Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Larmet: Inget görs för att förhindra övergreppen

SportExpressen har granskat vuxnas övergrepp mot barn och unga i idrottsmiljö.Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Laura Korhonen, professor vid Linköpings universitet.Foto: Ulrik Svedin / Linköpings universitet
Susanne Johansson, GIH.Foto: Press / Press
Malin Träff är barn-, och ungdomsansvarig på Riksidrottsförbundet och SISU, idrottsrörelsens studieförbund.Foto: Fotograf Anders J Larsson / RF

SportExpressen har i flera publiceringar kunnat berätta om tränare som begår sexuella övergrepp mot barn och unga som de tränar.

Men hos många idrottsföreningar i Sverige saknas handlingsplaner och konkret förebyggande arbete. 

– För det mesta så görs faktiskt ingenting, säger forskaren Susanne Johansson. 

Riksidrottsförbundet menar att de försöker ”minska glappet” mellan styrdokument och barnens verklighet.  

Sexuella övergrepp, utnyttjande, våldtäkter, kränkande fotografering och barnpornografibrott. 

Listan över de brott som ett antal tränare runtom i Sverige gjort sig skyldiga till bara de senaste åren kan göras lång, visar SportExpressens granskning. 

Trots att det råder enorm konsensus kring ämnet, alla är överens om att den här typen av trakasserier och brott är helt oacceptabla, så görs inte tillräckligt mycket för att förhindra dem. Det säger bland annat forskaren Susanne Johansson vid Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm.

Hon har forskat om just sexuella övergrepp och trakasserier inom idrotten, och håller just nu på med en ny rapport till Riksidrottsförbundet på samma tema. Hon säger att det är svårt att veta hur vanligt förekommande sexuella övergrepp är inom idrotten. 

– Det saknas större studier som ger ett säkert svar, men vi vet att det förekommer fler fall än vad som rapporteras. Den enda svenska studien på nationell nivå gjorde jag 2012 – det var en ganska liten studie men där uppgav 5,5 procent att de utsatts för övergrepp av sin tränare. 

Enligt Susanne Johansson hör de grova övergreppen till ovanligheterna, trots att det kanske är de som uppmärksammas mest. 

– Många gånger rör det sig i stället om olika typer av gråzonsfall, säger hon. 

Löper barn som tränar en större risk att utsättas? 

– Det är svårt att jämföra. Idrotten är en plats där relationer skapas, bland annat mellan barn och vuxna. Som idrottsledare har man en roll där man både kan få förtroende av en utsatt person och av ens omgivning. Det skapas en legitimitet kring rollen som idrottsledare. 

Så blir barnen ”groomade”

Hon får medhåll av Laura Korhonen, professor i barn-, och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet. 

– Tränaren kan ha en så etablerad maktposition att den hotar barnet på olika sätt. ”Det var ditt val, du ville detta”, säger hon. 

Tiden innan det faktiska övergreppet föregås ofta av ”grooming”, en process där gränser bryts ned och förflyttas. 

– En vanlig kram kan bli smekningar, som sen blir mer och mer sexualiserade, till exempel. Då är det svårt att säga exakt var gränsen gick. Sättet att umgås blev normaliserat, säger Laura Korhonen. 

Det här gör också att barnet kan ha svårt att säga exakt när gränsen för vad som var okej passerades. Det, i kombination med att barnet utsätts av en person de litar på, gör också att det kan vara svårt att slå larm till föräldrar eller andra vuxna. 

– Om det är övergrepp som sker i nära relationer, där barnet känner förövaren väldigt väl, kan det vara svårare att berätta om det. Inom idrotten har tränaren en maktposition som också försvårar för barnet, säger Laura Korhonen. 

Och när det gäller just idrotten finns det ett antal risksituationer som man bör känna till berättar Susanne Johansson. Hon menar att det är först då man kan arbeta förebyggande och undvika att sexuellt utnyttjande sker. 

– Risksituationer är där det skapas nära band, starka känslor. Man umgås mycket, reser ihop och det blir ett väldigt starkt känslomässigt band. Och där det finns en maktposition och en status som kan användas för att kontrollera någon. Tränaren kan till exempel belöna eller bestraffa någon. Den som tränar kan vara beredd att offra väldigt mycket för sitt idrottande och vill inte riskera sin idrottskarriär, säger Susanne Johansson. 

