Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så ska miljarderna i allsvenskan fördelas

AIK är ett av lagen som får mest av pengarna som delas ut till klubbarna.Foto: ERIK MÅRTENSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Malmö FF är ett annat.Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN

4,5 miljarder kronor strömmar in i svensk fotboll kommande sex år.

Hur pengarna ska fördelas mellan topp- och bottenlag är inte okomplicerat.

Samtidigt väcks frågan om ett allsvenskt ödesår, farhågor om löneinflation och att klubbar satsar hårt för att inte missa miljontåget.

– Jag tror definitivt att många klubbar tar mer risker i år, säger Örebros vd Simon Åström.

LÄS ALLA DELAR I GRANSKNINGEN:

DEL 1: Så stora är klyftorna i allsvenskan

DEL 2: Siffrorna som avslöjar klubbarnas verklighet

DEL 3: Slår larm om siffrorna – helt galet

DEL 4: Storlagens ”hemliga” miljonintäkter

Svensk fotboll står inför stora förändringar.

I tidigare delar har SportExpressen visat på allsvenska klubbarnas beroende av spelarförsäljningar, att agentkostnaderna ökar snabbt samt hur klubbarna använder olika intäkter för att driva sin verksamhet.

Från och med 2020 kommer framför allt en parameter att påverka de allsvenska klubbarna: ersättningen från de centrala avtalen.

Svensk Elitfotboll (SEF), som representerar allsvenskans och superettans klubbar, har sedan 2016 haft ett avtal med TV4-gruppen/CMore samt ett långtgående sponsoravtal med Svenska Spel som inbringat ungefär 340 miljoner om året och gett klubbarna ungefär 300 miljoner kronor om året att dela på.

Från och med år 2020 träder ett nytt avtal i kraft för sex år framöver.

SEF har tecknat ett tv-avtal med Discovery samt ett sponsoravtal med Unibet som kommer att inbringa ungefär 750 miljoner kronor om året fram till 2026 – totalt 4,5 miljarder – mer än dubbelt så mycket som tidigare.

De 750 miljonerna kommer att delas in i tre olika potter.

Pott 1: Avlöna SEF. Löner, resor, styrelse och medlemsmöten.

Pott 2: Öronmärkta pengar till klubbarna för talangsatsning, värdegrundsarbete och CSR-arbete samt gemensamma ligaprojekt.

Pott 3: Klubbutbetalning. Ekonomiskt bidrag som går rakt ut till klubbarna. Potten styrs av fördelningsavtalet mellan allsvenskan och superettan samt en fördelningsnyckel.

Hur ska miljonerna fördelas?

Majoriteten tillhör den sista potten (pott 3). SEF:s generalsekreterare Mats Enquist bekräftar för SportExpressen att det rör sig om ungefär 600 miljoner om året – att jämföra med ungefär 300 miljoner kronor just nu – som kommer att betalas ut i rena pengar.

– När vi går in i år 2020-2025 så är det ungefär 600 miljoner i snitt av de 750 miljonerna som går direkt ut till föreningarna. Det är den absoluta lejonparten. Av de resterande 150 miljonerna är merparten gemensamma projekt för ligan och ganska lite till kansliarbetet för SEF, säger han.

Kommer ersättningen att öka progressivt under 2020-2025?

– Litegrann. Av det vi vet nu så kommer det gå uppåt litegrann över åren. Sedan hoppas vi givetvis på ytterligare försäljningar framöver.

Två stora frågor står nu på agendan för svensk fotboll:

# Hur ska miljonerna fördelas?

# Vad kommer miljonerna betyda i praktiken för klubbarna?

Den första frågan är en het potatis.

Enligt nuvarande modell har 75 procent av summan gått till allsvenskan och 25 procent till superettan. Därefter anger en fördelningsnyckel – som baseras på vilka placeringar lagen har haft de senaste fem åren – hur många procent av summan varje lag ska få.

Så fördelas miljonerna till allsvenska klubbarna enligt fördelningsnyckeln. Nyckeln räknas ut på klubbarnas placeringar i allsvenskan de senaste fem åren.Foto: Svensk Elitfotboll

Men den kan snart vara historia.

