Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

När ska nån hämta kaffe åt Lindelöf?

Foto: LUDVIG THUNMAN / BILDBYRÅN
Victor Lindelöf utsågs till planens bästa spelare mot Spanien.
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Foto: BAGU BLANCO/PRESSINPHOTO/SHUTTERSTOC / BAGU BLANCO/PRESSINPHOTO/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

GÖTEBORG. I måndags fick han pris som matchens spelare och satte inte en fot fel när Sverige överlevde 90 minuters anstormning mot Spanien.

Efteråt var det som vanligt.

Leta fel hos Victor Nilsson Lindelöf tycks mer populärt än att erkänna en svensk försvarsgigant.

Hur ska du tacka honom?

Lindelöf är först in i den digitala mixade zonen, ett otyg med skrovlig ljudslinga och onaturliga konversationer. Men frågorna gick fram, den här handlade om Robin Olsen, Sveriges stora hjälte efter den svettiga premiärmatchen mot Spanien.

– Jag ska ge honom en stor kram. Jag får hämta lite kaffe till honom, eller lite mat, svarade Lindelöf.

Fortfarande svettdroppar i pannan efter matchen, nyss inkommen från en fotografering med Uefa eftersom han vunnit pris. Matchens spelare.

Varför? Bakom Olsen-hyllningarna, Berg-hatkommentarerna och Janne Anderssons försvarstal för den hyperdefensiva taktiska ansatsen tappades det nästan bort. Jag hade själv svårt att sortera ut Lindelöfs insats, så jag såg om matchen.

Spanien hade kunnat fortsätta hela natten

Klockan hade precis tickat över en minut när matchbilden började sätta sig. Spanien spelade förbi det svenska mittfältet första gången. Pedri vände upp och stack ned bollen mot Morata i djupled – men Sveriges nummer tre läste situationen, bröt och satte Lustig i spel.

Så där fortsatte det. Jordi Alba slog ett inlägg, Lindelöf tog undan. Han slog ett till, Lindelöf plockade bort. Olmo försökte med ett instick, Lindelöf stod rätt. Alba försökte igen, samma spelare tog undan. Ferran Torres sköt, Lindelöf blockerade. Alba på nytt, Lindelöf i vägen. Fabian Ruiz letade efter Moreno, Lindelöf klev fram, åt upp bollen, Moreno ramlade. Ruiz provade en gång till, den här gången med en boll som skulle leta sig in bakom den svenska backlinjen. Lindelöf stod rätt, avvärjde. 

Plötsligt hade det gått 90 minuter. Alba fick bollen för hundratolfte gången. Han skickade in ett inlägg igen, men det slutade precis som det började: Med en brytning av Lindelöf. Bland det sista som hände var ett inspel från Sarabia. Lindelöf agerade som om Spanien hade kunnat fortsätta hela natten, han kunde spå deras försök att tränga igenom hur många gånger som helst.

Vad som var slående utöver alla brytningar? Inte en enda gång drog han på sig en frispark. Det kan så klart vinklas som en svaghet – ska inte mittbackar sätta sig i respekt? Smälla på? I min värld är det snarare en styrka. Lindelöf klarar av att spela försvarsspel utan att leva upp till traditionella bilder av hur försvarare ska agera. Inga desperata glidtacklingar, inga ingripanden i tidsnöd, inte många ögonblick av kompensation för en dålig position.

Kanske är det därför han nästan aldrig får sina stunder i Sverige.

Intresserad av vad han representerar 

Efter matchen mot Spanien var det huvudsakligen Alexander Isak och Robin Olsen som fick applåderna i svenska medier, av mig också. I brittiska BBC plockades Lindelöf ut tillsammans med Danielson och Olsen, på andra håll runtom i världen också, men jag är mest intresserad av vad han representerar för oss här i Sverige, där hans insats i ärlighetens namn blev en bisats.

Det följer ett mönster. 

Varje gång det gäller är Lindelöf där. Han står rätt, han tar undan, han vinner dueller, han organiserar, han fattar rätt beslut, han manar på och han behåller lugnet. Under hela Janne Anderssons tid som förbundskapten har nog ingen annan svensk spelare tvingats prestera så intensivt vid så många tillfällen som Lindelöf. Matcher som den i måndags kräver tusenprocentig koncentration av en svensk mittback.

Och varje gång kommer något annat i vägen när uppgiften är utförd. En av Lindelöfs bästa matcher för Sverige var mot Tyskland i VM 2018. Fokus föll på annat. I kvartsfinalen raderade han ut Harry Kane. Det nämndes knappt. Mot Italien i play-off-spelet. Fokus föll på Granqvist. Mot Spanien i Sevilla? Jag håller med Uefa. Han var bäst på plan, men han ska hämta kaffe till Robin Olsen.

Lindelöfs plats i svensk fotboll utmanas av den slentrianmässiga kritiken mot insatserna i Manchester United, där han implicit ofta hålls ansvarig själv för att ha tackat ja till att spela i en världens bästa klubbar. Det har gått 160 matcher nu, en absolut merpart bildar ett helt annat intryck.

Det är besynnerligt att det har blivit så mycket enklare att inte bara leta fel, utan även lägga vikt vid dem, och samtidigt inte låta erkännandet – det hans insatser, internationella ställning och meriter har samlat ihop till – växa fram.

När ska någon hämta kaffe till honom?

Vad behövs för att det ska hända?

Handlar det om spelsättet? Det smarta, lugna rörelsemönstret? Täcker han för få skott med ansiktet? Blöder för lite?

Glenn Hysén gjorde 93 matcher för Liverpool. En hysterisk kvalmatch mot England gjorde honom odödlig. Patrik Andersson spelade 66 matcher för Bayern München och 31 för Barcelona. Landskamperna, i synnerhet VM 1994, räckte för att gå till historien som en svensk försvarsbjässe. Detsamma kan sägas för Joakim Björklund, som spelade 90 gånger för Valencia. Olof Mellberg gjorde 38 matcher för Juventus. Hans kraftfulla agerande och rörelsemönster, kaptensbindeln och intrycket av en försvarsgeneral, gav honom en liknande stämpel. 

Betydelsefulla svenska mittbackar i modern tid, Andreas Granqvist går att lägga till på listan, har trängt väldigt långt in i det kollektiva svenska fotbollsmedvetandet på sina stora insatser i den blågula tröjan, med sitt uppoffrande spel, sin fysiska uppenbarelse och sina hjältedåd kvar på näthinnorna. 

I måndags läste Victor Nilsson Lindelöf en hel EM-premiär rätt. Det var en i raden av lysande mittbacksinsatser när allt står på spel. Jag undrar hur många gånger till det behöver hända innan någon hämtar kaffe till honom.



LÄS MER: Nannskogs förändring inför EM: ”Kostade mycket” 



Albin Ekdal och Kristoffer Olsson om Oscar Hiljemarks besked att avsluta karriären

GUIDE: Allt du behöver veta om fotbolls-EM 2021