Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ella, 12: "Killarna kallar oss fula ord"

Foto: DANIEL NESTOR / BILDBYRÅN
Foto: DANIEL NESTOR / BILDBYRÅN

När tolvåriga Ella missar en passning händer det att hennes klasskamrater skriker ”hora”.

De damallsvenska stjärnorna tjänar småsummor i jämförelse med herrarna. 

Samtidigt styrs fotbollssverige av män. 

SportExpressen tittar närmare på fotbollen som kommer i andra hand.

Olof Unogård sitter på läktaren vid Kanalplan, meningen var att han skulle träna Hammarbys damer ute på konstgräset den här kvällen och alla andra kvällar, men så blev det inte.

Efter diskussioner om en för liten spelarbudget blev sprickan mellan honom och klubbledningen för stor under vintern 2017. Det slutade med att han fick sparken – men exakt varför har han inte tillåtelse att berätta.

Hammarbys damer? Ett tag såg det inte ut att bli någon verksamhet alls, innan klubben till slut la laget under samma tak som herrarna. Men supportrarna var inte nöjda. En insamling startades och över 400 000 kronor drogs ihop på kort tid, för att ge damerna de förutsättningar som fansen tyckte saknades. 

Man fick hjälp av några enstaka bidrag från herrlaget, trots att insamlingens totalbelopp motsvarar några månadslöner för en genomsnittlig spelare i herrallsvenskan.

Stora löneskillnader 

Här, på Kanalplan, på Södermalm i Stockholm, pågår kampen med stort K i fotbollssverige, den för en annan verklighet.

Lönerna inom herrallsvenskan har de senaste åren ökat. År 2012 var snittlönen cirka 67 000 kronor i månaden. I dag tjänar en spelare i herrallsvenskan 104 319 kronor per månad (2017). 

I damallsvenskan låg snittlönen på drygt 11 000 kronor i månaden år 2012. I dag? Den har sjunkit ner till 10 193 kronor (2017). Av alla spelare i damallsvenskan är det enbart 27 procent som lever på sin fotboll enligt siffror från Elitfotboll Dam, 2017.

"Varför har vi inte kommit längre?"

För att sätta siffrorna i perspektiv visar en rapport från Sporting Intelligence att snittlönen i damallsvenskan är femte bäst av alla världens damligor.

– Denna utveckling för herrarnas löner beror till stor del på stora TV–avtal, något som Damallsvenskan inte har tillgång till i dag. Men sett till hur debatten har sett ut inom idrotten och samhället i stort är det intressant att fundera över varför vi inte har kommit längre inom fotbollen, säger Isabelle Widmark, ordförande för Fairpay, stiftelsen som jobbar för ekonomisk jämställd sport.

***

Vid sidlinjen av Kanalplan står en neongrön hink fylld med vatten, Stockholm och Skanstull har aldrig upplevt en varmare maj. På planen tränar olika flicklag i Hammarbytröjor. Längst bort tränar Flickor 06. Nästa generation av fotbollsspelare. 

Konstgräset är så varmt att det bränns under sulorna. 

Mitt på planen står två killar i övre tonåren. De slår långa bollar i luften, ibland kommer de fram och ibland hamnar bollen i mitten av någon av flicklagets träningar. Ingen säger något. Ena killen tar av sig sin tjocktröja för att avslöja ett Hammarby-märke på bröstet. Han frågar sin kompis om det verkligen är här Bajens damer spelar, han tycker det så "jävla dåligt gräs".

"De kallar oss väldigt fula ord"

När träningen för Flickor 06 är slut stannar fyra tjejer från laget kvar. Gabriella Bjelkstam, 12 år, Ellen Blomqvist, 12 år, Uma Hammarstrand, 11 år och Ella Knapp Johnson, 12 år, snörar av sig skorna och sätter sig på läktaren. 

– Jag har så roligt och kan vara mig själv här på träningarna, säger Uma.

Brukar ni spela fotboll i skolan också?

– På min förra skola var det några som sa att tjejer inte kan spela fotboll så då fick vi inte vara med och spela fotboll på rasterna utan vi skulle kolla på, säger Ellen.

