Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Utestängd från hallen – då tränar Sofia i garaget

Sofia Johansson, 17.
Foto: Privat / Privat
Sofia har tagit med sig redskap från träningslokalen och med hjälp av sin pappa ställt det i garaget.
Foto: Privat / Privat
I slutet av passen brukar Sofia köra armstyrka.
Foto: Privat / Privat

När träningar ställs in under rådande pandemi får man försöka göra det bästa av situationen. 

Det tycker i alla fall 17-åriga gymnasten Sofia Johansson som numera tränar i garaget. 

– Att träna hemma har underlättat jättemycket, säger Sofia Johansson. 

Sofia Johansson har tränat gymnastik sedan hon var sex år gammal. När beskedet kom att hon inte längre kan träna på som vanligt på grund av riskerna för smittspridning tvingades hon vare lite extra kreativ. Med hjälp av sin pappa byggde därför Sofia en träningslokal i familjens garage, någonting som Västgöta-Bladet också skrivit om. 

– Det har verkligen varit en dipp för motivationen och det har tagit mycket en energi. Man har aldrig vetat hur långt uppehållet är eller när man får börja träna igen. Men då har jag i alla fall tränat hemma. Att träna hemma i garaget har underlättat jättemycket, att kunna göra en del saker i alla fall, säger Sofia Johansson. 

Efter sista träningen tog Sofia helt enkelt med sig en del av redskapen från sin förening Tidaholms Gymnastiksällskap.

– Jag har en matta som jag värmer upp på och får upp pulsen, sen kör jag lite bom på och av och lite piruetter och hopp. Efteråt kör jag armstyrka i barren. 

Hur funkar det att utföra gymnastik i sitt garage?

– Det har funkat relativt bra med tanke på förutsättningarna. Men jag har inte kunnat köra fullt ut som jag hade gjort vanligtvis. Jag har ju inte samma mattor eller bommar som jag har på träningen så jag försöker ta det lite extra lugnt. Men så länge man kan en volt så håller det i sig ganska länge. det är muskelminnet som håller på att jobba en del. 

Att kunna träna i garaget har underlättat för Sofia, men även om hon kan träna på mycket så kan hon inte riktigt gå för fullt.
Foto: Privat / Privat
Garaget har bra med utrymme och Sofia menar att det fungerar bra att träna där utifrån förutsättningarna.
Foto: Privat / Privat

Förutom alla redskap är det lite annat som inte är sig likt. Bland annat avsaknaden av träningskompisar och den sociala biten. 

– Det saknar jag väldigt, väldigt mycket. Det är en stor del till min träningsglädje. Snacket man har med sina kompisar och tränarna innan, efter och under träningarna. Själva auran saknar jag väldigt mycket. 

”Vi peppar varandra mycket”

Som komplement till sin hemmaträning har Sofia också fått hjälpa till som tränare för de yngre gymnasterna i föreningen. Men snart hoppas hon att även hennes egen grupp får dra i gång, hon vill komma i form till SM som hon fortfarande hoppas ska bli av. 

– Det är ju osäkert men jag hoppas att det kanske blir SM i mars någon gång. Det ser jag verkligen fram emot, jag vill vara i form tills dess så jag hoppas att jag kommer hinna förbereda mig. 

Trots uppehåll och ibland brist på motivation har Sofia aldrig övervägt att sluta med gymnastiken. Det är helt enkelt för kul. 

– Känslan av att klara nya saker och övervinna rädslor. Det är väl egentligen det som är väldigt roligt. Jag trivs väldigt bra i föreningen vilket också är en del, det är jättemycket tack vare våra tränare, de är så ambitiösa. Även klimatet, jag har tränat med andra föreningar ibland och jag märker att det är stor skillnad på hur vi har det och hur andra har det. 

Hon fortsätter:

– Vi peppar varandra mycket. Gymnastik är en individuell sport men jag upplever aldrig att jag behöver överprestera mina lagkamrater. Jag gör det här för att det är kul. Vi tävlar ju mot varandra men inte på träningarna. Det blir inte sån rivalitet. 

Om det kortsiktiga målet är SM, är det långsiktiga målet landslaget. Ett mål som Sofia känner är realistiskt. Nu hoppas hon bara att hennes förening får bättre förutsättningar för att kunna hjälpa henne dit. 

– Jag tycker att det är tråkigt att vi inte har en hall ön med tanke på våra meriter. Det kan jag vara lite sur över. Vi är i en skolhall nu så vi får anpassa oss väldigt mycket. Men det har varit lite tal om att vi skulle få hyra en hall men nu vet jag inte riktigt hur det blir. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.