Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Storyn om Andreas: En hel karriär - på fyra år

En vinnare i längden men särskilt länge har han inte hållit på egentligen, 199 cm Andreas Isaksson. Det bara verkar så. "Han är bara 21 år men det känns som om vi haft med honom att göra i en evighet", skriver Expressens Mats Olsson.
Min första idol var ryss.
Han var 40 år, hade bandykeps och hette Lev Jasjin.
Han var målvakt.
Jag är för gammal för idoler nu men tycker mycket om Andreas Isaksson.
När vi träffades hade Siv namnsdag men vi joddlade inte. Joddla med Siv är annars ett skånskt band och att gå in i ett omklädningsrum och höra djurgårdare sjunga deras "Tjugo grabbar i bastun" efter en seger är på sitt sätt en upplevelse. Andreas Isaksson la in några påsar snus och beställde en färskpressad juice på Seattle Coffee vid Dramaten. Han hade redan ätit med laget efter träningen. Vi sågs vid Dramaten. Andreas var med sina 1,99 betydligt längre än statyn av Margaretha Krook. Målvakter ser inte ut som målvakter gjorde, det kan å andra sidan sägas om alla fotbollsspelare. En Andreas Isaksson i blå jeans, lång mörk rock och moderiktig stickad mössa är några galaxer från min barndoms Lev Jasjin. Första gången Andreas Isaksson nämndes i den här tidningen var inför säsongen 1999. I presentationen av Trelleborgs spelare beskrevs lagets 17-årige reservmålvakt som ett stort löfte, "en Janne Möller-kopia". Det förklarar en del: Möller är en av mina absoluta favoritmålvakter. Själv nämner Andreas Gianluigi Buffon och Oliver Kahn som målvakter han beundrar. Han nämner Walter Zenga och Peter Schmeichel som de största favoriterna när han växte upp. Men han sa också: -Men jag kollar inte så mycket på fotboll, jag var ingen sån som tittade på allt på tv, det var roligare att själv spela med kompisar och så.

Han har på fyra år gjort en hel karriär

Den ljuva ungdomen...Andreas Isaksson är bara 21 år men det känns som om vi haft med honom att göra i en evighet. Han har på fyra år gjort en hel karriär: allsvensk debut, proffs i europeiskt storlag, landslaget, svensk mästare. Ni kan storyn om Andreas, den är en av svensk fotbolls allra bästa. Daniel Andersson var förstemålvakt i Trelleborg 1999. I sista träningsmatchen bröt han armen och... det var Mikael Danielsson, nu i Örebro men då i Trelleborg, som nyligen sa till mig: -Styrelsen jobbade med att hitta ett alternativ för...allt vi hade var ju den där långe, tanige, grabben i juniorlaget. 17 år gammal klev Andreas in i Trelleborgs mål. Han sa mellan juicetuggorna: -Nä, men det var inget speciellt. Jag fick veta några dar innan att jag skulle stå. Under tiden fortsatte dom att leta. -Sen gjorde jag några bra matcher. Sen slutade dom leta. Jag hade ju varit hur nervös som helst. -Nä, men som 17-åring har du allt att vinna, det är ingen som förväntar sig så mycket av en. Andreas Isaksson var en 17-årig sensation i Trelleborgs mål. Sportspegeln-räddningar i varje match.

Mamma blev inte glad

När Daniel Andersson blev frisk fick han sitta på bänken, den långe tanige grabben var förstemålvakt ett halvår efter debuten var han proffs i Juventus. -Det var (agenten) Roger (Ljung) som ringde och sa att Juventus ville ha mig. Sen kom han hem till oss i Smygehamn, vi bodde precis vid kyrkan om du vet var den ligger. Sen pratade mamma och pappa och jag. Mamma var inte så glad. Pappa var mer positiv. Men jag skulle själv få välja så jag valde att åka. Var det ett svårt beslut? -Nä, jag bestämde mig över natten. Är du 17 år så... alltså, om en så stor klubb som Juventus vill ha dig, då är det svårt att säga nä. Men det var ensamt i Turin. Nytt språk, få eller inga kompisar och lagkamrater som var så gamla att de kunde varit hans pappa. -När Djurgården hörde av sig kändes det rätt, jag måste ju få spela, men då visste jag inte att det skulle bli så här bra, tvåa första året, guld mitt andra. I fjol försatte Rami Shaaban Andreas i en gammal, men omvänd, situation. Andreas petades i Djurgården efter VM i Japan, Shaaban fick chansen och hamnade i Arsenal. -Nä...ja, jag vet inte, det var ju kul för han men det är klart att jag...att man vill ut. Så är det ju. Men nu är det Djurgården, landslaget och Stockholm. Andreas har flyttat från ettan i Skärmarbrink till en tvåa i Vasastan och har inte haft svårt att acklimatisera sig i Stockholm. -Jag var ju i Turin först. Det var en större omställning.

Den lätta blygheten finns kvar ännu

Han säger inte så mycket. Om han som målvakt blivit bättre på det mesta - säkrare, mer stabil, mer rutinerad har han som person blivit man, eller är på väg att bli det. Och även om 17-åringens valpighet i målet är borta finns 17-åringens lätta blyghet i en intervjusituation kvar. Men när jag frågade om bästa räddningen svarade Andreas snabbt: -Förrförra året mot AIK. Det var en hörna, bollen kom ut och Sharbel Touma fick på en fullträff. Bollen gick mot krysset. Jag kastade mig och tog den. -Det var en enhandsräddning. Andreas Isaksson log förstulet. Det är lätt att le när man tänker på enhandsräddningar i krysset. Det gjorde Lev Jasjin också. Det är jag säker på.