Säger killar ofta sånt?

– Ja, de kallar oss väldigt fula ord, de kan skrika hora om vi missar en passning, berättar Ella som går på en fotbollsskola med 14 killar och fem tjejer i klassen.

Ella Knapp Johnson, spelare i Hammarbys flicklag. Foto: Vendela Ögren

Man behöver inte direkt söka med ljus och lykta för att hitta många fotbollstjejer, på olika nivåer, som har liknande vittnesmål om att komma i andra hand och behandlas annorlunda.

”När vi ska dela på planen med herrlaget slutar det ändå med att vi får stå på sidan av och titta på” - spelare i division 3.

”Killarna i skolan säger att vi inte kan spela fotboll och aldrig kommer bli bra som de” - spelare i flicklag.

”Vi spelade i division 1 och pojklaget på 17 år fick ändå välja träningstider framför oss” - spelare i division 1.

”Jag minns när killarna blev sponsrade med kläder och vi fick ingenting, jag undrade om det var dit mina pengar gick, pengarna jag betalade till klubben varje månad" - spelare i division 3.

”Killarna skriker 'passa då din tjockis' på rasterna i skolan” - spelare i flicklag.

”Vår tränare berättade hur korta shorts vi fick ha för att inte göra killarna okoncentrerade” - Spelare i division 2.

"Då behöver man ett annat jobb..."

Samma typ av historier ebbar ut ur fotbollssverige. Från skolgårdar och konstgräsplaner. Attityder som sitter i klubbhusens väggar och ekar i korridorer tillsammans med studsande bollar innan rasten börjat. På Instagram och Twitter, i omklädningsrummet och duschen efter en idrottslektion. 

Vid Kanalplan har damerna börjat sin träning. Flickor 06 tittar på med stora ögon. 

Vad vill ni bli när ni blir stora? 

– Helst vill jag spela fotboll men som det ser ut nu så får vi tjejer inte lika hög lön som herrarna, i landslaget och sånt. Då behöver man ett att annat jobb, säger Uma och ser fundersam ut. 

De andra tjejerna säger samma sak. På Kanalplan hinner drömmar knappt födas. Samtidigt som det svenska herrlandslaget har gett ett helt land en sommar vi aldrig kommer glömma, fortsätter en ständig kamp för att inte komma i andra hand.

Det är inget nytt, men när blir det gammalt?

På Kanalplan, där Hammarbys Flickor 06 tränar. Foto: Vendela Ögren

***

För att få en bild av den svenska damfotbollens underläge kan man använda två redskap: Erfarenheterna och siffrorna.

Att ta fram ekonomiska siffror om svensk damfotboll är svårt. Att få en insyn i hur sponsring fördelas mellan könen är nästintill omöjligt. De rapporter som görs om svensk fotbolls ekonomi görs om herrfotboll. I EY:s rapport ”Hur mår svensk Elitfotboll” från i år nämns inte högsta ligan för damer eller damfotboll en enda gång.

Därför slutar tjejer spela fotboll

När de flesta ungdomar slutar spela fotboll, vid 14 års ålder, påverkas damfotbollen mer än herrfotbollen på grund av sitt förhållandevis lilla urval av spelare. Vid 9–10 års ålder spelar flest barn fotboll, cirka 10 000 tjejer och närmare 25 000 killar. Åren efter slutar några tusen barn varje år. 

Resultatet blir att det vid 20 års ålder finns endast 3000 aktiva tjejer kvar i fotbollen. Därför är åren innan tonåren viktiga för tjejer som spelar fotboll. Tillvaron för Hammarbys Flickor 06 är med andra ord viktig för att Uma eller Ellen inte ska lägga skorna på hyllan. 

Stockholm Fotbollsförbunds rapport från 2016, med fokus på talangutveckling för flickor, visar på att brist i ledarskap gör att tjejer slutar spela fotboll. 52 procent av de tjejer som varit med i distriktslag och sedan slutat svarade ”bättre ledarskap” på vad som kunde fått dem att fortsätta. Rapporten visar hur den genomsnittliga tränaren i ett 15-årslag på flicksidan sällan har genomfört den första och grundläggande tränarutbildningen.

