Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Tänker fortfarande mycket på honom"

Milosevic har Rissne tatuerat på underarmen. Foto: Christian Örnberg

RISSNE. Alexander Milosevic är "så jävla missnöjd".

Han vill flytta.

Vart? Hem till Rissne.

- Den dagen jag blir proffs, då ska jag köpa lägenheten högst upp där, säger AIK-stjärnan och blickar upp mot ett av höghusen.

SPORT-Expressen har mött en hemkär 21-åring - som redan har tagit sig igenom sitt livs tyngsta period.

AIK:s stjärnback om...

...livet som fotbollsspelare:

- Vi sliter och har mycket press på oss, men jag är väldigt nöjd med det livet jag lever. Jag ser ändå mer upp till de som jobbar 07-16 och sådana grejer. Jag hade aldrig klarat det. Jag hade tur som fick fotbollen.

...omskolningen till mittback:

- Jag var 15 år. Valentic Azrudin, som är tränare i Assyriska i dag, tog ett möte med mig. Han sa: "Vill du bli en allsvensk bra mittfältare? Eller vill du bli en toppklass mittback i Europa?". Då bestämde jag mig. De sa: "Vi ser dig som nya Gerard Piqué". Jag bara: "Varför inte liksom?".

...sitt skott:

- En tidning frågade målvakten i Gävle vem som har hårdast skott i allsvenskan. Och då sa han "Milosevic". Viktor Lundbergs morfar berättade det för mig, men jag vet inte om han ljuger. Jag har försökt hitta intervjun, men har inte lyckats. Men jag tror att jag har hårdast skott i allsvenskan. Eller, topp tre då.

...tiden i Serbiens landslag:

- Jag blev uttagen till Serbiens U17-landslag. Jag gjorde fem-sex matcher och var med i EM-kval och så där. Sen kände jag att jag ändå ville ta plats i det svenska landslaget, så jag tackade nej till Serbien.

Fakta:

Namn: Alexander Milosevic.

Ålder: 21 år.

Längd: 191 cm.

Vikt: 82 kg.

Bor: Solna.

Klubb: AIK.

Karriär:

Rissne IF 2000-09

Vasalund 2009-11

AIK 2011-

Landslag:

Serbien, U17: 5 matcher

Sverige, U19: 1 match

U21: 10 matcher

A: 1 match

AIK har precis avslutat ett av sina sista tränings- pass inför den allsvenska premiären mot Elfsborg.

Träningsanläggningen Karlberg badar i vårsolen.

Alexander Milosevic, med nya vita sneakers, kryssar mellan vatten-pölarna på parkeringsplatsen och hoppar in i sin Audi A5.

Svensk hiphop dunkar i högtalarna.

Vi tar sikte mot Rissne - där allting började.

- Det är grymt att serien drar i gång nu. Jag har längtat så mycket, säger Milosevic.

Försäsongen har handlat mycket om resor. Senast var det en U21-landskamp i Kroatien - som spårade ur.

- De såg på laguppställningen att jag var serb. Därför tacklade de mig hela tiden, med dobbarna mot knäna. För att skada.

Värst var duellerna med Marko Livaja, Inter-spelare som är utlånad till Atalanta.

- Han körde hur fult som helst. Till slut plockade jag honom. Han fick bollen felvänd och jag tog båda benen på honom. Han flög upp typ en och en halv meter i luften.

- Jag fick gult kort och när de ropade ut mitt namn i högtalarna så började hela publiken skrika "serb!".

"Jag tänker fortfarande på honom"

Vi rullar in i Rissne.

Alexander Milosevic berättar om sin uppväxt.

Pappa Goran kommer från Serbien. Mamma Monica är svensk, men har rötter i Finland.

- De skilde sig när jag var liten och visst, det var tufft då, men nu är det ingen stor grej.

- Jag har två äldre bröder också. En som fyller 33 i år, han är rörrensare eller något. Och en som blev 25 år.

I oktober 2009 avled Mathias.

Ett virus slog till mot hjärtat. Han dog i sömnen.

- Det var riktigt tufft... Man får perspektiv på livet. Då tänkte man: "Vad finns det som kan vara värre än det här?" Man har förstått att man aldrig ska ta folk för givet.

- Vi växte upp tillsammans och han tog hand om mig. Jag tänker fort-farande mycket på honom. Men vad ska man göra? Det är inget som man kan ändra...

Vi stannar i Rissne centrum.

Alexander Milosevic stänger av bilen. Musiken tystnar.

- Dagen efter att han gick bort hade vi en semifinal i juniorallsvenskan mot Hammarby. Men de sköt upp matchen för min skull. Två dagar senare körde vi och jag var med.

- När vi satt i omklädningsrummet inför avspark så hörde man massa folk skrika utanför. Jag bara: "Vad fan är det? Vad skriker de? Hammarby?" Men nej. "De skriker Alex", sa en lagkompis. Typ hundra pers från Rissne hade kommit till matchen för att stötta mig.

