Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Splittringen i polisen – hoppas på vändpunkt

Ingen publik på läktarna, ingen kommunikation från polisen.

Ingen konflikt om villkorstrappan?

Knappast. 

SportExpressen kan nu berätta hur kritikstormen 2019 och slitningar inom polisen har framkallat ett ”omtag” som fått kritiker inom och utom myndigheten att våga hoppas på en vändpunkt.

Men NOA, Nationella Operativa Avdelningen, som har tagit över idrottsrådet, vägrar prata om ämnet.

– Det är beklagligt att man inte uttalar sig, jag anser att det ligger i chefsuppdraget att göra det, säger Mats Karlsson, ansvarig för idrottsfrågor hos polisen i Region Syd.

Det är våren 2019 när stämningen plötsligt blir lite konstig i en konferenslokal på hotellet Foresta på Lidingö.

I publiken sitter säkerhetschefer för klubbar i allsvenskan och superettan, framför dem står representanter från polisen. 

Det är nya tider, meddelas. Polisen redogör för hur man kommer att tillämpa den så kallade ”villkorstrappan” under säsongen 2019. En mer offensiv inställning står på dagordningen.

På väg därifrån är det både oroliga och förvirrade ansikten som diskuterar dagens besked. 

Hur ska det här bli? 

När säsongen är färdigspelad ligger relationerna mellan svensk fotboll och polismyndigheten i ruiner.

Efter extern och intern kritik har polismyndigheten börjat prata om ett ”nyläge”. 18 publikfria månader efter att konflikten var nära att explodera hörs för första gången hoppfulla röster inom och utom myndigheten.

Om läktarna fylls på nytt under 2021 – måste det fortsätta där det slutade?

Banderoller vid AIK:s kortsida under allsvenskans sista omgång 2019.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Året som skakade svensk fotboll

Polisen menar allvar på Foresta.

Motreaktionerna under 2019 blir kraftiga, konflikten lång och högljudd. Pyrotekniken är som vanligt i centrum, jakten på den intensifieras. Klacksektioner reduceras, flaggor förbjuds. Tonen mot polismyndigheten blir allt grövre från supportergrupperingar över hela landet, att tända fler bengaler en motståndshandling i sig.

Supporterrörelsen står heller inte ensam. Tvärtom. Klubbar och förbund, styrelseledamöter och spelare, opinionsbildare inom medier och politiker – nästan alla utanför polismyndigheten ställer sig frågande till den mer repressiva inställningen.

Det som följer tar polisen med överraskning, det bekräftar flera personer inom myndigheten som SportExpressen pratar med. Med tillgång till egna mediala plattformar kan supporterrörelsen, med stöd av föreningar, svenska fotbollförbundet och andra organisationer, mobilisera och föra fram argument med större stringens och intellektuell höjd än vid tidigare konflikter. I stället för att hamna i en förenklad debatt om bengaler och våld uppstår offentliga samtal om fri kultur, proportionalitetsprinciper och internationell forskning. 

I juni når stridigheterna kokpunkt. SportExpressen visar hur Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson, som tidigare agerat ”huliganutredare” åt regeringen och då framhärdat med argument om att privata säkerhetsbolag bör ersätta polisens arbete vid fotbollsmatcher, har arbetat som lobbyist för just den privata säkerhetsbranschen.

Några dagar senare spelar AIK mot Hammarby. 

På Nationalarenan sitter 33 000 åskådare tysta i tio minuter. Protesten ramas in av banderoller, matchen präglas av ljudliga demonstrationer och ett entydigt budskap från både långsidor och kortsidor, spelare på planen och andra: Förbuden och åtgärderna accepteras inte.

Foto: KENTA JÖNSSON / BILDBYRÅN

Sprickan inom polisen

När säsongen tar slut i november är läget fortfarande mycket spänt – men sedan dess gapar läktarna tomma.

Medan rubrikerna under 2020 i huvudsak handlar om mer av samma vara och coronapandemin ödelägger de allsvenska arenorna händer saker inom polismyndigheten.

SportExpressen har under den tysta, publikfria perioden följt frågan på nära håll och kan nu berätta om hur intern kritik – och press utifrån – gjort att flera personer som befinner sig inom myndigheten eller nära arbetet med läktarfrågor har förhoppningar om en mildare strategi från säsongen 2021 och framåt.