– Vi ser hur det satsas på ledare för pojklagen och inte flicklagen, när det är bättre ledarskap vi behöver för att inte tappa utövare, säger Linda Wijkström, generalsekreterare på Elitfotboll Dam.

Statistiken avslöjar könsfördelningen

Vilka är det som förvaltar våra unga talanger? Vem är det som bestämmer över hur fotbollssverige ser ut? Så här ser könsuppdelningen av maktpositioner ut.

12 av 128 tränare i de tre högsta divisionerna på dam- och herrsidan är kvinnor.

30 av 125 styrelsemedlemmar i de allsvenska herrklubbarna är kvinnor.

32 av 94 styrelsemedlemmar i de allsvenska damklubbarna är kvinnor.

62 av 204 styrelsemedlemmar i distriktsförbunden är kvinnor.

2 av 14 förbundskaptener hos SvFF är kvinnor.

37 av 116 medlemmar i Svenska fotbollsförbundets styrelse och kommittéer är kvinnor.

Den högsta representationen av kvinnor finns i SvFF:s styrelse med 38 procent. Sämst är klubbarna i herrallsvenskan som endast har en representation på 24 procent kvinnor.

***

I Linköping finns en av få klubbar i damallsvenskan som är en renodlad damförening. Här tränar några av de få kvinnliga fotbollsproffs vi har i Sverige. 

Laget förbereder sig inför morgondagens match och temperaturen är hög så vattenpauserna blir många. 

– Välkommen till bastun, säger Charlotte Rohlin, tränare och före detta landslagsspelare. 

Det är fullt fokus inför mötet mot Hammarby och laget nöter fasta situationer. Deras träningstider är en kontrast mot motståndarnas kvällar på söder i Stockholm.

När den sista hörnan är slagen pratar vi med lagets största stjärna, Kosovare Asllani. Hon har två dagar tidigare invigt sin egen fotbollsplan i Vimmerby där hon växte upp, "Asllani Court". 

Det är den första planen i världen som döpts efter en kvinnlig fotbollsspelare. När den nämns lyser hon upp. 

– I det område som den är byggd i växer tjejer upp med att kanske känna att de inte har samma förutsättningar som killar och män har. Och där har vi smält upp en fotbollsplan med en damfotbollsspelare, säger hon och ler.

Asllani riktar kritik 

Vilka förutsättningar man får som fotbollsspelare påverkas av vilka som bestämmer. Asllani är kritisk till makt-toppen i fotbollsvärlden.

– Det är gamla gubbar som sitter på de maktpositionerna i Uefa och Fifa. Människor som bara är nöjda med att sitta på sina positioner och inte bry sig om att göra någon förändring och ta damfotbollen framåt, säger hon upprört.

– Just nu ser vi situationen där det den pyttelilla damfotbollen har tar man för att ge ännu mer till herrarna. Det är helt sjukt egentligen.

"Det är gamla gubbar som sitter på de maktpositionerna"

Några dagar senare tar Asllanis landslagskamrat Caroline Seger till Instagram för att rikta kritik mot fotbollens styrande organisationer. Hon frågar Uefa, Fifa och alla som bestämmer i fotbollsvärlden. 

”Vill ni ens att damfotboll ska finnas?”, frågar hon.

***

Tillbaka på Kanalplan, men den här gången med någon som har andra anknytningar till Hammarby. Han visar bekant vägen till Östra läktaren. På vägen möter han en gammal spelare, de stannar och pratar innan hon måste skynda vidare. Hon har som alla andra i Hammarbys damlag ett heltidsjobb, samtidigt som hon tränar nästan varje dag på elitnivå. Med ett leende säger han att han ska stanna och titta lite på träningen efter vår intervju.

Om det hade varit för ett år sedan hade Olof Unogård hållit i kvällens träning. Han var tränare och även sportchef för Hammarbys damlag fram tills början av 2018. Då sparkades han efter att styrelsen förlorat förtroende för honom. 