Fotbollskanalen och Olof Lundh har i sin bok Allsvenskan enligt Lundh har tidigare rapporterat om att flera allsvenska storklubbar, med Malmö FF i spetsen, vill se att en större andel går till topplagen i allsvenskan.  

Frågan utreds just nu av SEF och kommer att tas upp på ett möte med klubbarna i september.

– Vi (SEF) har fått i uppgift – enhälligt av klubbarna – att se över fördelningsnyckeln och se vilka modeller som man använder i Europa. Det här underlaget ska vi presentera i september. Vi har lyft den här frågan med klubbcheferna och på medlemsmötet och de vill driva det här. Den svåra utmaningen kommer i september om klubbarna vill ändra på något, säger Mats Enquist. 

”Man förstår varandras situationer”

– Men det handlar inte om några ”kupper”. Alla 32 klubbar har varsina röster och det går schyst till. Man förstår varandras situationer. Men jag tror det blir svårt – oavsett om vi ska stå kvar vid dagens fördelningsnyckel eller om man gör någon förändring.

Hur troligt är det att ni kommer röra er i en riktning mot 80% och 20% i allsvenskan kontra superettan?

– Helt ärligt: jag vet inte. Det är svårt att säga. Det finns så olika intressen. En del kanske prioriterar livskraften i fotbollen totalt sett, att det inte ska bli för stora hack mellan allsvenskan och superettan. Andra kanske vill se att toppklubbarna ska få ännu mer pengar för att satsa mot Europa. Det är nog därför att vi har fått uppdraget. Varken jag eller Lars-Christer Olsson (ordförande i SEF) har ett intresse i någon klubb. Jag vågar inte gissa vad det kommer sluta i.

https://datawrapper.dwcdn.net/OJ2Av/1/

En sak är säker: klubbarna kommer att öka sina intäkter från de centrala avtalen rejält.

Enligt nuvarande modell får de sämst placerade lagen i allsvenskan ungefär 12 miljoner kronor medan det bäst placerade laget får ungefär 21 miljoner kronor.

Om nuvarande modell appliceras på de nya avtalen skulle det innebära 24 miljoner till de sämst placerade lagen och 42 miljoner till det bäst placerade laget.  

En fördubbling, med andra ord.

– Det betyder jättemycket. När vi lyckas med den här typen av affärer så skapar det förutsättningar att bygga upp en grund där vi – svenska klubbar – tar en mindre risk, vilket är exakt det vi strävar efter i svensk fotboll. Utöver det så gör det oss konkurrenskraftiga mot resten av Norden och Europa om vi bygger en bättre ekonomi, säger Malmö FF:s vd Niclas Carlnén.

Djurgårdens vd Henrik Berggren:

– Historiskt sett har inte tv-intäkterna varit en avgörande del av våra totala intäkter. Men nu kommer det en rejäl slant. Vi kommer upp på en mycket, mycket bättre nivå. Det kommer inte att förändra våra liv i Djurgården men det är ändå många nya miljoner, säger han.

”Viktigt att inte skapa en inflation”

Elfsborgs Stefan Andreasson:

– Även om alla klubbar får ökade pengar så blir det en skjuts även för oss. Det är inte avgörande för vår existens. Men det handlar om att få en ekonomisk trygghet, och det hänger på hur det går med publik och sponsring också, säger han.

Även om nya intäkter i spannet 10-20 miljoner kronor till varje klubb aldrig kan vara en negativ sak, så finns farhågor om vad pengarna kommer gå till.

– Det är klart att det är jättelätt för en klubb i kris att göra dåliga förvärv och så sitter man plötsligt med skulder. Men vi kan inte klaga på att vi har fått in pengar in i verksamheten. Motsatsen hade varit ett sämre alternativ. Vi får hoppas att klubbarna tar kloka beslut, säger Mats Enquist.

Det finns en uppenbar risk att klubbarna bara tvingas betala mer för spelare som de redan har?

– Det finns en massa risker när man plötsligt får mycket mer pengar. Och vi kan inte styra vad klubbarna gör för sina medel. Det är deras pengar. Men gemensamt har vi sagt att vi sätter av pengar för ett antal ändamål – gemensam talangutveckling, CSR-arbete och för att förklara vår samhällsnytta. Det hjälper till både lokalt och centralt. Vi erbjuder klubbarna ett samarbete med Handelshögskolan. Ju starkare kansli en klubb bygger och inte bara satsar på sporten och spelare desto bättre. En elitförening på den här nivån måste förstå marknadsföring, publikfrågor och säkerhet. Då kommer man orka föda en trupp mycket längre.