Grunden för den kritiserade tillämpningen av villkorstrappan 2019 var ett så kallat inriktningsbeslut från samma år där polisens olika regioner guidades i hur man skulle tolka och använda sig av villkorstrappan. Under 2020:s tidiga månader skickade man ut ett nytt dokument på remiss, ett så kallat handläggningsstöd, tänkt att ersätta inriktningsbeslutet.

Handläggningsstödet var författat av Rättsavdelningen i Stockholm och bar stora likheter med den inriktning som låg till grund för händelserna 2019. Svaren från de andra regionerna, som Fotboll Sthlm tidigare rapporterat om, gav inblick i en djupt splittrad organisation.

Flera personer inom polismyndigheten som SportExpressen varit i kontakt med påpekar med eftertryck hur ”allt blev fel 2019”, hur delar av myndigheten togs på sängen av mobiliseringen från resten av samhället, men även hur flera poliser på olika platser i hierarkin tog intryck av den offentliga debatten och ifrågasatte sin egen organisations vägval. 

Internt har det därefter diskuterats vilka konsekvenserna blir av en mer repressiv inställning, betydelsen av specifika ordval, proportionalitet och hur förtroendet för myndigheten påverkas av inriktningen.

Remiss-svaren erbjuder tydliga exempel. Som störst är skillnaden mellan Region Väst och Region Syd kontra Stockholm.

Inom Region Väst finns sedan länge en mer utbredd uppfattning om att fler gemensamma lösningar, mer dialog med fotbollen och ett djupare samarbete leder till bättre åtgärder. 

I sina svar påtalar också Region Väst hur ”villkorsarbetet nu forceras fram utan att tillräcklig hänsyn tas till de reaktioner som uppstår av hastigt förändrat myndighetsarbete och menar att utkastet ”uppfattas sända en onödigt hårdför och repressiv ton vilket kan skada förtroendet för polismyndighetens arbete”. 

Regionen tycker också att utkastet lägger ”oproportionerligt stor vikt vid an vändning av pyroteknik inne på arenorna”, bekymrar sig över det man upplever som en ”mycket offensiv” strategi med ”snabb minskning av publiken”.

I slutet av sina synpunkter påtalar Region Väst att man på senare år sett hur ”samverkan och strategiskt arbete förbättrat ordningsläget avsevärt” och därmed ”kunnat halvera sin personalresurs vid fotbollskommenderingar.”

Svaret avslutas med en varning.

”En alltför hårdför linje vid villkorsgivningen riskerar att få helt motsatt effekt där det i stället får en eskalerande verkan med ökade ordningsstörningar på stan.

Remiss-svar från Region Väst.
Foto: Polisen / Polisen
Remiss-svar från Region Väst.
Foto: Polisen / Polisen

Även Region Syd framför kritik. 

Man vänder sig emot att Rättsavdelningen har ”frångått ordningen med samråd” mellan regioner och avdelningar och poängterar att dokumentet inte har någon konsekvensanalys. Modellen för publikreducering får också kritik och kallas kraftigt eskalerande. Man tycker även att den utgår från ett felaktigt antagande om reduceringsåtgärder och när dessa upplevs som ”legitima”:

Polisregionens bedömning och erfarenhet är att åtgärden inte kommer att anses vara legitim av vare sig klubbar eller supportrar oavsett omfattning på reduceringen och att tankemodellen innebär att en inomorganisatorisk chimär skapas om utomståendes upplevelser av åtgärdens legitimitet.”

Region Syd ser även problem med det ”repressiva tonläget” och oroar sig för att det kommer att göra fotbollens aktörer mer passiva.

Avslutningsvis begär man en omstart i arbetet.

Remiss-svaret från Region Syd.
Foto: Polisen

Kritiken bär stora likheter med de invändningar som kommit från fotbollen, supporterrörelsen och andra aktörer.

Men får den gehör?

Polisens svar: ”Det råder ett nyläge”

I början av 2020 kommer först interna besked inom myndigheten om att Region Väst är aktuella för att ta över ledningen av idrottsrådet från Stockholm. 