"Orsaken till detta är att styrelsen förlorat sitt förtroende för Unogård sedan denne vid upprepade tillfällen överskridit sina befogenheter, åsidosatt fastlagda rutiner samt avsiktligt brutit mot givna instruktioner," skrev klubben i samband med uppbrottet. 

Olof Unogård är en av få tränare som öppet ifrågasatt klubbars prioriteringar mellan herr- och damlag. I sommar blev det officiellt att han tar över Linköping FC.

När han och Hammarby skildes åt skrevs ett sekretessavtal på som klubben ville ha angående uppbrottet från klubben. En av anledningarna till avskedet som kommunicerades ut var att de var oense om spelarbudgeten.

– Det var ingen hemlighet att jag tyckte att den var alldeles för liten men klubben tyckte att "det är det här du har att jobba med" och tyckte att jag överskred mina befogenheter. Mer än så kan han inte säga, säger Unogård.

Under de två år Unogård spenderade i Hammarby gick laget från att ligga under konkurshot som egen förening, till att ligga under samma förening som herrlaget. Laget som tidigare inte hade någon heltidsanställd på kansliet fick då 25 stycken på Hammarby Fotbolls kansli. 

"Allt är väldigt fokuserat kring herrlaget"

Men att ta del av en stor förenings tillgångar betyder också att stå i skuggan av ett stort herrlag i allsvenskan.

– Den stora utmaningen när du verkar i en klubb med ett framgångsrikt herrlag är att du aldrig får vara loket i tåget. Allt är väldigt fokuserat kring herrlaget. Vinner de tre raka matcher så är alla positiva och då passar det bra att ställa frågor och föreslå förändringar. Då är folk öppna och mottagliga för förslag. Har herrarna i stället förlorat tre matcher i rad så tonas allt annat ned. Inget annat blir viktigt.

Tidigare har Olof Unogård tränat Sirius damer, innan de blev den självständiga damföreningen IK Uppsala Fotboll.

Hur det var där? Unogård säger: 

– I Sirius blev det en diskussion om träningsförutsättningar. Herrlaget hade en allsvensk kvalplats inom räckhåll och vi hade inte så mycket att spela för varken uppåt eller neråt. Då fick de för sig att naturgräsplanen som vi delade på som träningsyta bara höll för ett lag. Vi som inte hade så mycket att spela för valde de att flytta på, och just den principen köper jag.

– Då var min lösning att då får ju klubben flytta på ungdomslagen som tränar på konstgräsplanen så att vi kan träna där. Men det var klubben inte beredda att göra utan vi fick svaret att vi skulle lösa en träningsplan själva. Vi blev helt utelämnade.

Unogårds treårskontrakt med Sirius sades upp efter första året, sedan han gjort sig osams med ledningen i klubben. 

Olof Sjöblom, Sirius ordförande, vill inte kommentera Olof Unogårds uppbrott från klubben. 

– Det den affären är för oss sedan länge avslutad och den har kommenterats och jag har inga mer kommentarer. Det som Olof Unogård säger får stå för honom, säger han. 

Olof Unogård. Foto: ANDERS HENRIKSON (64645) / Anders Henrikson (64645)

Olof Unogård säger sig i dag vara osäker på vad de stora herrklubbarna faktiskt gör för sina damer. 

– Problemet i stora herrklubbar är att man hade damlag för poserandets skull. ”Kolla vi har ett damlag vad jämställda och bra vi är”, men det sker ingen egentlig satsning.

Vad kan klubbarna göra?

– Jag brukar säga: ”Okej, ta bort lönerna, men allt annat lika”. 

– Om vi är i en förening där det finns ett herrallsvenskt lag kan man vara jättearg och frustrerad över att löneskillnaderna är så stora. Men nånstans måste vi bara acceptera att det är så det är nu och det kan vi inte ändra över en natt, men allting annat borde vi kunna göra ganska lika.

– Vi får resa till bortamatcher på liknande sätt, lika tillgång till bra tränare, lika tillgång till träningsplaner, gym, utrustning och kläder. Sånt som för en normalstor fotbollsklubb inte kostar jättemycket pengar men som ger stor effekt för ett damlag.

På planen har damlaget börjat värma upp.

