Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fem punkter som avslöjar RF-basen Björn Eriksson

Björn Eriksson. Foto: FREDRIK KARLSSON / BILDBYRÅN
En banderoll under Stockholmsderbyt AIK-Hammarby, söndag eftermiddag. Foto: JESPER ZERMAN / BILDBYRÅN
En banderoll under Stockholmsderbyt AIK-Hammarby, söndag eftermiddag. Foto: KENTA JÖNSSON / BILDBYRÅN
Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN
Foto: FREDRIK KARLSSON / BILDBYRÅN

RF-basen Björn Eriksson har förespråkat att polisen ska lämna över idrottssäkerheten till privata vaktbolag – samtidigt som han arbetat som lobbyist för just vaktbolagen.

Själv hävdar han att de två rollerna hållits isär.

Men Expressen kan nu avslöja att det inte stämmer.

Som RF-ordförande var Eriksson redan 2015 drivande i frågan om polisens kollektiva bestraffning av fotbollsarrangörer – något han hela tiden förnekat.

– Det är möjligt att jag gjort fel någonstans, det kan man inte utesluta. Jag är inte felfri, säger Björn Eriksson.

Expressens avslöjande att Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson suttit på dubbla stolar – den ena för idrotten och den andra för vaktbolagen – har lett till skarpa reaktioner.

Svenska fotbollssupporterunionen, liksom många supporterföreningar runtom i landet, kräver nu hans avgång. AIK Fotbolls ordförande Robert Falck skrev en insändare i Dagens Nyheter med rubriken ”Det är dags att tänka om, Björn Eriksson”

När AIK och Hammarby möttes på Friends arena på söndagen riktades tre olika banderoller mot RF-basen.

Men när Björn Eriksson konfronterades med sina dubbla roller i samband med SportExpressens granskning såg han inga problem med dem.

– Hahaha, nej, det gör jag faktiskt inte, sa han.

AIK:s supportrar i protest mot RF-basen Björn Eriksson. Foto: Expressen

Efter ett krismöte på fredagen fick han stöd av svensk fotbolls högste ledare, Svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson.

– Vi tycker att vi har fått bra och rimliga svar kring det. De detaljer som kan finnas i artikeln får Björn kommentera själv, säger han till SportExpressen.

Så förklarar han sina dubbla roller

Exakt hur Björn Eriksson har förklarat sina dubbla roller för Svenska fotbollförbundet har ännu inte framgått, men utåt har RF-basens försvar bestått av ett par återkommande argument:

• Till SVT säger Eriksson att Expressens avslöjande används för att ”vifta bort intresset från att man eldar på läktaren” och tillägger: 

– Den sanna beskrivningen är att jag som huliganutredare drev tesen att man inte ska ta betalt för polisbevakning utan att man ska använda väktarbolag och en villkorstrappa. Sedan började jag arbeta för säkerhetsbranschen långt efter det. 

• Till Fotbollskanalen säger Björn Eriksson att han som RF-ordförande ”inte haft något att göra med supporterfrågor”:

– Jag jobbar inte med frågor som rör supporteraktiviteter inom fotbollen. Det sköts av fotbollen. Punkt slut.

• Till Säkerhetsbranschens officiella mediekanal, Securityuser.com, säger han att han ”inte har med polisens beslut att göra”.

– Jag ser heller ingen intressekonflikt eftersom jag inte har med polisens beslut att göra, säger Björn Eriksson.

Men inget av detta stämmer, kan Expressen visa.

Björn Eriksson – en flitig lobbyist

Erikssons lobbyarbete för Säkerhetsbranschen har bejakat flera av den privata säkerhetsbranschens intressen. Bland annat var Eriksson drivande bakom det så kallade ”Kontantupproret”. I Säkerhetsbranschens styrelse satt samtidigt vd:ar för flera bolag som sysslar med kontantvärdetransporter. 

Han har dessutom föreslagit att privata bevakningsföretag ska ersätta Trafikpolisen i kontroll av tung trafik

Men under hans år som ordförande i Säkerhetsbranschen (2013-2019) har ingen fråga drivits lika hårt som den om att ordningsvakter ska ersätta polis. 

Ambitionen känns igen från slutsatserna efter Erikssons regeringsuppdrag som nationell samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet. I den ”huliganutredning” som han lämnade efter sig 2013 var en av de huvudsakliga visionerna att svensk idrott skulle sträva efter ”polisfria arenor”.

Björn Eriksson som vaktlobbyist: Ett urval

1. Använder båda titlarna samtidigt

SportExpressens granskning visar att Björn Eriksson vid flera tillfällen sammanblandat sina uppdrag – och till och med lyft fram sina dubbla roller som en ”kompetensfördel”. 

I april 2017 skrev Eriksson ett debattinlägg i Corren med rubriken ”Den privatiserade polisen”. Där argumenterar han, i egenskap av vaktlobbyist, för att vaktbolagen ska ta över vissa uppgifter från polisen:

”Jag tycker jag har ett antal exempel på detta från områden som bevakning, utredning och teknisk utrustning. Och för övrigt också inom idrottens område vilket jag upplevt som ordförande för Riksidrottsförbundet”.

När han ställde upp för omval som ordförande i Säkerhetsbranschen i februari 2017 lyfte han fram sin roll inom RF och pekade på sina dubbla roller som en ”kompetensfördel”.

– De många olika uppdragen är inte alltid lika med en pressande arbetsbelastning, ofta ger de synergier. Idrotten brottas mycket säkerhetsfrågor och då är min bakgrund som rikspolischef och min nuvarande roll i Säkerhetsbranschen en kompetensfördel, säger han.

