Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Åkte upp till en syriansk salong och klippte mig”

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
Foto: STEFAN JERREVÅNG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Djurgården är svenska mästare 2019. 

Det började med en vd som hoppade av - men som ändrade sig efter sin egen 50-årsfest. 

Det fortsatte med ett galet sommarfönster som innehöll en biljakt, en sprucken sista minuten-affär, en drömvärvning och ett gömställe på en frisörsalong i Hägersten. 

Säsongen slutade med glädjetårar, en sportchef som svimmade och guldfirande på Östgötaporten. 

Här är spelet bakom Djurgårdens SM-guld.  

Den 2 november 2018, alltså för precis ett år sedan, fyllde Djurgårdens vd Henrik Berggren 50 år. Hans kompisar, varav de flesta är djurgårdare, hade ordnat en överraskningsfest på restaurang Glashuset på Strandvägen. 

Några månader tidigare hade Berggren, efter stor vånda, tagit beslutet att säga upp sig som vd i Djurgården för att ta det prestigefyllda jobbet som sportchef i Svensk elitfotboll. Men på festen visar flera i Djurgården hur mycket ”Henke” har betytt för klubben och han får enormt med hyllningar. ”Mycket kärlek”, som hans parhäst genom alla år i klubben, Bosse Andersson, uttrycker det. 

Så mycket att Henrik Berggren till slut ändrar sig.  Några dagar efter 50-årskalaset ringer han Svensk elitfotbolls ordförande Mats Engqvist och meddelar att han ändrat sig och blir kvar som vd i klubben närmast hjärtat. 

– SEF har sedan några år en fantastisk utveckling och det kändes väldigt lockande att få bidra till den. Men vi har byggt upp en mycket bra grund i Djurgården och jag vill inte missa den fortsatta resan som jag tror blir mycket intressant, sa Henrik Berggren då. 

Parhästen Bosse Andersson drog också en lättnadens suck. 

– Det betydde mycket för oss att han stannade. Vi har alltid sagt att vi skulle sluta tillsammans i Djurgården och när han slutade var jag besviken på honom, det visste han också. 

– Men den 2 november förra året fyllde han 50 år. Nu på lördag fyller han 51. Den kärleken han kände från Djurgården under sitt femtioårsfirande var nog en stor del i beslutet att bli kvar som vd. Det och att han kände att vi hade kommit en bit på väg och skaffat oss bra förutsättningar för att driva en fotbollsklubb.

Djurgården gör prestigevärvning

Den där sistnämnda meningen har sportchefen Bosse Andersson, som tillsammans med Henrik Berggren är den store arkitekten bakom Djurgårdens framgångar de senaste åren, upprepat sedan han tog över som sportchef 2014. 

”Det är svårt att driva en fotbollsklubb, men vi har skaffat oss bra förutsättningar inför framtiden.” 

2014 var klubben konkursmässig. Inför 2019 en av Sveriges rikaste efter försäljningar för över 200 miljoner kronor där Michael Olunga till Kina för drygt 40 miljoner kronor och Felix Beijmo till Tyskland för över 30 miljoner kronor sticker ut. 

2019 var också året där vd:n Henrik Berggren gav Bosse Andersson mer pengar för att kunna trycka på gaspedalen. 

Bosse Andersson.Foto: STEFAN JERREVÅNG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Efter att Özcan Melkemichel avsagt sig sin klausul att fortsätta som huvudtränare lämnade han klubben i november 2018. In kom Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf från Sirius. En tränarduo som Bosse Andersson känner mer än väl. 

In kom också norske landslagsmålvakten Per-Kristian Bråtveit, eftertraktade ytterbacken Aslak Fonn Witry, Elliot Käck, Mohamed Buya Turay på ett ettårigt lån och Adam Bergmark Wiberg. 

Djurgården vann också dragkampen om Astrit Ajdarevic, som anslöt från AEK Aten. 

En prestigevärvning. 

När mittfältaren presenteras i slutet av februari sa han så här om varför han valde blåränderna: 

– Jag har ett mål. Att vinna ett SM-guld medan jag är här. Det är jag helt övertygad om att jag kommer att göra. 

Hånas efter orden

Citatet går runt på sociala medier och får rivaliserande supportrar att håna Ajdarevic. Ingen tar det på allvar. 