Unogård tar ett djupt andetag.

– Här i Sverige kan 500 000 hit eller dit göra en enorm skillnad för ett damlag men för ett herrlag gör det inte så stor skillnad alls. Ett fullsatt Tele 2 eller Friends är felmarginalen nästan uppe på miljonen. En miljon hit eller dit vi får se hur det går. För ett damlag hade det varit hiskeliga pengar.

*** 

Under två heta helger i maj möts Stockholmsklubbar på Tele 2 arena. Första helgen skänker AIK sina fans hopp om liv i herrallsvenskans topp inför fullsatta läktare, storslagna tifon och dånande ramsor. Andra helgen går Hammarbys damer in med sina mammor på morsdag för att falla tungt mot ett vassare Djurgården, inför 4197 åskådare. För en match i Damallsvenskan är det mycket, för att i månader innan pratats om publikrekord är det lite. 

Det är nästan ingenting på en arena som Tele 2.

SVT sänder matchen och i andra halvlek ramlar Djurgårdens Fanny Andersson, efter en närkamp, in i deras podium bredvid sidlinjen. Det ser ut som en krasch rakt in i tv-avtalet.

Hammarbys vice vd Markus Nilsson är, trots inget rekord, nöjd med uppslutningen till damernas derby.

– Vi hade den högsta publiksiffran Hammarbys damer haft någonsin, det var bra genomslag och totalt sett är vi väldigt nöjda med det. Sen hade vi en högre målsättning men den står kvar och vi får jobba vidare mot den, säger han.

Vad har ni för ambitioner för damlaget?

– Vi lade om verksamheten förra året så att damföreningen låg under samma paraply som herrföreningen. Att just det hände var av olika orsaker, framför allt för att det fanns en risk att man skulle behöva lägga ner damverksamheten. Det har inte varit en fråga tidigare med tanke på att vi legat i två olika föreningar men det känns väldigt självklart för oss att allting är samlat under ett tak och vi jobbar med fotboll för både damer och herrar.

Hur bemöter ni kritiken om att ni har ett damlag för att det ska se jämställt ut? 

– Vi är inte blinda för den rapporteringen men håller inte med. Vi har en långsiktig plan och tydlig idé för såväl vår dam- som herrverksamhet. Det är självklart att damerna ska ha så bra förutsättningar som möjligt och för det gör vi allt vi kan.

Kan man inte ta pengar från herrarna för att satsa på damerna? 

– En del anser att man borde göra det, men ur ett långsiktigt perspektiv vill vi att damverksamheten ska vara stark och stå på egna ben, då är inte det hållbart att ta från herrarna.

Vad behövs för att damer ska kunna spela ett derby framför fullsatta läktare och skrikande fans? För att damfotbollen ska komma ur sin gisslansituation måste något göras. Högst upp i svensk fotbolls näringskedja sitter Karl-Erik Nilsson, Svenska Fotbollsförbundets ordförande.

– Verksamheten ska vara jämställd, killar och tjejer ska ha samma möjlighet att spela fotboll, säger Karl-Erik Nilsson. 

– I hela det som är den samhällsfinansierade delen och breddidrotten så är resurserna jämnt fördelade. 

– Föreningarna är suveräna på att hantera sina ekonomier och verksamheter. Det vi kan göra är att stimulera dem och visa på goda exempel. Bland annat rullar vi nu ut ett stort arbete som är kopplat till mångfald och jämställdhet. Om man inte har fångats upp av de här frågorna är jag helt övertygad om att man kommer göra det i närtid.

Karl-Erik Nilsson tror inte att de vittnesmål om bortprioritering som vi tagit del av är den enda verkligheten för dagens fotbollstjejer.

– Jag vill nog påstå att det finns väldigt många olika bilder. Man kan säkert fortfarande hitta bilder som är som de du beskriver men sen finns det också andra bilder ute i landet där det fungerar alldeles utomordentligt bra. Jag utgår från att alla ledare som jobbar ideellt där ute har ett gott syfte med sin verksamhet och arbetar i den här riktningen. Det är vad man förväntar sig av en modern och välfungerande förening.