Men under den tidiga sommaren blir det i stället NOA, Nationella Operativa Avdelningen, som övertar ansvaret för strategin. Den polis som ska leda arbetet heter Per Engström, tidigare känd inom fotbollskretsar för sina hårt kritiserade uttalanden om fotbollssupportrar från 2015.

Under vintern har Per Engström avböjt alla intervjuer, såväl SportExpressen som flera andra medier har sökt honom. 

I februari motiverar polismyndigheten Engströms oåtkomlighet med att det råder ett ”nyläge” i både ”bedömningar och organisation”.

”Just nu pågår det ett arbete inom polismyndigheten med att ta fram en ny inriktning gällande trygga och säkra idrottsevenemang, vi får återkomma när den är färdigställd och beslutad.”, skriver myndighetens kommunikationsavdelning i ett mejlsvar.

På en uppföljande fråga om vad som avses med ”ny inriktning” menar man att det gäller en ”nationell inriktning”.

”Med ”ny inriktning” avses att en nationell inriktning för myndighetens interna arbete och externa samverkan som håller på att utarbetas. Det är även ett sätt att belysa att nationella operativa avdelningen, Noa, tagit över ansvaret för frågorna och att det råder ett nyläge i bedömningar och organisation. Inriktning som tas fram strävar efter enhetlighet, transparens och förutsägbarhet.”

Detaljerna som väcker hopp

Vad innehåller den ”nya inriktningen”?

Strategin som tas fram är inte något som ersätter riktlinjen från 2016 – men även denna planerar polismyndigheten nu att uppdatera och göra om, enligt uppgifter till SportExpressen. 

Vad gäller NOA:s nya inriktning kommer blandade signaler. 

Överlag beskrivs den som en ”operativ handlingsplan” som ska styra polisens arbete nationellt. Under sommaren och hösten sammankallades regioner och avdelningar till flera samråd. Flera regioner upplevde också att man då fick gehör för sina synpunkter.

Vad det i sin tur betyder i praktiken råder delade meningar om. I december presenterades ett nytt handläggningsstöd internt. Utdrag ur det har sedan publicerats av Fotboll Sthlm.

Vid första anblick ser handläggningsstödet ut att vara en fortsättning på den redan hårt kritiserade linjen. Så kan också bli fallet. Det innehåller bland annat instruktioner om publikreducering på 10-25 procent och utökat geografiskt ansvarsområde vid ordningsstörningar. 

Men flera personer som SportExpressen varit i kontakt med vill betona detaljer i dokumentet som kan få konsekvenser för hur frågan utvecklar sig, men även påpeka hur ytterligare interna förändringar inom polisen kan få konsekvenser.

I synnerhet är det en mening i handläggningsstödet man hänvisar till.

I avsnittet med underrubriken ”Bakgrund” skriver polismyndigheten så här:

”Om andra, mindre ingripande åtgärder anses mer lämpliga och samma effekt kan uppnås finns således inget hinder mot att använda dessa.” 

Formuleringen tycks lämna öppet för regioner att välja bort en mer offensiv hållning och markerar en förändring gentemot den som stod att finna i inriktningsbeslutet från 2019:

”Villkor om minskning av publikantal ska meddelas, om inte någon mindre ingripande åtgärd anses tillräcklig”.

Inom flera regioner upplevs NOA:s inställning överlag som mer ”sansad” än vad som var fallet när ansvaret låg hos Region Stockholm. Flera personer inom polismyndigheten som SportExpressen varit i kontakt med menar att inriktningsbeslutet som utfärdades 2019 ”konkretiserade” en mer repressiv inställning, och att detta behövde ersättas.

Protest av Gais, 2019.
Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN

Mats Karlsson, som leder Region Syds arbete med idrottsfrågor och författade remiss-svaren i februari 2020, menar att regionen fått gehör för sina åsikter.

– Vi är i sluttampen på arbetet med den operativa inriktningen. Våra synpunkter har hörsammats. Jag skickade vårt senaste yttrande i onsdags från Region Syd. Det handlar om hur vi jobbar med idrotten i stort, vilka forum vi ska ha, hur vi jobbar med samverkan på lokal och nationell nivå. Helheten, det är flera aktiviteter som ska genomföras, säger han.

Att NOA själva inte vill uttala sig i frågan är han kritisk till.