"Här finns tuffa människor"

Vi kliver ut på torget.

Milosevic förklarar att Rissne är en ganska lugn förort.

- Det finns tuffa människor och så där, men det är inte så att jag växte upp i värsta gettot.

- Det är fint här, framför allt på sommaren. Det är mycket natur, inte bara hus överallt. Här bakom finns det ängar och vi har ett badställe för ungarna.

Men han bor inte här längre.

- Jag bor i Solna... Jag är så jävla missnöjd (skratt). Jag fick en lägenhet där när jag kom till AIK och då hade jag inte körkort. Men nu när jag har det så är jag här hela tiden.

Varför flyttar du inte hit då?

- Jag ställer mig i kö hela tiden, men jag har så lite poäng så jag har inte kommit in än!

Han blickar upp mot ett av höghusen.

- Jag har sagt det, den dagen jag blir proffs, då ska jag köpa lägenheten högst upp där.

Vi går bort till "Café Rissne", som trots namnet är en pizzeria.

Milosevic beställer en kycklingsallad ("jag deffar nu") och berättar om de märkliga turerna vid övergången till AIK.

- Jag spelade i Vasalund, som var samarbetsklubb till Djurgården. Sportchefen där kom och sa: "Det är en testmatch med Djurgården och jag vill att du spelar, så att det ser bra ut". Jag bara: "Visst". Och jag minns fortfarande den matchen. Jag hade kanske tio glidtacklingar där jag skickade folk av banan. Jag bara slaktade på.

- Efter det sa Djurgården: "Vi är intresserade. Kan du komma och provträna?" Jag bara: "Vadå provträna? Ni har sett mig hela säsongen och i den här matchen, och så ska jag komma och provträna? Jag är inte intresserad".

Flera andra klubbar jagade den lovande mittbacken.

Men inget kändes klockrent.

- Till slut sa jag till min agent Nenad Lukic: "Fixa AIK bara". Det var efter 2010 när det hade varit kaos. AIK skulle välja ny sportchef och alla sa att det inte var en bra klubb att gå till. Men jag sa: "Jag vill gå dit just nu. Det är nummer ett för mig".

"Jag vill inte spela i Watford"

Kompisen Stefan Silva kommer förbi. Han sätter sig bredvid Milosevic.

Akropolis-anfallaren har just varit på provspel hos Hull City i den engelska andraligan.

- Det var helt sjukt tufft, tuffare än vad man tror. Och man körde utan benskydd. Det gjorde så ont, säger Silva och skrattar.

Milosevic har uppvaktats av en rad europeiska storklubbar efter genombrottet i AIK.

Men 21-åringen har valt att stanna.

Och han ser ut att kunna bli kvar ett tag till.

- Jag har inte bråttom. Det är många som har varit bra i allsvenskan, men sen när de kommer ut så får de inte spela och de går ner sig. När jag verkligen känner mig redo, då kommer jag att ta steget, säger Milosevic.

Han tar Joel Ek-strand som exempel.

- Han var bra i Helsingborg. Men för att hitta sin grej var han tvungen att gå till... Watford. Alltså, där vill jag inte hamna. Det är säkert 20 000 på matcherna, men... Watford?! Jag vill inte spela i Watford.

- Inget illa om honom, han är säkert grym och allting. Jag har inget emot honom, men du förstår. Liksom, grabbarna i Rissne: "Var spelar Alex nu?" Och så: "Han spelar i Watford". Nej.

"Vet att vi har bästa laget"

Vi lämnar pizzerian och åker bort till Rissneskolan, där Milosevic gick under högstadietiden.

I ett av husen intill växte han upp. Och på fotbollsplanen nedanför gjorde han sina första mål.

Han vandrar ut på konstgräset.

- Jag var duktig som liten. Jag spelade anfallare fram tills att jag var 15 år. Jag var bättre än John Guidetti, som spelade i BP då.

- Men jag hade en jobbig period också, då jag hamnade i Vasalunds andralag. Pappa säger att det var då han förstod att jag skulle bli något inom fotbollen, för jag bet ihop, spelade bra, gjorde många mål - gnällde ingenting. Sen var jag tillbaka i förstalaget igen.

Alexander Milosevic ler.

- Jag ger alltid hundra procent. Alltid. I varje situation. Det är därför jag har kommit dit jag kommit, tror jag.

Ute på fotbollsplanen slår han också fast hur det kommer att gå för AIK i år:

- SM-guld.

Varför tror du det?

- För jag tror och vet att vi har de bästa spelarna och den bredaste truppen. Och om allt faller på plats, som det bör göra, så vinner vi.

Han fortsätter:

- Jag har hört från Yussuf Saleh om hur det var när AIK vann guldet 2009. När de stod på Kungsgatan efteråt - det var fullt med folk och man hoppade på polisbilar.

- Det är något man vill uppleva, någon gång i alla fall. Och varför inte i år?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!