”Då spelar väl en SM-medalj ingen roll?”

Men enligt Susanne Johansson så är det arbetet som görs i dag inte i närheten av vad som skulle behövas. 

– För det mesta så görs faktiskt ingenting i termer av förebyggande arbete. Det finns absolut undantag, många eldsjälar som brinner för de här frågorna, men idrotten överlag gör ingenting eller väldigt lite, säger hon. 

Varför är det så?

– Grundpremisserna för att ta tag i den här frågan saknas. Idrotten måste erkänna att det här förekommer och att det är ett problem. Det är ren fakta. Sedan behöver man skapa sig en bild av hur problemet ser ut. Och man behöver utse ansvariga personer. 

Så arbetar Alvik basket

En förening som jobbar väldigt aktivt med frågor om barns trygghet i föreningslivet är Alvik basket. Johanna Fredman sitter i föreningens styrelse men och är också en så kallad ”POA-person”. POA är förkortning för ”Prata om allt”. Ett initiativ för att göra det tydligt för alla i föreningen vart man kan vända sig vid olika händelser. 

– Alla våra ledare ska skriva på en etisk policy inför varje säsong. Alla ledare ska också lämna utdrag ur belastningsregister. Det uppmanar vi även föräldrar som åker med på läger att göra. Man ska vara minst två ledare i varje lag, vi har lagföräldrar och ett spelarråd. Vi håller diskussionen levande och både styrelsen, ledare och spelare arbetar aktivt med frågorna i form av kurser och underlag från RF och BRIS.

 

Johanna Fredman tycker det är viktigt att spelarna är aktiva i diskussionen vad det gäller exempelvis gränsdragning. 

– Spelarrådet arbetar aktivt med ”Barnens spelregler” som BRIS tagit fram. En av spelreglerna handlar om just sexuella övergrepp. Där får spelarna konkretisera så att det blir applicerbart på deras egen kontext. Sen tar de upp punkterna de diskuterat med tränarna. 

Hon tror att det finns flera anledningar till varför många föreningar inte tagit tag i problematiken än. 

– Det är en väldigt känslig fråga som enbart har negativa associationer. Enda gången ämnet lyfts är i samband med någon skandal eller en kris. Att lyfta den här frågan i ett förebyggande arbete skapar direkt en oro för att något har hänt. Det är svårt att jobba med det, och det är också svårt när inte alla gör det samtidigt. Man måste ta det här steget framåt tillsammans. Annars kan man tro att vissa idrotter är mer utsatta när det snarare handlar om ett kvalitetsarbete, säger hon.

Susanne Johansson är kritisk mot hur det ser ut i dag där idrottsföreningarna tjänar på den existerande tystnadskulturen. De aktiva vill inte dra sin sport eller förening i smutsen och undviker därför att berätta om eventuella övergrepp. 

– Det perspektivet måste förändras. Det känns så grundläggande, om vi inte ens har en trygg idrottsmiljö och barn riskerar att utsättas, då spelar väl ingen SM-medalj någon roll? 

Så svarar Riksidrottsförbundet 

Malin Träff är barn-, och ungdomsansvarig på Riksidrottsförbundet och SISU, idrottsrörelsens studieförbund. Hon säger att frågan om sexuella övergrepp inom idrotten är något som RF arbetar med ”varje dag”. 

– Vi kan inte säga att vi gör tillräckligt så länge som barn far illa i vår verksamhet. Sedan behöver vi komma ihåg att det inte finns något stöd i forskning för att det skulle vara vanligare med sexuella övergrepp på barn och unga inom idrotten än i andra sociala sammanhang. Men oavsett har förstås RF ett enormt ansvar när det kommer till att förhindra sexuella övergrepp inom idrotten, säger hon. 

Hon säger att det inte är en rättighet att vara ledare inom idrottsrörelsen och att ett missbrukat förtroende där är ”så klart helt oacceptabelt.” 

Vad gör RF mer konkret i den här frågan? 