– Det är beklagligt att man inte uttalar sig, jag anser att det ligger i chefsuppdraget att göra det. Det tycker jag är synd. Jag kan bara ta ansvar för Region Syd och vår syn är att vi ska vara kommunikativa, säger han.

Men innebär den nya inriktningen märkbara förändringar för den svenska fotbollspubliken?

Mats Karlsson håller sig reserverad.

– Förändringarna kan bli olika för vissa regioner. Jag och vi har haft flera synpunkter, det kommer du att se i våra yttranden framöver när processen är klar, säger han.

Mats Karlsson, polisen i Region Syd.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Karlsson är överlag kritisk mot att frågan om villkorstrappan och dess konflikt utgår för mycket från Stockholmsperspektiv.

– I den allmänna debatten utgår alldeles för mycket från lägesbilden i Stockholm. Vi har inte den situationen. Vi har ett helt annat ordningsläge, god samverkan med arrangörerna. Vi tycker inte alltid samma, men vi pratar ändå. Det är i samverkan som framgången ligger, säger han.

– Jag tycker att konflikten 2019 var en Stockholmsfråga i första hand. Jag upplevde inte att vi hade den konflikten på samma sätt. Stockholm är inte hela Sverige. Stockholms problembild får inte vara styrande för alla regioner. Politiker, medier och poliser – det finns en risk med Stockholmsstyrning.

Han exemplifierar med villkoret om ”utökad idrottsanläggning”, som väckt stor uppmärksamhet. I Region Syd har det handlat om några meter, medan man i Stockholm pratat om att klubbarna ska ansvara för mycket större områden.

– Vi har fortfarande mycket jobb kvar med att förstå vilka metoder som fungerar. Jag saknar mer forskningsunderlag, säger Karlsson.

”Hoppfulla tills motsatsen bevisats”

Skillnaderna mellan Stockholm och resten av landet är ett återkommande tema.

Från vissa håll kommuniceras oro för hur NOA:s omtag ska fungera i praktiken, just med hänvisning till Stockholm som annorlunda. Här och var framhålls farhågor för att man ska välja en ”kompromisslösning” som ger vissa regioner, i synnerhet Stockholm, möjlighet att fortsätta med en mer repressiv inställning.

Poliser under en match i Malmö.
Foto: LUDVIG THUNMAN / BILDBYRÅN

Organisationen ENABLE Sverige, som arbetar i partnerskap med fotbollen, polisen och supportermiljön och sedan årsskiftet har ett ökat finansiellt samarbete med Svensk Elitfotboll, är en av aktörerna som varit starkt kritisk till polisens villkorstillämpning de senaste åren.

– Vi ser inga tecken på att strategin från 2019 fungerar. Den har dessutom gjort polisledningen mera isolerad än vi någonsin sett. Fotbolls- och supporteraktörerna är emot strategin. Betydande delar av medierna ifrågasätter den. Inom politiken har strategin kritiserats i en motion i riksdagen. Och de nyligen publicerade interna remiss-svaren tyder på att inte ens polisens egna regioner är med. Det här är relevant eftersom det undergräver förtroendet för polisen och deras metoder, säger Anders Almgren, verksamhetsansvarig i organisationen.

– Debatten nu är oroande. Konflikten är på väg att blossa upp igen. Det här är begripligt eftersom ingen officiell kommunikation kommit från polisen och tystnaden leder till spekulation. Fotbollen och supportrarna har 2019 i färskt minne och tolkar de signaler och dokument som läcker ut utifrån det.

Samtidigt uttrycker han nu, i likhet med personer inom polismyndigheten och fotbollen, försiktig optimism.

– Vi tror att alla tjänar på att vi inte tar ut nya problem i förskott. Det finns tecken på att NOA, som fått ansvaret för idrotten inom polisen nu, är beredda att göra ett omtag. Dels fick vi, i en mycket sporadisk direktkontakt med NOA i höstas, ett gott intryck av förhållningssätt och intentioner. Men framför allt hör vi tidigare kritiska röster inifrån både polisen och fotbollen, som andas optimism, säger han.

– Vi drar inga slutsatser innan vi ser förändringen i handling, men vi är hoppfulla tills dess att motsatsen bevisas.