Korsbanden har rykt och i fjol kämpade han sig tillbaka från en avsliten hälsena. Sedan gjorde han en bra höst på IFK Göteborgs mittfält. Förutom en liten känning i vaden tuffar livet på rätt bra för dalslänningen.
– Skönt att få en försäsong i år till skillnad mot i fjol, det behöver jag för att hänga med ungtupparna, säger han och slår sig ner med Expressen på hotellet i Campoamor i Spanien.
Hade du någon plan B när du satt på utgående kontrakt i höstas?
– Nej, det hade jag ju inte. Det hade varit extremt jobbigt om jag inte hade fått förlängt av olika skäl, det största skälet är att jag fortfarande vill spela och göra det i Blåvitt. Därför var det jävligt skönt att i alla fall få ett år till. Hade jag under hösten känt att jag inte hängde med hade jag nog skitit i det helt efter alla skador. Men när jag kände att jag kunde hjälpa laget var det inget snack.
Var det tuffa förhandlingar med Håkan Mild?
– Nej, det var inte så tufft.
Fick du gå ner mycket i lön?
– Inte så farligt, jag klarar mig ganska bra.
”Skruva ljuddämpare”
För någon vecka sedan flyttade Sebastian Eriksson och hans familj in i ett nybyggt hus på Hisingen i Göteborg. En process 34-åringen varit högst delaktig i, speciellt på slutet.
– Man tror ju bara att det är att bygga ett hus, men kolla på Husdrömmar (SVT) så får ni se. Det var intressant, säger han.
Projektet har gett honom en hel del att grunna på.
– Det har legat i bakhuvudet ända sedan jag skadade mig egentligen, jag har räknat framåt från skadan och fattat att huset kommer att vara klart ungefär samtidigt som mitt kontrakt går ut. Det har varit jobbigt i perioder, att inte veta hur fan det blir.
Du tänker på din försörjning?
– Ja, det blir det ju. Eller kanske inte ren försörjning, men att inte veta bara. När huset är klart ska man ju fixa sina lån och så där, har man då ingen inkomst kan man räkna ut att det är en konstig situation.
Du sa i en intervju att du inte visste om du skulle jobba på Volvo eller spela i Blåvitt. Var det seriöst?
– Ja, för fan. Jag hade ju behövt ett jobb.
Vad hade du kunnat göra på ett sådant företag?
– Skruva ljuddämpare, säger bilintresserade Eriksson med ett snett leende.
Vad han ska göra det dagen det är färdigspelat har han inte en susning om. Kanske börja plugga ekonomi på distans vid sidan av fotbollen, kanske göra något helt annat.
– Jag har kastat ut lite tampar och spånar brett. Det är inte lätt att förbereda sig själv när man står där och än så länge inte måste välja.
”Klart det inte blir bra till slut”
Planen är att nöta ut gräsmattor i några år till om allt vill sig väl.
– Oscar Wendt fyller 38 i år samtidigt som Robin (Söder) fick sluta när han var 30. Det är två goda vänner med bra karriärer som får sluta på olika sätt och skeden i livet. Jag tar inget för givet alls, sannerligen inte efter alla tuffa skador jag haft.
IFK Göteborg har slutat åtta två i rad och tidigare brottats med ekonomiska problem och en del interna struligheter. I fjol sparkades sportchefen Pontus Farnerud och ett par månader senare tvingades Tobias Sana bort efter bråk.

Sebastian Eriksson påverkas kanske extra mycket eftersom han är lika mycket Blåvittsupporter som spelare.
– Men nu känns det ganska bra tycker jag. Vi har fått in några riktigt duktiga killar redan från start och det känns som att gruppen är på väg åt rätt håll och att harmonin är bättre. Det är också bättre konkurrens vilket är ett måste om vi vill vara med där uppe.
Hur tycker du att klubben sköts rent allmänt numera?
– Det är absolut bättre, en bättre struktur. Håkan (Mild, klubbdirektören) som har varit här i snart två år vet från grunden vad IFK är och står för. Vi har haft lite kontinuitet i alla fall, några säsonger med hyfsat samma folk. Det bygger trygghet och lugn. Det säger sig själv när man byter tränare varje år så byts det ut grunder, regler, lagar och spelsätt – allting egentligen. Lägg till alla sportchefer, klubbdirektörer och styrelsemedlemmar vi haft hela vägen, det är klart att det inte blir bra till slut.
IFK Göteborgs finanser är klart förbättrade. Det egna kapitalet uppgår till runt 50 miljoner kronor och klubben har redovisat stabila plusresultat ett par säsonger i rad.
– Jag minns för några år sedan när IFK Göteborg själva till och med pratade utåt om att man inte har ett korvöre, det ger inga jättebra signaler direkt för någon. Man målar in sig i ett hörn när alla vet att man inte har några pengar.
”Man blir utnyttjad”
Då tvingas man sälja spelare billigt?
– Precis, man blir utnyttjad. Sådan är situationen absolut inte nu. Man har råd att köpa in spelare, man har koll på ekonomin och mycket folk på matcherna. Det är klart att klubben har styrts upp och att det är lugn och ro och att vi kan koncentrera oss på det vi ska göra.
Är det lättare att spela fotboll då?
– Ja, verkligen. Det har man känt av de sista åren så klart. När en organisation, ett företag eller en klubb inte mår bra, det är klart att man känner det och har man varit här länge blir man ännu mer påverkad. Nu är det mer harmoni.
Tanken är att IFK Göteborg ska spela en mer taktisk fotboll i år med bättre struktur. Något spelarna själva har lyft gentemot Mikael Stahre och ledarstaben.
– Vi har högt i tak tycker jag och får påverka i viss mån och säga vad som kan bli bättre. Men det här har nog kommit från alla håll, uppifrån och från spelartruppen. Det tycker jag väl är stort på något sätt, att man lyssnar och vill göra saker bättre.

Kortfattat handlar det om att bygga en struktur som gör att man vet vad lagkamraterna ska göra i varje givet läge och att man vet sina utvägar när man blir pressad. Förhoppningen är att det ska leda till ett större bollinnehav, fler sätt att komma till avslut på och att man inte blir så beroende av enskilda spelare som man varit tidigare, exempelvis lagkaptenen Marcus Berg.
– Att spela sig ur situationer kan se enkelt ut för lag som är skickliga på det, men det har också med strukturen att göra. Vet man vad man ska göra och vågar lita på sina lagkamrater så är det mycket enklare att prestera och skapa målchanser. I fjol kunde vi slå de flesta lagen men också åka på däng mot sämre lag för att vi inte hade dagen och var lite för beroende av om ”Mackan” kunde spela, och det krävdes ofta någon individuell prestation för att göra mål. Det är fortfarande tidigt, men man ser resultat och nu har vi en bättre grund att stå på, säger Sebastian Eriksson.