Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Krafth: "Jag är bäst om jag spelar fysiskt"

Foto: Christer Wahlgren

Helsingborg. Han fick MFF-tränaren Rikard Norling att gå i spinn men valde Helsingborg.

Han är hyllad och uppskriven redan före sin allsvenska debut.

Han är 17 år.

Det här är knappast den sista artikeln ni kommer att läsa om Emil Krafth.

DET HÄR ÄR EMIL KRAFTH

Emil Krafth fick sitt genombrott I Öster - 16 År gammal debuterade han i superettan
Vad pysslade han med i fjol?

Gick på fotbollsgymnasium i Växjö och var Östers högerback i superettan.
Hur gick det där?

Det har ni säkert redan förstått. Emil Krafth fick ett genombrott i superettan och den allsvenska dragkampen kunde börja.
Vad såg Helsingborg i honom?

Lands­lagets framtida högerback? Förutsättningarna finns i alla fall. Emil Krafth är stark, offensiv och mycket träningsvillig.
Vad bör vi förvänta oss?

Konkurrens. HIF har redan den underskattade Christoffer Andersson på högerbacken. Kanske flyttar man upp veteranen ett steg för att ge ­ynglingen plats.
Vad får han inte göra i sin nya klubb?

Gå ut i Helsingborgs Dagblad och säga att han helst hade gått till Malmö FF. Våga heller inte anmärka på lagkamraten Mattias Lindströms musikval.
Andra saker man bör veta om honom?

Håller på Manchester United. Storebror Gustav är mittback i Lagans AIK i division 4. Spelar gitarr för att koppla av från fotbollen.

 

Namn: Emil Henry ­Kristoffer Krafth.
Född: 2 augusti 1994.
Längd/vikt: 181 cm/79 kg.
Klubb: Helsingborgs IF.
Tidigare klubbar: Lagans AIK, Öster.
Allsvenska matcher/mål: 0.
Landskamper: Inga.

Vid buffén i Olympias restaurang står Erik Edman och tar för sig av maten. Den gamla landslagsbacken är skadad igen och suckar när han berättar om de återkommande problemen.

– Man blir så less, säger han. Jag kan knappt minnas när jag gjorde fem matcher i rad senast.

Jag beklagar och nämner sedan att jag är i Helsingborg för att träffa Emil Krafth. Edman skiner upp. Han har bara haft den 17-årige högerbacken som lagkamrat i ett par månader. Men den tiden har uppenbarligen räckt för att få Edman ombord på ­hyllningståget.

– Så jädra bra kille, säger Edman. Stark, klok, mogen. Får han bara spela här kan jag inte se något annat lag som har en bättre högerback. Det säger jag rakt ut alltså. Om inte den grabben lyckas vet jag inte vem som ska göra det.

Kan man verkligen vara allsvenskans bästa högerback innan man ens har debuterat i högsta serien?

Och hur hanterar man sådana förväntningar om man är 17 år och fortfarande går i skolan?

Vi får nog ta och fråga Emil Krafth själv.

Emil Krafth växte upp på en gård i små­ländska Fallnaveka. Fotbollen var så given att han aldrig ens behövde välja den. PappaPelle och mamma Pernilla var båda ungdomstränare i närliggande klubben Lagans AIK. Hemma på gården fanns dessutom en sjumannaplan, med riktiga mål.

– Vi spelade där jämt, säger Emil. Ibland kom det andra barn till planen, men ofta var det bara jag och brorsan. Han är ett och ett halvt år äldre än mig och varje gång jag tog bollen från honom knuffade han ner mig. Då var det bara att ställa sig upp igen.

Ett jättebra exempel

Just då var det inte så roligt att bli knuffad, berättar Emil, men i dag är han tacksam över att storebror Gustav inte höll igen.

– Jag präglades till att bli en fysisk spelare redan där, när jag var jätte­liten. Det är nog därför jag ­gillar att spela hårt i dag.

I Lagans AIK hade Emil båda sina föräldrar som tränare och vid 13 års ålder började han spela A-lagsfotboll i division 4. Det var ett naturligt steg att ta. Emil hade alltid varit yngst och tänkte inte så mycket på det då. I dag, däremot, tror han att han påverkades mycket av den miljön.

