Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Otrevligt – men det ska inte få påverka"

Jesper Jansson. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Jesper Jansson. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN

Det blev en svettig sommar för Hammarbys nye sportchef Jesper Jansson.

Men i sista stund innan transferfönstret stängde lyckades han få in sina önskespelare.

– Det blev jackpot till sist, säger han.

Intervjun har dröjt och dröjt. Under flera veckors tid har jag försökt få till en pratstund med Hammarbys sportchef men Jesper Jansson har hela tiden skjutit upp med motiveringen att han helt enkelt inte hunnit.

– Jag lovar, det har inte varit någon tid över alls, säger Jansson när vi till sist träffas på Årsta IP där Hammarby tränar.

Trött?

– Ja, lite trött är jag allt. Man har kört på rätt intensivt.

Så vad är det då som Jansson har gjort? Han smygstartade på nya jobbet i maj, tillträdde officiellt i juni. En transfersommar väntade, och genast förstod han att det var mycket att göra.

– Truppen var inte balanserad på sättet som vi önskar. Vi är tydliga med hur vi vill ha det, det ska vara en bra mix av spelare i olika kategorier.

Är det samma tankegångar som du haft tidigare?

– Det var samma sak i Helsingborg. Men det går heller inte att köra copy/paste på konceptet, det beror på vilka förutsättningar som finns i den specifika klubben. I Helsingborg var en av våra spelarkategorier hemvändare och de möjligheterna finns inte riktigt här. Sedan är det annorlunda att spela i en storstadsklubb. Kraven var lika stora, eller större, i Helsingborg men det finns ett väldigt yttre tryck här som spelaren måste kunna hantera.

Hade du resurser nog för att bygga om?

– Nej, budgeten för 2017 var redan toppad. Det handlade framför allt om att få bort kostnader till en början, annars kunde vi inte agera.

"Valde att spela honom småskadad"

Få bort kostnader innebar att spelare såldes och kontrakt sades upp. Gershon Koffie, Mario Musa, Johan Persson, Richard Magyar och Fredrik Torsteinbö lämnade klubben. Men det var först efter den lyckosamma försäljningen av mittbacken Joseph Aidoo till Genk som Jansson fick riktigt handlingsutrymme. Jansson avslöjar att Aidoo till och med spelade halvskadad för intresset inte skulle svalna.

– Jag är väldigt nöjd med den affären. Det fanns en tydlig ambition från klubben att sälja honom den här sommaren när det var ett och ett halvt år kvar på kontraktet. Jag hajade till när jag hörde det, tänkte att han bara varit ordinarie sedan förra hösten. För afrikanska försvarare brukar det vara ett för kort track record för att få till en stor försäljning. Samtidigt gjorde han det ju väldigt bra. Så vi valde att spela honom småskadad när många klubbar följde honom.

Hammarby har historiskt sett varit dåliga på att sälja. Skönt att få till en sådan affär direkt?

– Absolut. Det var bland annat därför som ledningen tog in mig. Men jag kan inte ta åt mig all ära där. Det var Mats Jingblad (förre sportchefen) och Micke Hjelmberg (scoutingansvarig) som gjorde rekryteringen, jag skötta bara förhandlingarna.

Med pengar på fickan kunde Hammarby äntligen agera. När vi summerar sommarens aktiviteter har totalt åtta spelare kommit in: Jeppe Andersen, Mads Fenger, Benny Lekström, Rebin Assad, Johan Wiland, Oscar Krusnell, Muamer Tankovic och Sander Svendsen. 

Just som vi ska börja diskutera nyförvärven ropar en supporter åt vårt håll. Tajmingen känns nästan riggad.

”Tack för transferfönstret Jesper – bästa någonsin!”, skriker supportern.

Hade du beställt det där?

– Haha. Nja. Men det märks att det är ett väldigt fint stöd.   

Kontroversiell övergång

Det var många som överraskades när Hammarby anställde Jansson.

Även om 46-åringen hade gott om yrkeserfarenhet från Stabaek, Helsingborg och FC Köpenhamn (chefsscout) trodde många att hans förflutna som spelare i Djurgården och AIK skulle diskvalificera honom som kandidat. För Janssons del var det heller inte enkelt val.

– Det är klart att jag funderade både en och två gånger. Samtidigt känner jag att det är handlar om ett yrke och det professionella måste få styra Jag har jättebra vänner i AIK och Djurgården och respekterar dem. Hela grejen handlar om att man fajtas på planen. Att man gör allt för klubben som man jobbar för.

Det finns ytterligare en dimension som försvårade beslutet. I mitten av 90-talet gjorde Jansson en kontroversiell flytt från AIK till Djurgården. Efter övergången fick Jansson utstå hot och var tvungen att ta till polisskydd och bo på hemlig adress.