Inför säsongen tippar ingen att Djurgården ska ta SM-guld. Knappt ens slåss om en topp tre-placering. 

Men Bosse Andersson har en plan. 

Att bygga LAGET Djurgården. 

Tidigare har stjärnor som Jonas Olsson, Andreas Isaksson och Kim Källström sett till så att det finns en tydlig hierarki med starka profiler som är van hur saker och ting går till utomlands. Under Özcan Melkemichel föll det kanske inte alltid väl ut. 

Djurgården 2019 ska byggas på ett starkt kollektiv och en platt hierarki under Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf. 

Laget inleder hyfsat och är bra med fram till sommaruppehållet. Största överraskningen är att Tommi Vaiho tagit över som given etta i målet före Per-Kristian Bråtveit. En långt ifrån optimal situation för norrmannen som har en av lagets högsta löner. Columbus Crew ville i juni köpa loss norrmannen och bjöd 6,5 miljoner kronor. Men affären drog ut på tiden och Columbus värvade en annan målvakt. 

Samtidigt dras stjärnvärvningen Astrit Ajdarevic med skador och kommer inte till sin rätt, men Buya Turay har växt ut till den anfallare han värvats att vara och stannar också i klubben säsongen ut.

Ett hektiskt transferfönster väntar dock Bosse Andersson, som tidigt identifierat två perfekta värvningar. 

Emir Kujovic från Fortuna Düsseldorf och Curtis Edwards från Östersund. 

Problemet? 

Båda två kräver för hög lön och för hög sign on-bonus i ett tidigt skede. 

Blir uppringd: ”Jag vill spela för Dif”

Förhandlingarna drar ut på tiden. Bosse jobbar samtidigt på andra alternativ. 

Den 31 juli skriver sedan Edwards på. 

Kujovic-affären ser trassligare ut att lösa och på transferfönstrets sista dag kommer Bosse Andersson överens med den tunisiske anfallaren, Imed Louati, 25, som närmast kommer från Vejle. 

Flygbiljetterna är bokade och Louati sitter på planet till Stockholm när Bosse Andersson telefon ringer. 

– Hej, det är Emir Kujovic, jag vill spela för Djurgården. Vi gör klart allt nu. 

Emir Kujovic.Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN

– Det är en tuff bransch. Vi hade en anfallare som landade här i Stockholm men efter att hans flyg hade gått ringde Emir och sa att han ville spela i Djurgården. Det var väl inte det roligaste mötet för mig vi hade på Arlanda där. 

– Jag fick säga tyvärr det blir inget till Imed Louati. Och innan jag sa det var jag ju tvungen att kolla med Emir om han gått igenom säkerhetskontrollen. 

– Det var ett fullkomligt galet dygn. Louati var väl inte allför glad på mig. 

Bosse Andersson fortsätter att berätta om supportar som belägrat Klocktornet utanför stadion för att spana in eventuella nyförvärv och hängivna supportrar som åkte efter Bosse Andersson i bilen. 

– Vi skulle göra läkarundersökningen med Emir ute i Hägersten. Jag kände att jag hade en bil efter mig hela tiden. Då åkte jag till en rondell och åkte fem varv, varav bilen efter också tog fem varv. 

– Då åkte jag upp till en syriansk hårsalong och klippte mig. Allt för att skaka av mig honom, då tappade han nog geisten lite. 

”Det var kanske lite slarvigt av oss...”

Bilder från klocktornet på två identifierade nyförärv läcker också ut på sociala medier. Alla tror att det är två anfallare som ska presenteras. 

– Men den ena bilden var på min son Simon och den andra bilden var på en anställd på kansliet. Han var i och för sig jävligt lik Emir Kujovic, så det var väl kanske lite slarvigt av oss, säger Andersson. 

Och med en ytterligare spetsad trupp visar nu Djurgården att de vill utmana de tippade topplagen på allvar. Samtidigt vittnar alla ute på Kaknäs om den fantastiska lagandan i truppen. Man gör aktiviteter tillsammans.  Har grillkvällar och fiskar ute på Bosse Anderssons lantställe i Roslagen. Kevin Walker står för underhållningen och tar ofta fram gitarren. 

