Peter Forsberg ska precis kasta sig i vattnet för ett pass med Vattenpoolarna i Ängelholm när SportExpressen får en pratstund med hockeyikonen.
Det är lärorika dagar för Forsberg som kuskat land och rike runt senaste två veckorna.
I rollen som ambassadör för ATG Drömfond besöker han fyra olika föreningar, som fått varsin check på 50 000 kr för deras bidrag till gemenskap och inkludering i samhället.
I måndags träffade han ett av Malbas basketlag i Malmö. Det är där vi hämtar bilden på honom och tjejerna, som nu blivit hyllad på sociala medier.
– Jag har faktiskt inte sett den än, säger Forsberg.
– Men det var fantastiskt kul att få träffa alla och se vad de gör för det svenska samhället.
Hans fallenhet för basket ska vi i detalj inte analysera...
– Det är inte direkt min sport, säger ”Foppa” och skrattar:
– Jag kan ju inte hoppa, det är det största problemet. Eller springa för den delen. Jag kan inte skjuta eller dribbla heller. Det är en av de sporter jag är absolut sämst i.
Men du är som fisken i vattnet när du spelar vattenpolo, gissar jag? Du känns som ett vattendjur.
– Ja, min kroppstyp fungerar nog rätt bra i vatten. Det är betydligt sämre uppe på land. Fryst vatten eller vanligt vatten verkar funka bättre för mig. Jag är lite för klumpig på land, men du har nog rätt i att jag inte är ovän med vatten.
Föreningarna "Foppa" och ATG Drömfond besökt
Norrköping Panthers, amerikansk fotboll
Sunnanå SK, Skellefteå, fotboll
Malbas BBK, Malmö, basket
Vattenpoolarna, Höganäs-Ängelholm, vattenpolo
”Idrott kan förändra livet för en ungdom”
Projektet ATG Drömfond lanserades 2017 och Forsberg har varit med från start.
Varje år uppmärksammas föreningar som gjort avtryck och fungerat som en mötesplats för människor.
Tack vare ambassadörsrollen har Forsberg fått se gräsrotsrörelsen på nära håll och själv insett vilken kraftfull position idrotten har i vårt samhälle.
– För mig har det varit fint att få åka runt och träffa människor runtom i landet. Det finns väldigt många bra krafter och många vill väl. Man läser ofta om negativa nyheter, därför är det kul att få se de som hjälper till och gör superbra grejer för samhället. Det var självklart att hoppa på det här.
Vad slås du av när du träffar föreningarna och eldsjälarna?
– Du ser vad idrott kan göra och förändra livet för en ungdom. De får ett sammanhang, oavsett idrott. Det märks att de älskar att vara med. Något jag slås över är att du sällan får läsa om dessa projekt och föreningar. Varför får inte det här mer uppmärksamhet? Varför lyfter inte kommuner och förbund fram det här mer? Varför hjälper inte de till och startar upp fler föreningar?
Forsberg fick under sin aktiva karriär uppleva hur ishockeyn förde samman människor från olika delar av världen. Språkbarriärer bröts, samhörigheten blev starkare – allt tack vare den gemensamma beröringspunkten idrott.
– Jag minns hur det var med Kamensky (lagkamrat Colorado), ingen av oss kunde knappt engelska, men vi var ändå bästa polare på isen för att vi förstod varandra. Få saker kan skapa det och det finns så mycket att göra för fler ungdomar.
Som du själv varit inne på är idrotten en samhällsinkluderande institution. Hur tycker du att det förändrats från din uppväxt till i dag?
– Det var mer spontanidrott förut, det är svårare i dag. Det slår mig. Folk rör sig inte lika mycket som förr. Nu har tv-spel och telefoner tagit över.
”Våra barn hade svårt att komma in i allt”
Forsberg har under rundresan till föreningarna blivit än mer medveten om att alla idrottsintresserade barn inte har samma förutsättningar.
De kommer från olika bakgrunder, och det är inte givet att vända sig till en förening.
– Ibland kan det vara svårt att komma in i föreningslivet. Vissa har aldrig varit inne i det systemet och lärt sig grunderna. Egentligen handlar det inte om att spela matcher och vinna till en början, utan att få komma till en plats och ha roligt någon gång i veckan. Det är ett steg in i samhället. Idrotten är oerhört underskattad.
Han har egna exempel från Zug, Schweiz, där familjen numera bor.
– Jag kunde känna att våra barn hade svårt att komma in i allt där nere. Lily rider till exempel, och ledaren pratar bara tyska. Där har du ett problem, språket. Lily hajar ingenting, vilket håll hon ska rida och vad hon ska göra. Det är inte lätt. Inte heller att integrera med alla andra barn som pratar andra språk.
Äldste sonen Lennox, 8, hade till en början också svårt med omställningen när han började spela ishockey i ett lokalt lag i Zug.
– Barnen hittar sätt i alla fall, men Lennox hade problem. Alla pratade bara tyska och jag blev tvungen att släppa honom vid dörren, jag fick inte följa med in i omklädningsrummet och hjälpa honom. Och så är det bara där. Det hade inte vi koll på innan.
Har det här projektet med ATG fått dig att reflektera över hur du är som idrottsförälder?
– Ja kanske, jag har väl varit lite hård mot Lennox när jag tyckt att han ska åka på träningar trots att han inte vill eller tycker det är jobbigt. Som när han inte hade lärt känna grabbarna i laget eller tyckte det var svårt med språket. Nu börjar han gilla det mer och mer.
Peter Forsberg: ”Okej att han hejar på Djurgården”
Forsberg vill påpeka att det alltid ska vara upp till barnen vilken idrott de vill syssla med, men han tror också på ett föräldraskap där man både stöttar och uppmuntrar.
– Någon gång behöver de pushas också. Bara för att man är lite trött behöver man inte stanna hemma från en träning. Du har ett ansvar också och kan inte ge upp direkt. Man måste kämpa lite. Däremot får han hålla på med vilken sport han vill. Lennox älskar ju ishockey nu också, jag måste dra honom ifrån banan.
Lennox har med tiden börjat intressera sig för andra sporter.
Som fotboll.
Hans favoritlag är Djurgården.
– Det hoppas jag går över snart... (skratt)
Modohjärtat pumpar ju fortfarande starkt för Forsberg och är det en sak han blivit allt mer uppmärksam på är det att barnen apar efter.
Det du brinner för har barnen lättare att relatera till.
– Absolut. Jag tror ungarna märker när man är riktigt passionerad för något. Vi kan stanna uppe någon onsdagskväll och se Modo en eller två perioder. Det är faktiskt helt okej att han hejar på Djurgården i fotboll, men med hockeyn... där försöker jag – på ett snällt sätt – få över honom på Modohållet.