– Vi är på rätt väg men det finns uppenbarligen vissa delar där det inte fungerar så som man önskar, säger Karl-Erik Nilsson om situationen.

Vad kan man göra?

– Är man verksam och medlem i en förening där man inte är nöjd med hur man prioriteras eller hur man arbetar måste man använda sitt medlemskap. Att tjejer säger ifrån och på det sättet kan få igenom en förändring.

Tror du att unga fotbollstjejer tycker att ert arbete för damfotbollen i dag är trovärdigt?

– Vi kan bara bli trovärdiga genom att agera i handling. Vi kan bara konstatera att vi gör väldigt stora insatser nu. Jag har förmånen att vara aktiv på internationell nivå och jag har en känsla att det är oerhört få länder och fotbollsförbund som gör mer i det här avseendet än vad vi gör.

– Jag tycker mig se att intresset för fotbollen på en internationell nivå är ökande och vi har en liga i Sverige som är en av de allra bästa i världen och är det någonstans i världen man kan nå sina drömmar att spela fotboll som tjej är det kanske hos oss här i Sverige. Oavsett hur man bedömer trovärdigheten hos oss.  

Samtidigt är det få i damallsvenskan som kan leva på sin fotboll?

– Ja, så är det och trots det är svensk fotboll oerhört attraktiv för spelare som kommer utomlands ifrån och vill spela hos oss. Vilket innebär att attraktiviteten i damallsvenskan jämfört med väldigt många ligor i världen är stor.

– Det är på något sätt en paradox att man ser stora skillnader och lönerna är betydligt sämre för tjejerna, men ändå är svensk damfotboll väldigt attraktivt för spelare från andra länder, säger Karl-Erik Nilsson. 

Karl-Erik Nilsson, ordförande i Svenska fotbollförbundet. Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

Samtidigt går det sämre för de svenska damlagen i Champions League och klubbar i Europa satsar stort på sina damlag.

– Det är förstås ett hot för svensk klubbfotboll att drakarna i Europa börjar satsa på sina damlag och ser ett värde i det, säger Olof Unogård när vi pratar om svensk damfotbolls framtid.

– Jag tror vi kommer få vänta väldigt, väldigt länge innan vi ser ett svenskt lag nå Champions League-final igen som Tyresö gjorde, och de var liksom ett luftslott.

Men han ser också en uppsida för svenska fotbollstjejer.

– Du kan faktiskt som ung fotbollstjej i dag drömma om att bli utlandsproffs och verkligen leva på din fotboll och tjäna pengar.

– Det går, det här nålsögat växer i alla fall lite grann.

***

Hammarbys flicklag i träning. Foto: Vendela Ögren.

Gabriella, Ellen, Uma och Ella berättar om sina drömmar, om en hel fotbollsvärld fylld av tjejer. Om att inte komma i andra hand.

– Jag vill bli fotbollsproffs så att tjejerna får lika löner som killarna och försöka göra så att man bara behöver ett jobb. För killarna spelar liksom bara fotboll varje dag. Det vill jag också göra, jag vill bara spela fotboll och bli ett proffs, säger Ellen självsäkert.

Hennes lagkompisar håller med. 

– Jag vill spela i något stort lag utomlands. Som Nilla Fischer, hon är cool, säger Gabriella.

 

Vendela Ögren 

sport@expressen.se

Under våren 2018 utlyste SportExpressen ett stipendium riktat till unga, kvinnliga sportjournalister. Varför? För att sportjournalistiken är och har länge varit en kraftigt mansdominerad yrkeskategori. Vi vill i möjligaste mån bryta upp från seglivade strukturer och mönster. Den första stipendiaten, som skrivit detta reportage, är Vendela Ögren, 20 år, från Stockholm, som precis har pluggat klart sitt första år på journalistprogrammet på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Vendela Ögren.

Vi söker nu nya stipendiekandidater. Är du mellan 18 och 26 år och har en sportjournalistisk granskning eller reportageidé som du skulle vilja genomföra? Skicka in den tillsammans med en motivering till noa.bachner@expressen.se, par.andersson@expressen.se eller sara.bratell@expressen.se.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!