Trots den perfekta stämningen och att resultaten går Djurgårdens väg vågar ingen riktigt tro på att det ska bli guld. Men efter 1-0-segern mot MFF den 25 augusti, där lagkaptenen och säsongens gigant så här långt, Marcus Danielson, återigen är mästerlig råder det inget tvivel längre. 

– Vi kände tidigt att vi var bra och att det fanns potential. Men Malmö hemma 1-1 där vi var klart bättre än dom, rullade ut dom och sedan när vi vann borta då kände väl jag att det kunde gå hela vägen och då fanns det inga problem. 

Och sedan var ni i serieledning länge, hur var det?

– Det var fantastiskt och jag sa ju tidigt att alla vill vara i vår position och så kändes det verkligen.  Det har varit mycket lättare att träna en grupp där alla mår bra och där vi har chansen att uppnå något stort än att träna ett lag som har kniven på strupen i varje match. 

Eufori efter Buya Turays mål

Men derbysmällen mot Hammarby tar hårt. 1-2-förlusten gör att Djurgården kommer att lämna säsongen 2019 med att ha förlorat alla derbyn. Ett mindre smickrande facit. Efter matchen kommer Bosse Andersson ut i mixade zonen med tom blick. 

– Det är för jävligt. Att inte de här killarna ska få vinna ett derby, fy fan, säger han tyst innan han försvinner bort utan att kommentera matchen något mer. 

Även fast han inte visar det är han betydligt gladare två veckor senare. Djurgården har pressats hårt av IFK Göteborg, som varit överlägsna på Gamla Ullevi. Djurgården visar upp en darrighet i spelet som inte synts till tidigare under säsongen. Det står 0-0 när klockan tickar upp mot 70 minuter. Djurgården är på väg att tappa matchen och vägen mot SM-guld ser ut att bli betydligt svårare - trots det stora försprånget man haft. 

Då får laget en hörna. Marcus Danielson touchar bollen vidare till Buya Turay, som med ett hårt avslut sätter bollen i nät. 1-0, och eufori bland Djurgårdens tillresta supportrar. 

På läktaren sitter Bosse Andersson med tom blick och stirrar rakt fram utan att riktigt fatta vad som hänt. Några sekunder efter målet drar han på ett lätt flin och skakar på huvudet och tittar upp mot Johan Elmander som sitter bredvid honom. 

– Man var bara tacksam där, att vi kunde vinna trots att vi var pressade. En enorm lättnad. Sedan var det svårt att njuta av läget som vi var i, man var nervös och mådde väldigt dåligt, säger Andersson. 

”Jag vet fan inte vad som hände”

När två matcher återstår har Djurgården allt i egna händer. Vinst mot Örebro SK och vinst mot IFK Norrköping och det första SM-guldet sedan 2005 är bärgat. 30 000 åskådare väntas komma till Tele 2 arena för sista hemmamatchen och det är en match ingen vill missa. Det är nervöst både på läktaren och i truppen. 

Men Fredrik Ulvestads straffmål redan i den tredje minuten gör att Djurgården tar en enkel 3-0-seger - och nu räcker det alltså med oavgjort mot IFK Norrköping i sista omgången. 

Det är en rejäl hype kring Djurgården inför matchen. Medieuppbådet på Tele 2 efter den sista öppna träningen är stort. Alla spelare och ledare finns tillgängliga. Biljetterna på svarta marknaden kostar över 2000 kronor styck och hängivna djurgårdare har köpt de sista årskorten på Östgötaporten - för en enda match. 

De blir inte besvikna. Lagkaptenen Marcus Danielson får symboliskt nog lyfta Lennart Johanssons pokal efter matchen mot Norrköping, där Djurgården lyckades komma tillbaka från ett 0-2-underläge. Sportchefen Bosse Andersson jublar och brister ut i glädjetårar, innan han själv får lyfta pokalen för att någon sekund senare svimma av för en kort stund. 

– Jag vet fan inte vad som hände, det bara svartnade för några sekunder. Men nu mår jag bra, säger Andersson som sedan tog täten för guldfirandet på Fotografiska. 

Vd Henrik Berggren firade tillsammans med de andra och är väl en av få personer i världen som ansett att det varit bättre firande vid 51 än vid 50.