2. Direkt från regeringen till vaktlobbyist

SportExpressens granskning visar att Björn Eriksson inte gick från sin huliganutredning till ordförandeposten i Säkerhetsbranschen ”långt efter” att rapporten var klar, vilket han själv hävdar. 

Huliganutredningens slutbetänkande – vars stora vision handlade om ”polisfria arenor” – lämnades i mars 2013. Månaden efter, i april 2013, presenterades Eriksson som ordförande i lobbyorganisationen Säkerhetsbranschen.

Expressens reportrar Noa Bachner och Frida Sundkvist om avslöjandet.

Redan när regeringen i oktober 2013 höll en så kallad ”hearing” om Erikssons utredning var hans nya lobbygrupp på plats i riksdagen och uttalade sig genom Åke Andersson. 

Lobbygruppen var positiv till Erikssons utredning.

”Säkerhetsbranschen framhåller att det är dyrt för samhället att polisen närvarar vid idrottsevenemang och menar att en del av det enklare arbete som polisen i dag uträttar inne på arenan i stället kan göras av medlemmar i Säkerhetsbranschen. Polisfria arenor bör i framtiden vara normen menar Säkerhetsbranschen.”

3. Ville införa villkorstrappa redan 2015

SportExpressens granskning visar att Björn Eriksson i högsta grad har haft med fotbollssupporterfrågor att göra under sin tid som RF-ordförande (2015-nu) och ordförande i Säkerhetsbranschen (2013-2019).

Redan 2015, som nytillträdd ordförande för Riksidrottsförbundet, förespråkade Eriksson specifikt införandet av polisens så kallade villkorstrappa för fotbollsarrangörer – som då ännu inte användes.

– Är det så att ståplats är 15.000 och sen misslyckas det så kanske det ska vara 13.000 nästa gång. Och så vidare, säger han i Fotbollskanalens podcast Lundh i juli 2015.

I november 2016, efter att huliganer stormat planen i Helsingborg, menade han att han ”äcklades” av händelsen – och nämnde just fler ordningsvakter som en av flera möjliga åtgärder.

Så sent som i februari 2019 deltog han i en debattkväll i Norrköping och pratade om läktarkultur och supportersäkerhet och om sin synpunkt på bengaler. 

– Bort med pyrotekniken. Det är 3 000 grader varmt, då kan man tänka vad som kan hända med en grabbs täckjacka, sa han enligt NT.

4. Fattat beslut tillsammans med polisen

SportExpressens granskning visar att Björn Eriksson har haft med polisens beslut att göra under sin tid som RF-ordförande (2015-nu) och ordförande i Säkerhetsbranschen (2013-2019).

Tack vare sin roll som RF-ordförande ingår Eriksson sedan ett par år tillbaka i ett exklusivt råd med rikspolischefen och Riksåklagaren. 

I en intervju med Fotbollskanalens podcast ”Lundh” 2015 säger Eriksson att rådet tillkommit på RF:s initiativ:

– Jag tror att här är det viktigt att RF kan vara med och sätta skuldran till. Jag hoppas en del på ett initiativ vi tog för ett år sedan: Nämligen försöka bilda någon struktur med rikspolischef och riksåklagare, säger han.

I rådet har Eriksson, enligt egen utsago, varit med och beslutat om hur polisens strategi ska utformas vad gäller säkerhetsfrågor som rör idrotten. Han anger bland annat att han varit med och beslutat om tillämpning av ordningslagen i samband idrottsevenemang. 

Tillämpningen av ordningslagen är central för polisens riktningsförändring runt fotbollsarenor under 2019 eftersom flera av de krav som införts på arrangören syftar till att förhindra brott mot ordningslagen (bengalbränning). 

En konsekvens av tillämpningen blir således ett ökat behov av ordningsvakter runt matcherna och större kostnader för klubbarna.

5. Polisen hänvisar till Björn Erikssons beslut

SportExpressens granskning visar att Björn Eriksson har en direkt koppling till polisens nya strategi runt svenska fotbollsarenor. 

Förra året (2018) slöt Björn Eriksson och rikspolischef Anders Thornberg, inom ramen för gruppens arbete, en strategisk överenskommelse om säkerhetsfrågor som rör svensk idrott, vilket Expressen redan avslöjat.

Det är den överenskommelsen som polisen nu hänvisar till när de ska förklara årets förändrade inriktning:

”Hörnstenarna för polisens hantering av idrottsarrangemang är ovan nämnda överenskommelse”, skrev polisen i ett pressmeddelande den 15 maj.

Eriksson: ”Jag är inte felfri”

När SportExpressen lägger fram punkterna för Björn Eriksson menar han fortsatt att frågorna gått att separera.

– Jag vidhåller med en dåres envishet att de avgörande besluten tas av polisen, säger han.

Han håller heller inte med om att han blandat sig i supporterfrågor.

– Du vet att ibland tolkar ni uttalanden kring fotboll som om det inte hade med allmän idrott att göra. Min arbetsuppgift är att titta på hela idrotten, varje specialidrottsförbund sköter sina frågor, säger han.

Du ser fortfarande inget problem med att du var ordförande i Säkerhetsbranschen och samtidigt som RF-ordförande ingick i ett råd med rikspolischefen där man beslutar om säkerhetsfrågor som rör idrotten?

– Jag får väl fundera över det. Men ibland presenterar ni det där rådet som om det vore något märkligt. Det fanns före min tid. Det är väl inte helt onaturligt att det förs resonemang mellan myndigheter och idrottsrörelsen.

– Det är möjligt att jag gjort fel någonstans, det kan man inte utesluta. Jag är inte felfri, säger Björn Eriksson.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!