Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

”Ska inte behöva testa sig fram som försökskaniner”

Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

”Mammor inom elitidrotten diskrimineras”, skriver Martina Gramenius, flerfaldig VM och EM-medaljör i brasiliansk jujutsu i ett inlägg på Instagram. 

I höstas fick hon barn men vägen tillbaka efter hennes graviditet har varit långt – särskilt då det, enligt henne, inte funnits någon hjälp att få. 

En bild OS-medaljören Sofia Mattsson delar: 

– Man ska inte behöva testa sig fram med sig själv som försökskanin, säger den tidigare brottaren. 

Martina Gramenius är flerfaldig VM och EM-medaljör i brasiliansk jujutsu. I september förra året fick hon sitt första barn. Redan när hon blev gravid började hon leta efter vilken form av rådgivning som gick att få för att samtidigt kunna ge hennes idrottskarriär de bästa förutsättningarna. Svaret hon fick chockerade henne. Via Budoförbundet fick hon höra att Riksidrottsförbundet inte hade någon hjälp att erbjuda. 

Något som har försvårat – och även förlängt hennes uppträning efter graviditeten. 

– Det har varit jättesvårt att veta hur hårt jag kan belasta kroppen och hur mycket jag kan träna. Vilka signaler jag ska lyssna på och inte. Som elitidrottare är man van att köra huvudet in i väggen även om det gör ont. Lägg därtill sömnbrist och återhämtningen som inte är densamma. Det är svårt att hitta en balans i att vara förälder och elitidrottare.

”Fått jättemycket reaktioner” 

Martina Gramenius hade gärna sett att stöd och hjälp under och efter en graviditet skulle vara lika lätt att få som när kroppen exempelvis påverkas av skador. 

– Jag skulle önska att det fanns ett nätverk med specialister att vända sig till inom det här området som de (RF) kunde slussa ut till specialförbunden vid behov. Problemet är att man inte vill lägga resurserna på det här och prioritera kvinnor. Det finns så duktiga personer att konsulta. 

Hon menar att det blir svårare att få hjälp när man som hon tillhör ett av de mindre idrottsförbunden. De har inte samma resurser och det går ut över den aktiva. 

– Det är ännu svårare för mig som tillhör en sport med mindre resurser att elitsatsa och få barn, vi klarar oss inte på att bara idrotta utan måste jobba vid sidan av. Det är ännu svårare. Vi har inte råd att ta hjälp privat, vi behöver ännu mer resurser.

Hennes mål är att sig tillbaka till världstoppen men tidsplanen har behövts kastas om. Hon kände sig inte redo att kunna delta på SM och nu har hon tappat sin landslagsplats. Det i sin tur gör att hon tvingas stryka EM i kalendern. 

Gramenius hoppas dock att hon genom att uppmärksamma sin situation kan hjälpa andra i likande sits, därför skrev hon i helgen ett inlägg under rubriken ”Mammor inom elitidrotten diskrimineras”. Och hon har stött på en massiv uppbackning. 

– Jag har fått en hel del reaktioner, det går ju att se, sen har jag fått jättemycket meddelanden från kvinnor som känner igen sig men också som är stöttande och besvikna. Och jag har också fått väldigt många tips på personer som är duktiga på det här området. Att kompetensen inte finns, så är det inte, det handlar bara om vad man vill lägga resurser på. Tydligen vill man inte lägga resurser på kvinnor, eller mammor.

”Kunskapen saknades” 

En av de som kände igen sig var den tidigare brottaren och OS-medaljören Sofia Mattsson. Med Martina Gramenius som inspiration skrev hon ett eget inlägg med samma rubrik om tiden då hon som elitidrottare fick barn år 2017. 

– Jag famlade lite i blindo. Kunskapen saknades. När jag sa att jag gärna ville satsa vidare på min idrottskarriär så kändes det som att de hade viljan att hjälpa mig. Jag fick positiva reaktioner men det var mer att det kändes som att det här var något de inte ens hade funderat på. De ville gärna hjälpa till men de hade ingen hjälp att komma med. Den hjälp jag hade behövt saknades, säger Mattsson.

Liksom Martina Gramenius önskar Sofia Mattsson att det skulle finnas mer kunskap. Hittills har de båda blivit tipsade om specialister och appar med bra information men det är utanför idrottsvärldens bubbla. 

– Att ha en plan eller kunskap inom området att utgå från där man kan hämta tips och råd hade verkligen hjälpt. Någon som besitter kunskapen som man kan bolla sin träning med.  Man ska inte behöva testa sig fram med sig själv som försökskanin. Det ska vara någon som vet. 

Sofia Mattsson blir mer och mer av uppfattningen att hon och Martina är långt ifrån ensamma i sina erfarenheter av idrott och graviditet. Det gör henne ledsen. 

– Det är ganska tråkigt att veta att man är så himla långt ifrån ensam. Det verkar vara en gemensam upplevelse och att alla är ute och söker efter hjälp och kunskap och att det inte finns kunskap samlat på ett ställe, säger hon och tillägger: 

– Om det ser ut så här för oss, där det ändå är många som vill vara med och stötta oss att komma tillbaka - hur ser det då ut för de som inte är elitidrottare och ändå gillar att röra på sig? Det är extremt viktigt att de också rör på sig. 

”Nej, det har vi inte” 

När SportExpressen kontaktar Riksidrottsförbundet beklagar Liselotte Ohlson, chef för elitidrottsavdelningen, att idrottare fallit mellan stolarna och menar att det finns hjälp att få. Hon hänvisar till att de har idrottsfysiologer, läkare och sjukgymnaster, däremot har de ingen gynekolog.

Vad har ni för kunskaper och resurser att erbjuda inom det här området? 

– Kunskaperna är i dialog med den gravida kvinnan och det finns även material gjort internationellt. Vi har inte gjort egen forskning och egna studier på gravida elitidrottare. Det är jättelite gjort överhuvudtaget i världen. Även om vi kan tycka att de är ganska många (elitidrottare som fått barn) så är det inte numerärt hysteriskt många. Vi använder det som är gjort på internationell forskning och de statements som finns om gravida kvinnor och elitidrott från internationella olympiska kommittén, säger Liselotte Ohlson och tillägger senare:

– Finns det någon inom Riksidrottsförbundet som har specialistkompetens inom idrott och graviditet? Nej, det har vi inte. Vi har specialistkompetens inom elitidrott oavsett om det är män, kvinnor, gravida eller icke-gravida. Då får man i dialog med den gravida titta på vilken idrott man håller på med och hur de mår i sin graviditet.

Liselotte Ohlson menar att deras huvudsakliga informationskanal är gentemot förbundskaptener och sportchefer – och att RF skulle kunna bli bättre på att informera där. Hon anser att det finns tillräckligt med resurser för att kvinnor ska kunna skaffa barn under sin idrottsliga karriär. 

– Ja, jag kan inte säga annat än att så tycks det vara eftersom att det blir allt vanligare, det har med flera anledningar att göra. Dels har det blivit mer socioekonomiskt möjligt att hålla på längre med elitidrott, för kvinnor primärt. Förr lade kvinnor av väldigt unga för att de skulle skaffa barn. Nu finns det större möjligheter beroende på de olika idrotterna vad man har för avtal i sina lag och sina ligor.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.