Djurgårdens vd Henrik Berggren menar att kännedomen om de framtida intäkterna har nått ut till spelare och agenter, och nu uppmärksammas i kontraktsförhandlingar.

– Jag tror att det är viktigt att hantera de här pengarna – det gäller för alla klubbar – och inte skapa en inflation så att man höjer lönerna för samma spelare. Där känner vi ett tryck uppåt nu.

På vilket sätt?

– När vi ska värva spelare eller omförhandla kontrakt så känner vi att det finns ett tryck uppåt. Det tror jag att alla klubbar upplever. Spelarna och deras agenter känner till att det kommer in nya pengar och det är rimligt att de vill ta del av dem – det är affärer vi pratar om. Men det gäller att vara lite förberedd. 

Örebros vd Simon Åström känner igen samma mönster.

– Jag håller med (Henrik Berggren) om att man märker av det. Vi som klubb brottas med frågan hur mycket hänsyn vi ska ta till pengarna, när vi diskuterar avtal med befintliga och nya spelare. Jag upplever att spelare och agenter vill ta del av de nya pengarna som kommer att komma in till klubben. Man märker att det är en del av diskussionerna med de spelare vi tittar på att ta in eller de vi har nu.

Åström fortsätter:

– Om den enda effekten skulle bli att spelarlöner och agentarvoden skjuter i höjden så kommer vi ligga kvar på samma kvalitet på organisation och sportslig verksamhet – men att det kostar mer pengar. Då har ingen utveckling skett, säger han.

Men även hos klubbarna finns, så klart, en kännedom om de framtida intäkterna. De nya miljonavtalen som kickar in år 2020 har fött begreppet ”allsvenskt ödesår” – att de som åker ur allsvenskan 2019 riskerar att bli stående på perrongen när miljontåget i allsvenskan går.

SEF pekar på att ersättningen även till klubbarna i superettan ökar. Men såväl Simon Åström som IFK Norrköpings ordförande Peter Hunt tror att flera allsvenska klubbar ser allvaret i situationen.

– Det finns många klubbar har använt framtida intäkter redan nu. Det har vi varit väldigt noga med att inte göra, säger Hunt.

Fört diskussion om superettan-fallskärm

Simon Åström: 

– Jag tror definitivt att många klubbar tar mer risker i år. Att man förbrukar en större del av sitt eget kapital och går mer minus i år för att klara sig kvar i allsvenskan. Man kanske resonerar: ”om vi går X miljoner back och äter upp delar av vårt eget kapital är det ingen kris, för att flera nya miljoner kommer nästa år”. Då har du på kort sikt räddat den här säsongen. Men risken är att du försämrat dina relativa muskler mot många andra klubbar nästa säsong. Där tror jag definitivt att fler klubbar är beredda att ta ekonomiska risker i år med tanke på att tv-pengarna kommer nästa år.

Har ni gjort det?

– Marginellt skulle jag säga. Självklart har vi haft det uppe för diskussion. Vi har en plan för hur mycket av vårt egna kapital som vi är beredda att riskera varje år. I år har vi ungefär åtta miljoner i eget kapital och då finns utrymme att gå några miljoner back utan att vi skulle vara på ruinens brant nästa år. Står vi inför att göra ytterligare någon investering som gynnar oss i år, som betyder ytterligare några hundra tusen kronor back så kanske vi vågar göra det om det är bra för oss både på kort och lång sikt. Det är ett lättare beslut att ta nu jämfört med om tv-pengarna inte hade kommit in. Om risken hade varit större är det mycket möjligt att vi hade fattat andra beslut. Det är klart att det finns med i kalkylen. Men vi sätter inte klubben i någon fara.

Klyftorna mellan topplagen och bottenlagen i allsvenskan är redan stora. Att de nya pengarna trillar in och – eventuellt – också ett nytt fördelningsavtal som skulle kunna gynna topplagen ännu mer, oroar inte Mats Enquist.