– Det är klart att det var otrevligt, men det fanns också mycket som jag trivdes med under de där åren. Det finns mycket som lockar med fotbollen i Stockholm: trycket, draget, mediernas bevakning. Så ja, jag tänkte på det som hänt, men kom fram till att det inte ska få påverka.

Har du upplevt några baksidor sedan du kom hit?

– Nej. Jag tror på tydligheten där man koncentrerar sig på sin klubb. Att man lägger energin där och inte hos konkurrenterna.

Vad var det som lockade med Hammarby?

– Jag tänkte egentligen att jag var färdig med Skandinavien. Antingen skulle jag göra något annat eller söka mig längre utomlands. Jag hade gjorde en resa i Stabaek, en i Helsingborg och känt på Skandinaviens ledande klubb i FCK. Men jag tänkte också: "Ja, om inte Hammarby dyker upp…” Det var lätt att se potentialen, att man skulle kunna göra skillnad.

Vad såg du då?

– Det uppenbara är stödet runt klubben. Lojaliteten och stämningen på matcherna håller hög Europaklass. Arenan likaså. Och när jag kom hit förstod jag att vi hade en riktigt bred och bra ungdomsorganisation. Snart har vi en träningsanläggning som också är i toppklass. Då återstår egentligen bara att få själva fotbollen dit också.

Och det innebär ett stort ansvar för dig?

– Ja, så är det, men inte bara på mig. Vi hjälps åt på ett väldigt bra sätt i den här klubben. 

Ansträngt budgeten

I allra sista stund innan transferfönstret stängde i förra veckan fick Hammarby in tre spelare: Oscar Krusnell, Muamer Tankovic och Sander Svendsen. De två senare hade ett cv som normalt sett gör att en klubb som Hammarby skrivs av: Tankovic har spelat i Premier League och gjort en a-landskamp, Svendsen räknas som en av Norges största talanger.

– Jag trodde faktiskt inte att vi skulle kunna få in ”Mujo” och Sander, erkänner Jansson.

– Man har en massa bollar i luften hela tiden och ser vilka man kan plocka ner. På slutet hade vi kanske tio i luften men lyckades få ner dem här tre. Det kunde lika gärna varit noll. Det är lite riskabelt att vänta så länge, men i slutändan blev det lite av en jackpot.

Blev det dyrt?

– Vi balanserar på budget helt klart. Men alla i klubben såg värdet i att få in de här spelarna just nu och att det samtidigt låg i linje med vår strategiplan. Alla la manken till för att det skulle gå.

Borde ni inte ha stärkt upp defensiven?

– Det uppenbara hade varit att göra det om man ser till truppen. Vi hade pinpointat spelare som vi ville ha men de var inte lediga nu. Då gjorde vi bedömningen att vi satsar på att få in dem till 2018 i stället. För mig är det viktigare att satsa på kvalitet i stället för kvantitet. Det gäller hela tiden att balansera mellan det kort- och långsiktiga.

På presskonferensen när ”Mujo” presenterades pratade han om att han kommit hit för att vinna titlar. Det såg ut som att du log när ha sa det?

– När Hammarby rekryterade Jacob Michelsen tittade de på vilken skandinavisk tränare som tagit mest poäng per insatt krona. Jesper Jansson kanske inte var det uppenbara valet med min historik men det var också en rekrytering med signalen om att man vill börja vinna. Visst, man kan spela kul och attraktivt och hålla på att klacka, men det finns ingen motsättning mellan det och att vinna. Då är det klart man ler när "Mujo" säger så, för det är precis det som vi sålt in. Nu är det dags, liksom.

Jansson funderar lite.

– Det behövs… folk som kommer utifrån ser möjligheterna. Inifrån har man ofta dissat sig själva, i Bajen har det varit mycket ”men klarar vi det verkligen?”-tänket.

I Bajen-kretsar kan det till och med finnas en romantik kring de dåliga tiderna?

– Ja, det är ju hela den här ”Café bärs”-grejen. Den inställningen sitter i hårt. Då är det bra att ha spelare som vågar säga att de vill uppåt och framåt.

Ni har inte spänt bågen för hårt?

– Jag hade en gammal ordförande som sa ”man kan inte gasa i utförsbacke.” Nej, men man kan fan inte bromsa i uppförsbacke heller. Man måste växla upp, växla ner om vartannat och det är det bara den som sitter bakom ratten som kan göra. Inte den som sitter på läktaren. På samma sätt kan jag inte göra Jacobs jobb som tränare. 

Jansson fortsätter sin fordonsmetafor:

– Ibland styr man utanför vägen för att det kommer ett hinder men då måste man snabbt tillbaka igen. Men det fattar folk i den här klubben. Alla vill åt samma håll, och vi vet hur vi ska ta oss fram.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!