast den portugisiska dammen igen – Kimmich på nytt, den här gången till något som såg ut som Gnabry men i själva verket var Guerreiro. Självmål, 1-2 och nu släppte alla hämningar.

Portugal försökte bita tillbaka och hittade in bakom en stundtals förvirrad tysk backlinje med framgång, men lämnade stora hål bakom sig. Tyskland tackade och tog emot.

En vild halvlek utvecklade sig, och den kändes som en frisk fläkt. 

Belgien och Holland har vunnit planenligt, Italien har kvävt sitt motstånd med perfekt press och obönhörlig intensitet, men i övrigt? Vi har inte sett urladdningarna, något lag som under trettio, fyrtio minuter gör fem getingar i offensiv riktning. Frankrike spelar som i VM och riskminimerar sig genom matcherna, Spanien passade sig själva till döden mot Sverige, England försöker på sin höjd kopiera Frankrike men har hittils mest ställt Declan Rice med bollen 70 meter från en kille som ser ut som Harry Kane. 

Här kom en gränslös tysk period.

Inte många kan vara så bra

Fernando Santos kände stressen stegra och ändrade. Han tog av Bernardo Silva och stoppade in Renato Sanches, men Portugal fann inte sitt motmedel.

Gosens fick all yta i världen även efter halvtidsvilan, det dröjde fem minuter tills dess att han hade serverat Havertz ett läge som påminde om det som gav 1-1. Den här gången gjorde Chelseas Champions League-hjälte målet helt själv.

Portugal bytte igen, in med segerorganisatören från premiären, Rafa Silva, men problemen bara växte. Kimmich fick pricka Gosens på bortre stolpen, och med fyra insläppta mål fick Fernando Santos konstatera ett av sina största taktiska haverier under en annars glimrande epok som förbundskapten. Han har vunnit EM, han har vunnit Nations League, han har sällan varit lika slagen som här.

Tysklands wing-backs var för mycket, Tysklands tempo var för mycket och allt Portugal hade att sätta emot var för lite.

När det fjärde målet var intecknat började Löw vila spelare, klokt nog. Tyskland har en viktig avslutning mot ett energiskt Ungern. Det kostade ytterligare ett baklängesmål efter en lysande assist från Ronaldo till Jota, men när lagen lämnar München är det med matchen fram tills dess i huvudet.

Så här bra kan Tyskland vara, och det kan inte många andra. Så här kan inte Portugal se ut, och det kommer att få konsekvenser.