– Man var tvungen att ta plats och visa att man dög i en vuxen miljö. Gjorde man det fick man respekt. Det gjorde också att jag vid tidig ålder fick lära mig seniorfotboll.

Det här är också något som Helsingborgs tränare Conny Karlsson gärna påpekar.

– Man ser tydligt på en ung kille om han har spelat A-lagsfotboll tidigare, säger Conny Karlsson. Emil är ett jättebra exempel. Han kommer hit till oss och tar för sig på ett sätt som en spelare utan A-lagserfarenhet nog inte hade gjort.

Det har gått fort för Emil Krafth. Inför förra säsongen hade som mål att spela regelbundet för Östers U21-lag - och förhoppningsvis få lite speltid i superettan.

– Men så fick jag starta i premiären mot Sundsvall och sedan... ja, sedan rullade det på.

Efter sin första hela säsong i superettan var Emil Krafth en jagad högerback. Många allsvenska klubbar ville ha honom och efter ett provspel i Malmö blev tränaren Rikard Norling så imponerad att han utbrast: "Hans mamma och pappa måste ha haft trolldryck i vällingen."

Helsingborg kom in i bilden ganska sent, men sportchefen Jesper Jansson var beredd att öppna plånboken rejält och Emil Krafth fick ett bra intryck av svenska mästarna. Att det inte var så långt hem till gården i Fall­­na­veka var heller inte oviktigt.

– Det tar bara en timme och 15 minuter, säger Emil. Min familj har redan varit här och hälsat på en del.

Har du aldrig varit intresserad av att bli ungdomsproffs i ett storlag i ­Europa?

– Jag var ju hos Glasgow Rangers vid ett tillfälle och de ville ha mig. Men nej, jag var inte redo för det. Jag vill göra mig ett namn i Sverige innan jag flyttar utomlands. Och jag tror att jag kan utvecklas bättre här hemma.

Hur gör man för att utvecklas från bra till jättebra?

– Genom att hela tiden träna hårt och aldrig fuska. Det är viktigt. Lämnas man ensam i gymmet får man inte börja tumma på arbetet. Varje övning måste göras till hundra procent. Och utanför planen är det viktigt att sova ordentligt och äta rätt.

"Lagt några smällare i någon brevlåda"

Emil Krafth ger ett nästan provocerande moget intryck. Under hela intervjun säger han rätt saker, som om tränaren stod bredvid och tjuvlyssnade. Samtidigt verkar det inte tillgjort. Han tycks verkligen vara en ovanligt skötsam och målmedveten tonåring. Det påminner mig lite om första gången jag intervjuade Rasmus Elm.

Vad är det dummaste du har gjort i livet?

– Det dummaste? Ja, vad kan det vara. Man har väl lagt några smällare i någon brevlåda någon gång. Kanske råkat panga en fönsterruta eller kastat ett ägg.

Inte värre än så?

– Nej. Det handlar nog bara om små hyss.

Allting har gått så snabbt och rätt för dig. Hur kommer du att tackla den första motgången? För någon gång kommer den ju.

– Det är jag medveten om. Jag hade faktiskt en period med Öster i höstas då det gick lite tyngre, men det var nog mest för att jag var ovan vid en så lång säsong. Skulle det gå dåligt här i Helsingborg ­kommer jag bara att jobba ännu hårdare. Men just nu känns det jättebra.

Ser du dig själv som en offensiv back?

– Absolut. Jag är inte den som står och väntar, jag vill framåt. Det är naturligt eftersom jag har spelat högre upp i planen tidigare. Jag är som bäst när jag spelar fysiskt och offensivt.

Hur hanterar du förväntningarna?

– Jag bryr mig inte så mycket, läser inte så mycket tidningar och så där. Jag räknar inte med att jag ska gå in i allsvenskan och dominera. Det viktiga är att jag känner att jag utvecklas.

Lycka till med det. Vad ska du göra nu?

– Jag ska till skolan. Har engelska och matte i eftermiddag, tror jag.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!