Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Asllanis ilska: "Det är så jävla sjukt"

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN

Kosovare Asllani beskriver 2017 som sitt bästa år i karriären hittills.
För SportExpressen berättar hon om sina två ligaguld, att vända hem till Sverige, om att vara en förebild och om att våga stå upp mot fotbollens makthavare.

– Jag skrattade bara åt Fifas svar. Det är ett stort skämt, säger hon. 

Det världsomfattande metoo-upproret har inte lämnat någon del av samhället oberörd under hösten, och vid flera tillfällen har fotbollen givits tillfälle att ta ett steg tillbaka och granska sig själv. 

Kosovare Asllani är en av de som har funderat kring frågan.

– Särskilt utomlands har jag varit med om situationer då framför allt ledare inom klubbarna har sagt saker som man har tänkt ”ska jag säga ifrån här, eller skapar det bara konstig stämning?” och så väljer man att skratta bort det eller låtsas som att man inte hörde i stället. För man vill inte vara den personen som gör stämningen obekväm. Det är så jävla sjukt, säger hon. 

Hon vill inte avslöja vare sig vilka personer som betett sig olämpligt eller berätta om specifika upplevelser, men berättar att hon vid flera tillfällen under sin karriär har varit utsatt på olika sätt.

– Problemet är att det har varit så normaliserat att man har tänkt att ”det är så världen ser ut”. Men nu när fler och fler grejer kommer fram inser man att man borde ha sagt ifrån vid vissa tillfällen. Jag är glad att det är många som tar striden nu och jag önskar att jag hade vågat göra det tidigare, men det är en väldigt speciell situation också att som ung tjej komma utomlands och försöka ta sig fram inom fotbollen, säger hon.

"Visste att vi skulle vinna"

Kosovare Asllani är en av svensk fotbolls största stjärnor just nu. Under 2017 vann hon dubbla ligaguld, både med Manchester City och Linköping, och hon krönte året med att ta emot diamantbollen på fotbollsgalan.

Du säger själv att du är bättre än någonsin just nu, vad var det som gjorde att du valde att vända hem till Sverige?

– Alla mina år utomlands har bidragit till att jag har spetsat till mina spetskvaliteter och blivit bättre på det jag har varit sämre på, framför allt det defensiva och fysiska spelet. Men jag har tillhört stora topplag ute i Europa där vi har världsspelare på varje position och har kunnat fuska lite. Man behövde inte vara på topp i varje match för man visste att vi ändå skulle vinna, men i Sverige fick jag komma till ett topplag där min rutin behövs på ett annat sätt och jag får ta ett större ansvar, bli lite mer av en ledartyp i laget. Och det har varit utvecklande för mig. 

Är det det som har varit den stora utmaningen också med att vända hem?

– Precis. Och det var exakt det jag ville. Mitt spel har utvecklats väldigt mycket de senaste åren, men även den här biten med att lära mig att ta mer ansvar är viktig.

Hur står sig allsvenskan jämfört med övriga ligor du varit i?

– Damallsvenskan håller en hög nivå. Både i Frankrike och till viss del England är det få lag som gör upp om titeln varje år, Sverige känns jämnare på det sättet. Problemet är väl ekonomin, att vi inte riktigt kan få hit alla de bästa spelarna från övriga världen.

"Skrattade åt Fifas svar"

Vi stannar till vid ekonomin en stund. Kosovare Asllani har under det här året inte dragit sig för att höja rösten och kritisera fotbollens olika makthavare för deras ojämnt fördelade resurser mellan damer och herrar.

"Så Fifa öronmärkte 4,5 miljoner dollar för The Best-galan. Budgeten för att utveckla den globala damfotbollen (i 209 länder)? 5,1 miljoner dollar", skrev Asllani på Twitter under hösten och berättar om efterspelet av den tweeten: 

– Jag fick ett svar från Fifa där de i princip sa ”jo men tidigare år har vi spenderat ännu mer på galan” och menade att det var ett framsteg att de har skurit ner på kostnaderna. Men jag skrattade bara åt det svaret, problemet är ju inte hur mycket pengar de slänger på galan, problemet är hur lite damfotbollen får, säger Asllani och fortsätter, märkbart irriterad:

– Damfotbollen hånas om och om igen, hela tiden. Man får bara nog. Det räcker att kolla på topp tre-listan över damfotbollens bästa spelare i världen i år, där väljer de en helt okänd U17-spelare som ingen någonsin har sett (Deyna Castellanos, Venezuela) till tredjeplatsen. Det är ett stort skämt, och det bevisar hur lite Fifa och Uefa bryr sig om damfotbollen. Det skulle aldrig någonsin hända att man röstar fram Ronaldo, Messi och en U17-spelare från Perus landslag på herrsidan.

