Förbundets svar: ”Är inte tillfredsställande”

Sirius Mohammed Saeid blev utsatt för rasism efter en match. För Expressen betonar han vikten av att kunna prata om ämnet.
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

Hur anmäler man ett rasistiskt angrepp i svensk fotboll?

Den frågan ställer sig flera svenska fotbollsspelare som blivit utsatta och berättar om sina upplevelser i ett reportage i SportExpressen.

Nu öppnar Svenska fotbollförbundet för att göra det enklare.

– Det är inte tillfredsställande om man inte känner sig trygg med hur man ska gå tillväga, säger Svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson.

I ett reportage som SportExpressen publicerar i dag vittnar elva svenska fotbollsspelare om rasistiska angrepp i fotbollsmiljöer. Vissa, däribland landslagsanfallaren Isaac Kiese-Thelin, Östersunds Ronald Mukiibi och Norrköpings Maic Sema, berättar hur de utsatts för hatiska kommentarer redan som barn.

Men gemensamt för många av spelarna är att de inte vet hur man går tillväga för att anmäla ett rasistiskt angrepp.

– Jag har ingen aning, absolut ingen aning, säger Häckens målvakt Jonathan Rasheed.

Svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson säger att han bekymras av att höra om svårigheterna.

– Det finns säkert flera olika skäl från individ till individ. Men det är inte tillfredsställande om man inte känner sig trygg med hur man ska gå tillväga för att anmäla, säger han.

– En mer tillgänglig anmälningsfunktion skulle kunna vara aktuell. Absolut. Jag tror att det är viktigt att man känner sig trygg med hur man ska agera. Vi välkomnar den typen av anmälningar, det måste vi visa genom att visa att vi står upp i varje enskilt fall. Vi behöver naturligtvis fundera på hur man kan skapa en större trygghet för spelarna som utsätts för det här. Vi vill ha fram de här fallen så att vi kan agera.

Oavsett om man är en tioåring eller en seniorspelare på elitnivå, hur gör man för att anmäla i dag?

– Man ska ta kontakt med sin förening. Är man 10 år kanske man ska ha stöd av sina föräldrar. Man kan även ta kontakt med distriktet eller Svenska fotbollförbundet direkt, någon av våra tjänstemän eller förtroendeval. Sker det under pågående match ska man vända sig till domaren. Efter matchen ska man anmäla det till disciplinnämnden. Oavsett om domaren har uppfattat det eller inte ska han notera att det har hänt så att vi kan fånga upp det efteråt. Men att det finns de som känner osäkerhet innebär att det finns skäl för oss att fundera på hur vi ska kommunicera det bättre.

Hur vanligt är det med rasism i svenska fotbollsmiljöer?

– Generellt sett kan man säga att i våra 3000 föreningar som genomför träningar och matcher, det är det allra bästa verktyget mot en ökning av rasism. Skolor och bostäder är segregerade, men fotbollsklubben är integrerad. Förbundets värdegrund är glasklar, ett av våra strategiska mål är att vara pådrivande i mångfaldsfrågor. Vi är samtidigt många. Finns det rasism i samhället är vi inte förskonade, och då ska det bekämpas. Här gäller det att inte luta sig tillbaka utan fightas för människors lika värde.

– Så på din fråga: Jag skulle inte påstå att det är vanligt, men varje fall är ett för mycket. Det skapar en oerhörd förtvivlan och frustration hos de drabbade. Vi ska inte ha det. Det är möjligt att vi behöver göra mer för att förstå omfattningen och karaktären. Uppfattningen hos mig är ändå att det finns ett oerhört starkt förankrat motstånd mot rasism inom fotbollen, säger Nilsson.

Rapport: ”Inga seriösa problem i Sverige”

På frågan om vad som ligger till grund för antagandet om att rasism i fotbollsmiljöer är ovanligt hänvisar Karl-Erik Nilsson till en rapport från Europarådet.

– Den analyserade ett trettiotal länder i Europa när det gäller rasism och idrott. Europarådets uppfattning är att det inte finns några allvarliga problem med rasism inom idrotten i Sverige. Däremot förekommer rasistiska uttryck. Deras uppfattning är att sportsliga organisationer arbetar väldigt väl med värderingar och lika värde. Den Europarådsrapporten är i grunden rätt positiv för svensk del. Jag tror att det är viktigt i en större kontext att förstå att alla tar de här frågorna på allvar i Sverige. Men så länge det finns ett enskilt fall är det ett fall för mycket, säger han.

Den rapport som förbundets ordförande refererar till härstammar från ett seminarium i Strasbourg i juni 2019. I rapporten, ”Hate speech, racism and other discriminatory behaviour in sport – Report of the topical tour de table of the 48th T-RV meeting”, framgår att påståendet om att svensk idrott ”inte har några seriösa problem med rasism” kommer från rundabordssamtal mellan deltagare i mötet. Vilket underlag som ligger till grund för slutsatsen framgår inte, inte heller vem det är som uttalar sig. SportExpressen har eftersökt informationen via utrikesdepartementet och Europarådet.

Från Europarådets rapport.
Foto: Skärmdump. / Europarådet

Men många av de händelser som spelarna berättar om i vår publicering är ju incidenter som inte anmälts och således höljts i dunkel. De ingår inte i någon statistik. Oavsett om det är en rapport från Europarådet eller era egna sammanställningar: Hur kan man dra slutsatser om problemets utbredning om man inte fångar upp händelserna? Blir det inte svårt att jobba systematiskt med de här frågorna om man inte följer utvecklingen?

– Det skulle vara bättre om vi hade mer data. Den data vi har är det som anmälts till Disciplinnämnden och de fall vi har. Men arbetet med våra värderingar och strategier ligger fast och är påtagliga oavsett vilken data vi har. Jag tror inte att vi skulle göra mer eller mindre med mer data. Det räcker med att det förekommer fall. Förbundsmötets beslut 2018 har givit oss ett tydligt mandat. Vi har allt stöd för att agera. 

– Jag tror att det vi gjorde, som landslaget agerade i samband med det som hände Jimmy Durmaz 2018, det agerandet då, och det vi gjorde runt Alexander Isak och det som hände i Rumänien – vi visar att vi agerar och handlar när saker och ting dyker upp. Det kanske kan fungera som stöd för andra drabbade som funderar på om de ska anmäla eller inte. Vi vill ha in anmälningarna så att vi kan agera och bestraffa de som ska bestraffas.

Vi talar ju samtidigt om hatbrott här som går att polisanmäla. Har ni samarbete med polisen i frågor av den här sorten?

– Alla hatbrott som kommer till förbundets kännedom polisanmäls. Det finns rutiner för det. Beroende för hur den utsatte känner sig kan även vi stå som anmälare och sköta alla kontakter med myndigheterna. Det finns ett nära samarbete nationellt.

Sirius Mohammed Saeid är en av elva svenska stjärnor som berättar om upplevd rasism i Expressens serie ”Mörkertalet”.