Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Studie: Konstgräslarmen har varit kraftigt överdrivna

Gummigranulatet är till för att dämpa och för att få stråna att stå upp. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Gummikulorna i konstgräset räknas som mikroplast. Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

I Sverige finns det över 1000 konstgräsplaner och antalet ökar varje år. 

Samtidigt har det larmats om att materialet i planerna är miljöfarligt – någonting som lett till ett kostsamt arbete med att försöka få fram mer hållbara alternativ. 

Nu visar ny forskning att larmen varit kraftigt överdrivna.

År 2015 anlitade Naturvårdsverket det svenska miljöinstitutet (IVL) för att göra en studie på mikroplasters spridning till havet. Kartläggningen visade att konstgräsplanerna i Sverige var den näst största spridningskällan av mikroplaster efter bilkörning. 

Materialet som ofta används i konstgräsplaner är gummigranulat som kommer från återvunna däck och syftet är att skapa dämpning och få stråna att stå upp. Det räknas som mikroplast då de svarta kulorna är så pass små (två till tre millimeter). Kartläggningen från 2015 kom fram till att 3000 ton granulat försvinner från Sveriges konstgräsplaner varje år, och riskerar att hamna i haven, skriver Göteborgs-Posten.

– Utsläppen är helt orimliga och det kan inte fortgå. Nu när vi vet detta måste vi agera, sa dåvarande miljöministern Karolina Skog (MP) till Dagens Nyheter 2017

Resultatet fick de fram genom att kolla på hur mycket granulat som fylls på varje år på de svenska planerna.

Har förenklat och gjort antaganden

Men nu visar en dansk studie helt andra siffror. Teknologiskt Instituts rapport bygger på en genomgång av alla studier gjorda i Sverige, Norge, Danmark och Holland. Den visar att mängden granulat som i teorin skulle kunna nå haven från en konstgräsplan är mellan 2,5 till 36 kilo. En tusendel av det resultat som IVL:s studie visade. 

GP har pratat med Simon Magnusson, vid Luleås Tekniska universitet som också har forskat i ämnet och kommit fram till samma resultat. Han menar att IVL har förenklat och gjort antaganden i sin studie angående hur konstgräs fungerar. 

– Om man tittar på gummigranulaten ser man att de är olika stora. Det gör att de kilar in sig i varandra och sjunker sedan ned i hålrum när planen används. Det fungerar litegrann som ett pussel och kallas för kompaktering, säger han till GP

Han fortsätter: 

– Sköts inte planerna så leder det här till att slitaget blir större och planen blir hårdare. Men det innebär också att det inte har försvunnit lika mycket från planen som du måste tillsätta. 

”Hade haft råd med många fler planer”

IVL:s studie har nämligen inte tagit hänsyn till kompakteringen. IVL:s siffror har sjunkit för varje år, men är fortfarande alldeles för höga enligt den danska studien. De höga siffrorna har lett till att regeringen och många kommuner har lagt tid och pengar på att hitta alternativ till däckgummit. Alternativ som är dyrare.

– Det här underlaget används på samtliga planer som gjorts de senaste fem till sex åren och som fortfarande innehåller granulat. Det är väldigt många fler planer man hade haft råd med om man använt det som är gjort av däckgummi. All forskning säger att det inte gör någon skillnad. Vi kan inte förstå den här utvecklingen, säger Ingvar Björkman, anläggningsansvarig på Svenska Fotbollsförbundet till GP. 

LÄS MER: Barn kan nekas spela: ”Vi tvingas leka Gud”