Rond 1 - storhet
Orrenius: Fotboll är så mycket större än hockey att jämförelsen är löjlig. Det där fåniga käppakriget på is har de aldrig hört talas om söder om ekvatorn. Fotboll spelas däremot överallt. Sätt Zlatan i valfri världsdel och någon kommer att be honom om en autograf.
Nyström: "Alla kan spela" är inte alls en kvalitetsstämpel. Tvärtom. Stora idrottsmän behärskar någonting få andra klarar av, som att göra eleganta dragningar i full fart på ett par skridskor. Och vadå kända överallt: världens populäraste tv-serie är Baywatch.
Rond 2 - fåfänga
Orrenius: Fotbollsspelare odlar inga fåniga slutspelsskägg. Och när de kastar sig in i en duell med Vieira på mittplan finns endast ett par minimala frigolitstycken på smalbenen där som skydd. Hockeyspelare behöver där-emot klä ut sig till Michelingubbar för att våga sig ut på isen.
Nyström: Hockeyspelare är inga primadonnor som rakar benen. Ingen hockeyspelare skulle heller åka omkring i rosa skridskor. Gömt under skydden finns heller inga tveksamma tatu- eringar eller slingor i håret.
Rond 3 - ikoner
Orrenius: Diego Maradona.
Nyström: Wayne Gretzky.
Rond 4 - dramatik
Orrenius: I fotboll blir det lag mästare som är bäst över en hel säsong. I hockey går det tydligen bra att vara medioker under en hel grundserie. Några bra matcher i slutet räcker för att bli hyllade som hjältar. Patetiskt. Det här med sju matcher i finalen fattar jag heller inte. "Hur gick det i finalen?" "Äh, vi förlorade med 9- 0. Men vi får försöka igen i morgon."
Nyström: Hockeyn har fattat att det bästa med sport är ett dramatiskt slutspel och att det inte finns nåt häftigare än en sjunde avgörande final. Hur kul är det med seriespel när Manchester United är klara mästare efter halva säsongen eller när en lång säsong i Spanien handlar om vilka som ska komma trea efter Barcelona och Real Madrid?
Rond 5 - magiska ögonblick
Orrenius: Zlatans klack mot Italien, Ravellis räddning mot Rumänien, Hamrins drömmål mot Västtyskland, Henkes två smörpass mot Järfälla...
Nyström: Foppas straffmål i Lillehammer, Sundins uppsnurrning av Fetisov i VM, den stående ovationen för Salming i Canada Cup, golfstjärnan Helen Alfredssons magiske caddie - maken Kent Nilsson.
Rond 6 - hårdhet 1
Orrenius: Fotbollsspelare behöver inte byta efter en halvminuts jobb. Dessutom är det fantastiskt roligt att hockeyn gör en stor grej av att en match ska liras utomhus. Wow, hårda killar. Tänk om det blir jättekallt.
Nyström: Hårda killar? Superstjärnan Rivaldo fick en boll på knät och kastade sig omkull med händerna för ansiktet. Hockeyspelare ligger aldrig och grinar på planen, efter en lätt tackling, så att spelet måste avbrytas.
Rond 7 - hårdhet 2
Orrenius: Franz Beckenbauer spelade en VM-semifinal med brutet nyckelben.
Nyström: Leif "Honken" Holmqvist var hockeymålvakt utan hjälm. Det du, Petr Cech.
Rond 8 - arenor
Orrenius: Hockeyns gulliga små arenor är som friggebodar i jämförelse med en riktigt bra fotbollsstadion. I New York skryter man om Madison Square Garden. Det går in fem Madisons på Camp Nou i Barcelona. Say no more.
Nyström: Kan man få en bättre total- upplevelse än att resa till New York, ta en promenad från sitt hotell på Manhattan till världens mest kända arena och sedan höra 18 200 galna new yorkers vråla "Henrik, Henrik, Henrik..."
Rond 9 - populärkultur
Orrenius: Fotbollen + musik = sant. Hockeyn? Tja, gillar man att höra Håkan Södergren gasta "nu tar vi dom!" så visst. Men jag föredrar Gerry and the Pacemakers "You'll never walk alone." Eller varför inte Morrisseys hyllningslåt till Roy Keane. Fotbollen är också överlägsen i litteraturen. Jag säger bara Åshöjdens BK.
Nyström: Okej, hockey och musik är väl kanske inte alltid den bästa kombinationen, även om vi i alla fall sluppit höra en Lasse Holm "Ciao, ciao Italia". När det gäller film slår hockeyn och Paul Newman knockout på alla andra sporter med "Slagskott".
Rond 10 - estetik
Orrenius: Finns det något finare än att se Ronaldinho dansa förbi två försvarare med sin flipflap-fint? Eller när Del Piero smeker bollen med sin högerfot och skruvar den in i krysset? Att säga att fotboll är den vackraste sporten är för klent. Fotbollen är den skönaste konstformen alla kategorier.
Nyström: Alexander Ovetjkin i 200 km/h som tacklar omkull två motspelare på vägen fram till ett skott i krysset - det blir inte tuffare än så. Hockey är den enda sport som verkligen är rock n¿roll. Hockey är vackert och brutalt. På samma gång.
Rond 11 - mästarskap
Orrenius: "Tjena, Bengt-Åke Gustafsson här. Du, det är hockey-VM snart, vore jävligt kul om du var med." "Jag vet inte..." "Jo, men schyssta. Annars måste jag ringa Jämtin." "Jag tror inte det. Vi får barn om ett halvår och så är jag lite sliten." Hockey-VM går inte att ta på allvar. I ett fotbolls-VM är alla de bästa spelarna med. Alltid.
Nyström: Vart fjärde år stannar världen, allt annat tar en paus under de olympiska spelen. Inget idrottsevenemang är större än OS. Hockeyn har fattat detta och skickar dit sina största stjärnor. Senast i Turin skrevs svensk idrottshistoria av Tre Kronor - ännu en gång. Fotbollen? Till OS skickar man juniorlag. Som för att göra det ännu mer ologiskt får innehålla tre överåriga spelare i varje lag. Och klassiska matcher? Hehe. Hur många kommer ihåg vilka som vann fotbollsguld i Peking?
Rond 12 - största laget
Orrenius: Brasilien. Bara att se det blågröngula landslaget springa in på planen räcker för att göra ögonen fuktiga. Världens mest berömda lag någonsin är Brasiliens VM-uppställning från 1982. Eder, Zico, Sócrates... De behövde inte ens vinna för att bli älskade.
Nyström: Ryssland. Efter många svåra år blev det ryska landslaget världsmästare igen i våras. Och vad har varit mer fruktat genom åren än den sovjetiska lagmaskinen med CCCP på bröstet och superfemman med Kasatonov, Fetisov, Makarov, Larionov och Krutov.
Premium
Premium
Premium