– Först och främst gäller ju svensk lag även inom idrottsrörelsen. Rör det sig om ett brott eller om man behöver hjälp att avgöra om det är brott eller inte så ska man vända sig till polisen. Därutöver har idrottsrörelsen sin egen ”lag”, det vill säga våra stadgar, som omfattar alla idrottsföreningar i hela Sverige, säger Malin Träff

Från årsskiftet har Riksidrottsförbundet infört krav på att alla som har kontakt med barn och unga under 18 år regelbundet ska visa ett utdrag ur belastningsregistret för föreningen. Man har också ändrat preskriptionstiden för att anmäla en allvarlig kränkning till tio år från det att händelsen ägde rum. 

– Avstängningstiden är också ändrad. Vid en allvarlig kränkning kan man bli avstängd från all idrott i mellan två till tio år. 

Om föreningen inte följer stadgarna riskerar den att som allra yttersta konsekvens bli av med sitt medlemskap i specialidrottsförbundet (SF).

Tystnadskulturen behöver jobbas bort 

Det finns också något som kallas för ”Idrottsrörelsens uppförandekod”. Enligt Malin Träff finns där beskrivet hur man förväntas bete sig inom idrottsrörelsen och hur man ska bidra till en trygg miljö. Där ska det också finnas information om vilka konsekvenser som olika överträdelser får, bland annat sexuella övergrepp. 

– I uppförandekoden står det exempelvis att ledare inte bör befinna sig tillsammans med ett eller flera barn i situationer som kan uppfattas som känsliga eller olämpliga av integritetsskäl. Där står också att man ska vara uppmärksam på hur privat kontakt sker med enskilda barn, säger Malin Träff. 

Når de här dokumenten ut? 

– Vår största utmaning nu är avståndet mellan våra uppdaterade styrdokument och den verklighet som barn och unga finns i. För att minska glappet arbetar vi med utbildning och folkbildning och förser förbund och föreningar med verktyg och guider i hur de kan ta sig an arbetet i den verksamhet de ansvarar för, säger hon. 

Vad ska föreningen göra vid misstanke om sexuella övergrepp? 

– Föreningen behöver börja med att skaffa sig en bild av vad som hänt och agera utifrån barnets bästa. Är det ett brott kontaktar man polisen. Oavsett om det är ett brott eller inte så behöver föreningen börja med att säkerställa att det utsatta barnet eller ungdomen får det stöd som behövs. Samtidigt ger man den misstänkta förövaren omedelbar time out under utredning. Det är en viktig princip är att den som utsatts inte ska behöva lämna verksamheten bara för att den utpekade förövaren är kvar, säger Malin Träff. 

Hon håller med Susanne Johansson om behovet av att aktivt arbeta för att bli av med tystnadskulturen inom idrotten. Hon säger att en viktig del av det förebyggande arbetet är att just prata om svåra saker. 

– Det är ett problem att vi tycker att det är så skrämmande med sexuella övergrepp mot barn att vi inte ens klarar av att prata om det. 

Hon fortsätter. 

– Jag menar absolut inte att vi ska skrämma upp barn och varandra. Vi måste snarare se till att skapa en miljö där vi pratar med varandra, även om det som är svårt. Tillsammans jobba bort den tystnadskultur som vi är en del av att skapa och behålla, säger Malin Träff.

 

DEL 1: Erbjuds mer speltid mot nakenbilder

DEL 2: Lisa: ”Det var ett fruktansvärt svek”

 

Ridsportsförbundets förebyggande arbete

– Vi tog ett krafttag 2014. Då jobbade vi tillsammans med Friends och tog fram något som vi kallar för verktygslådan som vi skickade ut till föreningarna. I den finns olika caseövningar som ledare och tränare kan göra tillsammans med barnen. Bland annat finns det spelkort med olika påståenden som man pratar om. Och så finns det en tidning om var man kan vända sig om man behöver hjälp, säger Elin Gustavson, ordförande i centrala ungdomssektionen på ridsportsförbundet.  

 

– I början var det väldigt grundläggande om hur man bemöter varandra, att man hälsar och så. Men sen har det uppdaterats kontinuerligt. Fokuset på sexuella trakasserier har tillkommit senare. Vi har också släppt ett antal poddar om ämnet, som riktar sig till barn och unga.

 

– Vi kan inte låtsas som att det inte finns. Om det existerar ute i samhället så är det självklart att det även förekommer inom idrotten. Det är vårt förhållningssätt skulle jag säga. 

 

 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.