Kosovare Asllani med Diamantbollen 2017Foto: LUDVIG THUNMAN / BILDBYRÅN

Det har flera gånger uppmärksammats hur stora de ekonomiska förutsättningarna är i Sverige också. Malmö FF som vann SM-guld på herrsidan i år uppgavs få 17 miljoner kronor, medan Linköpings FC som vann på damsidan fick noll kronor.

– Herrlag får till och med pengar för att åka ur sin serie, vi får ingenting för att vinna vår. Och vi förlorar pengar på att gå till Champions League. Det är klart man till slut inte vare sig vill eller kan satsa allt om man ändå inte får någonting för det. Vi kan aldrig ta nästa steg. Vi vinner, får ingenting, och börjar om på noll igen varje säsong, säger Asllani.

Och det är lätt att räkna ut att det här påverkar kvaliteten på fotbollen, tänker jag?

– Självklart. Många damer jobbar samtidigt som de spelar och kan inte satsa hundra procent, medan killar kan bli heltidsproffs när de är tonåringar. Vi damer måste ju fundera under hela karriären på vad vi ska göra sen också. Någonting som herrar i stor utsträckning inte behöver, säger Asllani.

"Alla kanske inte förstår"

Asllani har inte bara lyckats i sina klubblag. Hon har även utvecklats till att bli en av nyckelspelarna i landslaget under de senaste åren, men karriären har inte alltid pekat spikrakt uppåt.

– Jag har fått höra så många gånger att jag inte passar in och jag har känt mig väldigt orättvist behandlad. Jag har känt att jag platsar, men att det är någonting annat som skaver. Det kan ha haft att göra med att jag som har utländsk bakgrund har ett annorlunda sätt att uttrycka mig och det kanske inte alla förstår, och då tolkas det som negativ attityd och man blir missuppfattad.

Är det så du har känt? Att folk missuppfattar dig?

– Ja, jag har känt mig missförstådd under åren och jag har känt att kraven på mig har varit så mycket högre än vad de har varit på någon annan. Att jag måste göra dubbelt så mycket som alla andra för att komma med.

– Under VM 2011 när jag var petad valde jag att träna hårdare än någonsin, jag körde dubbla pass i gymmet varje dag under en hel månad och när jag tänker tillbaka på det är det så sjukt att jag gjorde det. Men det var någonting som drev mig. I ung ålder är det många som slutar när man stöter på motgångar, men jag försöker alltid förklara för unga spelare att motgångar faktiskt också kan vara bra. De för nästan alltid någonting gott med sig, de är en del av resan.

Har tvivlat på att fortsätta spela

När Kosovare Asllani tog emot priset som Sveriges bästa fotbollsspelare på damsidan i november blev det tydligt genom hennes tacktal att hon brinner för att inspirera och motivera yngre tjejer som kämpar för att ta sig fram inom fotbollen, och att hon tar sin roll som förebild på stort allvar. 

– Jag har känt genom åren att ”shit, jag tycker inte det här är kul”. Jag har haft stunder då jag har tvivlat både på mig själv och om jag verkligen ska fortsätta spela, för det har känts som att alla är emot en på något sätt, säger hon.

– Men när jag har mött yngre tjejer som spelar har jag försökt tänka att jag inte bara spelar för mig själv. Jag känner ett stort ansvar att vara både en förebild och en inspiration för de yngre som kommer upp nu och kanske har föräldrar eller andra i sin omgivning som säger att de inte ska spela, precis som jag har haft. Då kan man peka på mig och visa att det finns tjejer som lyckas, och det finns tjejer med utländsk bakgrund som lyckas. 

Det var i det du hittade styrka att fortsätta?

– Ja, delvis. Och varje gång jag fått höra sedan jag var liten att tjejer inte ska spela fotboll…

Asllani funderar ett par sekunder.

– Jag har bara känt att ”jag ska lyckas oavsett vad ni säger” för i grunden är ens drömmar alltid större än vad någon tvivlare någonsin kommer att vara.