Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så ska midnattsfotboll minska brottsligheten

NATTFOTBOLL. Varje lördagskväll spelas det fotboll i Brommapojkarnas tält i Grimsta i Vällingby. Foto: IF Brommapojkarna
David Ekholm forskar bland annat kring fenomenet nattfotboll - eller midnattsfotboll som han kallar det. Foto: Anna Valentinsson/Linköpings universitet
STOR UPPSLUTNING. Många ungdomar dyker upp för att spela fotboll. Foto: IF Brommapojkarna

Sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kallas Midnattsfotboll.

Tanken är att barn och ungdomar från socialt utsatta områden i åldern 12 till 25 år ska träffas på lördagskvällarna och spela en turnering i fotboll.

Förhoppningen är att det ska bidra till integration och minska brottsligheten. 

– Det handlar huvudsakligen om personer med utländsk bakgrund eller föräldrar med utländsk bakgrund, säger David Ekholm, lektor i socialt arbete vid Linköpings universitet som forskat kring fenomenet.

David Ekholm beskriver midnattsfotboll som ett växande fenomen. 

Namnet midnattsfotboll är hans och kollegan Magnus Dahlstedts namn på företeelsen. Andra kallar det bara nattfotboll eller något annat.

– Skulle jag säga att det förekommer i 50 kommuner så överdriver jag i alla fall inte. I en av de här kommunerna finns det liknande verksamhet i åtminstone tre stadsdelar, säger han till SportExpressen Föreningsliv.

Verksamheten bedrivs i socialt utsatta förortsområden som präglas av ojämlikhet och socioekonomisk segregation. 

En stiftelse finns i toppen av organisationen. 

De enskilda som driver det är eldsjälar med stöd från kommunerna och andra välgörenhetsaktörer. Det lokala näringslivet spelar ofta en viktig roll för att ordna finansieringen.  

Men även jättar inom sportbranschen sponsrar med kläder och utrustning. 

Det talas om kända märken som Nike, Adidas, Intersport och Stadium.

Företag med självaktning arbetar i dag allt oftare med det som kallas Corporate Social Responsibility (CSR), alltså att man tar en aktiv del i hur samhället bör utformas i en positiv riktning. 

– Alla som är engagerade gör det på grund av något ideellt intresse för att man brinner för verksamheten och tror att det bidrar till att lösa problem i samhället. 

Organisationen skiljer sig ofta mellan kommunerna. 

David Ekholm och Magnus Dahlstedt har i sin forskning skrivit om två kommuner som man av konfidentiella skäl kallat ”Västerstad” och ”Österstad”. 

– Österstad har en så pass bra organisation att ledarna får betalt. Men det är inte så mycket att det kan jämföras med ett lönearbete.

Midnattsfotboll: Ett växande fenomen

I Västerstad utgår ingen ekonomisk ersättning till ledarna. 

Hur väljer man ut ledarna? 

– Ganska mycket handlar om att utveckla organisationen runt verksamheten så att man kan rekrytera ledare på ett strategiskt sätt.

Han fortsätter: 

– Ofta handlar det om att de som vill vara ledare får vara med så länge man inte missköter sig eller har en tvivelaktig bakgrund. 

Mycket handlar om vilken naturlig fallenhet man har för saker och ting. 

Någon kan ha en talang för organisation medan andra passar bättre att vara ledare på plats för att ta hand om barn och ungdomar.

David Ekholm säger också att graden av formalisering skiljer sig ganska mycket åt mellan kommunerna. 

I vissa fall är det så att en förening eller fritidsgård gått samman för att hålla hallen öppen på kvällarna eller nätterna.

Han säger att midnattsfotboll eller andra liknande idrottsliga interventioner är ett växande fenomen.

– Det är ett symtom på att vi får större utmaningar med segregation och ojämlikhet i städerna. Där finns det mycket sämre förutsättningar att bedriva föreningsidrott. Det här är ett sätt att få ungdomar att överhuvudtaget få tillgång att få spela fotboll.

Hur är det med nyanlända som inte är vana vid vår svenska föreningskultur?

– Vi har ju ett särskilt sätt att organisera idrott på. Föreningsidrotten kan traditionellt vara ganska uppstyrd med lag och matcher. Är man inte van att idrotta på det sättet kan det förstås vara ett hinder för många ungdomar som inte varit i Sverige särskilt länge. 

– Men många av de vi har studerat är födda i Sverige och levt hela sina liv här, men då i områden som präglats av sociala och ekonomiska utmaningar och där föreningslivet i sig inte är särskilt starkt. Det skulle jag betorna som en större fråga. 

Nya projektet: Midnattsfotboll

David Ekholm säger att han och kollegan vid vissa tillfällen observerat 100-120 ungdomar som rört sig i och kring idrottshallen på lördagskvällarna. Allt är gratis. 

Matcherna spelas i cupform i femmannalag. Första målet vinner. 

Det är inte säkert att alla spelar med det blir en samlingspunkt för ungdomarna. Man träffas och tittar på kompisar som spelar fotboll. 

Mängden ungdomar som dyker upp avgörs ofta av hur duktig man är på organisation. Han nämner en förening som Brommapojkarna som har erkänt duktiga ledare som ger verksamheten stabilitet. 

På tal om integration, hur vanligt är det att ungdomar med utländsk bakgrund träffar ungdomar som inte har det?

– Det där är en mycket komplex fråga. Det beror på hur man definierar begreppen svensk och utländsk. Barn kan vara födda här men ha föräldrar som är födda utomlands. De mötena sker inte i någon större utsträckning. 

Han fortsätter:

– Om det är det man menar med integration så har man inte lyckats, men om man däremot menar att barn och unga med olika bakgrund och villkor möts det finns ju en poäng med det också. 

”Alla jag pratat med tycker det är bra”

Och hur är det med flickorna? 

– Rent generellt är det svårare att engagera flickor med utländsk bakgrund i föreningslivet. De deltar bara undantagsvis. Men det kan vara många tjejer som är där och tittar. 

Har man kunnat påvisa att satsningen lett till lägre sociala kostnader och färre brott?

– Det är väldigt svårt att mäta när det gäller social intervention på ett bredare sätt. De siffror man får ut på effektmätningar är väldigt osäkra. Men jag vet att stiftelsen har gjort egna uppskattningar där man utgår från uppgifter från polisen. Där anser man sig ha sett en minskad brottslighet och att man besparar samhället pengar. 

Ditt intryck är att kommunerna är nöjda och att även polisen är nöjd?

– I princip alla jag talat med och haft att göra med tycker att det är en viktig och bra verksamhet. Det är även vår inställning. 

– Någon tycker att det är bra för att det minskar brottsligheten därför att det bidrar till integrationen. Jag skulle säga att det är osäkert. Vi skulle säga att det är bra för att det ger barn och unga med svåra förutsättningar att få delta i idrottslivet på ett ordentligt sätt. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.