– Den här pengen är bra för svensk fotboll men inte så avgörande att den stänger ligan. Det är mellan ettanfotboll (division 1) och superettan som gapet verkligen ökar. Där behöver ettanfotboll hitta medel för att hänga med. 

Men om man tittar på ett större plan så ökar klyftorna mellan toppen och botten i svensk fotboll. Ska dem fortsätta göra det – eller ska ni arbeta emot det i underlaget ni presenterar i september?

– Vi tar just nu strid i europeisk fotboll för att klyftorna inte ska öka. Så det underlaget kommer innehålla en portion av att vårda det drivhus vi sitter, tror jag. Vi har inget intresse att det ska bli alltför stora gap. Vi vet i de ligor där det bara finns 2-3 lag som kan slåss om titeln så är det inte bra för fotbollen i landet. Jag tror även klubbarna är väldigt medvetna om det. Nästan alla klubbar har haft sejourer i superettan och minns att det kan vara jobbigt ibland. 

Hur aktuellt är det införa en fallskärm för lag som trillar ur allsvenskan till superettan?

– Vi har haft en diskussion om det. Vissa klubbar har uttryckt en oro för att hissen i bland går två divisioner ner när man åker ur allsvenskan. Att man presterar dåligt i allsvenskan och sen går proppen ur och så blir det ännu värre. Samtidigt så menar klubbar som kommer nerifrån att de tvingas möta klubbar med pengar som de inte har förtjänat. Som tar med sig allsvenska pengar ner till superettan. Till slut kom klubbarna fram till att det är bra som det är. En maxbetalning i superettan jämfört med minimibetalning i allsvenskan är ett hack, men skillnaden är inte så dramatisk. Klubbarna har hittills sagt nej. 

FEM KLUBBCHEFER OM FÖRDELNINGSNYCKELN

Jens T Andersson, klubbdirektör AIK

– Jag röstade för att man ska se över fördelningsnyckeln. Jag tror det är ett sundhetstecken att man är proaktiv i den här typen av frågor. Om vi kan hitta en bättre fördelningsnyckel så utgår jag från att vi diskuterar det. Man får titta på olika typer av modeller. I Premier League så får man till exempel behålla en del av summan om man åker ur högstaligan.

 

Niclas Carlnén, vd Malmö FF

– Jag tycker att vi ska se över modellen. Det finns många saker att titta på där. Man ska inte bara titta på procenttal utifrån nuvarande modell, utan andra incitament. Samtidigt vill jag inte föregå någonting. Det viktiga är att se till att svensk fotboll fortsätter ta steg framåt. Det handlar både om föreningsutveckling och spelarutveckling.

 

Peter Hunt, ordförande IFK Norrköping

– Mycket handlar om var man själv befinner sig i näringskedjan. Jag kan tycka det är lite girigt att storklubbar vill lägga beslag på mer pengar. Det här ska användas för svensk fotbolls bästa. Sen kan jag förstå att man vill se lite brantare kurvor för de som placerar sig bäst. Men skulle man ge alltför mycket pengar till de stora klubbarna så riskerar man att få en segregation mellan mindre och större klubbar. 

 

– Min personliga uppfattning är att om man skulle gå ner på 12 lag i allsvenskan så skulle det blir färre klubbar att sprida pengarna på, och då skulle man öka kvalitén på de 12 lagen. Vi kanske skulle må bra av att tänka i lite nya banor.

 

Henrik Berggren, vd Djurgården

– Vi står inför en utredning och vi får se vad Mats och Lars-Christer kommer fram till. Jag skulle tro att de tittar ganska brett. Vi står bakom att det görs en utredning. Vi får se vad det landar i. 

 

Stefan Andreasson, klubbchef Elfsborg

– Jag har varit med några år och inom SEF-familjen är det viktigt att vi håller ihop. Min uppfattning är att det är 32 klubbar som kan ta på sig en hatt för svensk fotbolls bästa och se till vad som är bäst för utvecklingen. Det finns massa parametrar att titta på. Jag tycker det är bra att man tittar på olika alternativ

LÄS ALLA DELAR I GRANSKNINGEN:

DEL 1: Så stora är klyftorna i allsvenskan

DEL 2: Siffrorna som avslöjar klubbarnas verklighet

DEL 3: Slår larm om siffrorna – helt galet

DEL 4: Storlagens ”hemliga” miljonintäkter