IFK Göteborg är ett lag i spillror

Hammarby håller drömmen om en topplacering vid liv – efter en grönvit överkörning av IFK Göteborg.  

Vad gästerna sysslade med vet jag inte, men Stockholmsveckan fick ett mardrömslut för ett Blåvitt som verkar totalt i spillror. 

Stockholmsveckan infaller varje år vecka 29 i Visby på Gotland. Då reser festsugna från hela landet, men främst från Stockholm, och lever rövare på ”Öjn” i en vecka. Det är glädje och fest. 

För IFK Göteborg inföll Stockholmsveckan 2021 i slutet av september. Då hade laget först match mot AIK på Friends i måndags och under torsdagskvällen mötte de Hammarby på Tele2 arena. Laget stannade också kvar i Stockholm för att få bästa tänkbara uppladdning. 

Det var meningen att den här blåvita Stockholmsveckan också skulle präglas av glädje och fest. Det var kanske att överdriva, men målet för Mikael Stahres gäng var att gjuta mod i truppen efter segern mot Halmstad den 12 september. Men alla vet hur det slutade mot AIK på Friends. Där var matchen över efter 13 Bahoui-minuter, när IFK Göteborg återigen misslyckades med att vara påkopplade från start. Bahoui satte 1–0 redan efter drygt två minuter. Blåvit ridå. 

Mot Hammarby hade laget chansen att rädda lite av ansiktet. En seger, eller i alla fall en bra insats och minst oavgjort, skulle se till att stoppa blödningen ett tag. Och visst, det blev inte lika illa mot Hammarby. Här höll IFK Göteborg ut i drygt fem minuter innan de släppte in 1–0. 

Och 2–0 till Hammarby kom strax före pausvila. Då hade det varit öppna spjäll i ett extremt sårbart försvar och Hammarbys spelare såg ut som världsstjärnor när Gustav Svensson, Robin Söder och Mattias Bjärsmyr sprang omkring och såg ut som förvirrade superettanspelare. 

Det var nästan plågsamt att se hur usla IFK Göteborg var i den första halvleken. Laget ser inte ut att var i harmoni alls, vilket blev extremt tydligt efter 1–0-målet. Då ställde sig spelarna och skällde på varandra, i spretiga grupper om tre-fyra man. 

Det såg inte alls ut som ett lag. Noll sammanhållning. Och de enkla misstagen som de välbetalda blåvita spelarna gjorde var återigen hårresande att titta på. 

Nye tränaren Mikael Stahre har den trupp han har, men har ju så klart ett stort ansvar en sån här gång. Hur kan spelarna i Blåvitt inte vara bättre förberedda i inledningen efter de dubbla smällarna mot AIK? Obegripligt. Och jag hade nog bytt ut ett par spelare i paus. För att få in lite fart. Lite energi. 

Men den här kvällen var Hammarby allt som IFK Göteborg inte var. Det är bara att titta hårt arbetande spelare som Gustav Ludwigson eller Astrit Selmani. De sprang nog mer än hela Blåvitts lag. Och med kvalitén som Akinkunmi Amoo och Mohammed Aziz Outtara visade upp var den här kvällen grönvit redan efter 45 minuter. Och när en pånyttfödd Vladimir Rodic läckert lobbade in 3–0, summerade det hela matchen. 

Hammarbys spelare firade tillsammans med hela bänken medan Blåvitts spelare gick var för sig och såg uppgivna ut. 

Blåvitt såg ut precis som de gjort den senaste tiden. Som ett lag totalt i spillror. 

För Hammarbys del var det tvärtom. Hela Tele2 gungande efter den här uppvisningen, där drömmen om en tredjeplats och en plats i Europaspelet nästa år i allra högsta grad lever.