Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Dala” har fått tillbaka glädjen

Lisa Dahlkvist. Foto: LUDVIG THUNMAN / BILDBYRÅN
Foto: ERALDO PERES / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

Lisa Dahlkvist har gått från hyllad stjärna till petad landslagsspelare. 

Efter flera tunga år, med skador och negativa tankar, har hon fått tillbaka glädjen.

– Nu njuter jag av att spela fotboll igen, säger Dahlkvist. 

Hon har spelat 126 landskamper och tagit tre mästerskapsmedaljer. 

Den senaste, och kanske sista medaljen blev OS-silvret i Rio de Janeiro. Där avgjorde Lisa Dahlkvist när hon som iskall straffskytt skickade hem USA – trots Hope Solos psykning. 

Det har snart gått tre år sedan OS-succén. Och mycket har hänt. 

Lisa Dahlkvist, 32, har fått kämpa med skador – och förlorat sin landslagsplats. 

– Det är klart att det var tufft att inte få vara med längre. Men samtidigt kunde jag inte prestera på den nivån som jag hade gjort tidigare, och jag behövde opereras. 

Distans till landslaget 

Lisa Dahlkvist opererade till slut hälen som länge stört henne. Men vägen tillbaka har varit lång och det har tagit tid för henne att finna glädje i fotbollen igen.  

– Det är tufft när man känner att man får välja bort saker. Jag har känt att jag inte har kunnat trycka ifrån, inte kunnat flytta fötterna på det sättet jag vill och jag har inte kunnat springa med i anfall. 

– Det är klart att det har varit tråkigt, jag har bara längtat till att det ska kännas bra, att det ska kännas 100 %. Att jag inte ska känna av något av den tidigare skadan. Nu känner jag att jag njuter av att spela fotboll igen och förstår varför man tycker att det är så roligt, det är ju det som är det roliga. 

För drygt ett år sedan berättade Dahlkvist i en intervju med TT att hon blev deprimerad efter landslagspetningen. 

Men att hon i dag inte längre är en naturlig del av det svenska landslaget är något som hon nu har börjat acceptera: 

– Nu har jag varit borta i nästan två år från landslaget och ja, det är som det är. Alla vill spela i landslaget, men det är tufft. Man måste prestera varje vecka, varje dag.

”Svårt att komma tillbaka” 

Hon fortsätter: 

– Det svårt att komma tillbaka och nu har det kommit in nya yngre spelare som har varit superduktiga. Det är klart att man inte kan leva på gamla meriter och tro att man kan komma med i landslaget igen. 

– Men nu känner jag att det inte är min prio. Just nu spelar jag fotboll för att det är så himla roligt.

Om du skulle få frågan, skulle du tacka ja?

– Det får jag se då. Skulle det bli succé och att det känns riktigt bra, bättre än innan, och jag skulle få en fråga så är det klart att jag skulle tänka på det. Men just nu känns det väldigt långt bort. Sen får man se, det är trots allt landslaget. 

Positiv till nya tränaren

Klubben där Lisa Dahlkvist ska göra jobbet den här säsongen är Eskilstuna United. Ett lag som ifjol hade en stormig säsong med ett tidigt tränarbyte efter en tung vår. 

– Vi hade många skador och kunde inte träna på så bra som vi ville, säger Lisa Dahlkvist som är positiv till nye tränaren Magnus ”Munken” Eriksson: 

– Han har tagit ett helhetsgrepp runt hela klubben och fått in sina idéer och principer i hur han vill att det ska gå till med allting. 

– Det går väldigt bra på träningarna och den finns en bra konkurrens i truppen. Det finns möjligheter. 

”Blir något extra”

Dahlkvist kom till klubben inför säsongen 2018 från KIF Örebro som då åkt ur allsvenskan. 

Men KIF Örebro studsade tillbaka snabb och efter ett år i elitettan är de tillbaka i högsta serien. 

– Jag är jätteimponerad över att de tog sig tillbaka till allsvenskan. Det är superkul för tjejerna och jättekul för klubben och Örebro. Det var liksom tråkigt förra året. Man kände liksom att Örebro ska ha ett damallsvenskt lag i staden. Det är superkul att de är tillbaka och jag hoppas att de är här för att stanna.

För Dahlkvist är klubben fortfarande nära då hon bor kvar i Örebro, något som kommer göra matcherna extra speciella. 

– Det kommer att bli jättekul. Så är det alltid när man möter gamla klubbar sen är det klart att det här blir något extra i att åka på en bortamatch som ligger fem minuter från där man bor. Det kommer att bli väldigt kul att spela på Behrn arena igen. 

Öppnar dörr för KIF 

Har det funnits någon tanke på att gå tillbaka till KIF?

– Ja, men jag hade två år på kontraktet med Eskilstuna, så till den här säsongen var det inte aktuellt. Men man får se i framtiden vad som händer. 

Och just framtiden är något som Lisa Dahlkvist förbereder sig för. Just nu läser hon tränarprogrammet på Örebro universitet. 

Finns det en tränare i dig?

– Ja, kanske. Jag kan inte lova något men det är klart att det vore roligt. Sen har jag en ganska lång väg kvar till att bli tränare. Desto mer man pluggar och tänker på det så förstår man hur svårt det är att vara tränare, det krävs ganska mycket för att bli en bra tränare. 

– Jag försöker utbilda mig klart och sen får vi se hur det känns. 

”Ett par år kan jag trycka ur”

När det svenska U20-landslaget haft träningsläger har Dahlkvist medverkat vid samlingarna i en ledarroll. 

– Det har varit jättekul att få vara med på de här samlingarna med landslaget, men sen har jag även varit med lite i distriktslagen här i Örebro. Det känns kul och det är roligt att få ge tillbaka till alla tjejer. 

– Att de får ha någon förebild och se att det faktiskt går att spela fotboll på en hög nivå och att det går att jobba med fotboll om man vill. 

Hon är 32 år nu och än finns inget som tyder på att hon vill slå av på takten i sin aktiva karriär. 

– Så länge jag tycker att det är kul och känner att man orkar så älskar jag ju livsstilen att spela fotboll. Jag får göra det jag tycker är kul varje dag och det kan jag gärna fortsätta med, sen vågar jag inte säga hur många år det blir. Men ett par år till kan jag nog trycka ur. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!