Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Larmet: ”Det här går inte ihop ekonomiskt”

Frida Hansdotter gick på skidgymnasiet i Malung.Foto: GEPA PICTURES/ MATHIAS MANDL / GEPA BILDBYRÅN
Per-Erik Hansson är oroad över att Riksidrottsgymnasierna inte får full ersättning för sina utbildningar.Foto: Oyvind Lund
Frida Hansdotter tror inte att hon blivit så bra som hon blev utan skidgymnasiet.Foto: CHRISTIAN BRUNA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: JEAN-CHRISTOPHE BOTT / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

Framtidens idrottsstjärnor har 55 olika riksidrottsgymnasium att välja mellan. 

Men systemet är långtifrån hållbart. 

Nu slår kommunerna bakom flera alpina utbildningar larm. 

Kostnaden för skattebetalarna har ökat markant.

– Det blir svårt att driva den här typen av utbildning i förlängningen när kommunerna redan har en ansträngd ekonomi, säger Per-Erik Hansson, förbundsordförande vid Västerdalarnas utbildningsförbund.

Frida Hansdotter möter upp i centrala Stockholm. Framför henne ligger klasslistan från gymnasiet. Här finns en rad namn, män och kvinnor som samtliga gick på Malung-Sälens Riksidrottsgymnasium.

Hansdotter, som fick kröna sin karriär med ett OS-guld i Pyeongchang 2018, är kanske den mest framgångsrika elev som gått på skolan. 

– I min klass är det jag som har gått hela vägen, sedan hade vi en kille som var duktig i snowboard. De andra har lyckats på andra plan. Alla behöver inte bli bäst i världen i alpint, säger Hansdotter. 

I tonåren flyttade hon från familjen i Norberg cirka 20 mil nordväst till Malung. Ett beslut som till stor del lagt grunden för hennes alpina karriär. 

– Annars hade jag aldrig kommit så långt som jag gjort. Jag hade inte varit landslagsåkare annars. Då skulle jag bott kvar hemma. Det går fantastiskt när man är liten i lilla Klackbergsbacken men när man blir äldre och ska utmana Österrikare och Schweizare som bor i Alperna måste man kunna åka till de större anläggningarna i Sverige.

Kostsamma resor till skidbackarna

Frida Hansdotters framgång går inte att snacka bort. Samtidigt har den ett pris, liksom övriga studenters utbildning på riksidrottsgymnasiet i Malung-Sälen. 

Per-Erik Hansson, förbundsordförande vid Västerdalarnas utbildningsförbund, som ansvarar för Riksidrottsgymnasiet i Malung-Sälen, säger att han är både glad och stolt över att ha utbildningar i de alpina grenarna i kommunen. 

Samtidigt ser han stora problem. 

Det största stavas pengar.

– Kraven på utbildningarna är högre än de ersättningar vi får från RF, säger Per-Erik Hansson.

Ersättningsnivåerna har mer eller mindre stått stilla i flera år samtidigt som kraven från specialförbunden har blivit allt högre.

Per-Erik Hansson menar att skolorna måste ha en tränare på ett visst antal elever, att kostnaderna för sjukvård ökat och att träningen blivit dyrare.

Och det är ingen överraskning att alpina sporter är dyrare än till exempel orientering. 

– Vi måste ju också sätta oss i en buss och ta oss till skidbacken. Det finns inga backar i skolsalen.

Tvingas skära i verksamheten

Lägg därtill skidläger i både Sverige och nere i Alperna.

Om eleverna ska tränas för att tävla på högsta nivå behöver de också de bästa förutsättningarna för att nå dit.

– Det här går inte ihop ekonomiskt. Det är de anordnande kommunerna som får ta smällen. Nu vill man ju från statens sida att vi ska ha ett Riksidrottsförbund och göra elitsatsningar, då kan man ju tycka att det är rimligt att man delar upp kostnaderna nationellt och inte på vissa kommuner.

– Det blir svårt att driva den här typen av utbildning i förlängningen när kommunerna redan har en ansträngd ekonomi. 

Per-Erik Hansson säger att skolan visserligen blir dyrare och utbildningen inte går ihop men på plussidan så är skolan mycket attraktiv, som elever från hela landet söker sig till. 

Han säger att det inte finns några planer på att lägga ner utbildningarna. Men eftersom inte anslagen ökar i takt med utgifterna tvingas man skära i andra delar av verksamheten. 

”Vill ha en översyn”

Per-Erik Hansson tycker det vore logiskt att RF gick in och stod för kostnaderna eftersom det finns ett nationellt intresse för elitsatsningen, men eftersom RF saknar pengarna skulle regeringen behöva skjuta till medel.

– Nu vill vi ha en översyn av det här, säger han.

I höstas la också kommunen Malung-Sälen fram en motion inför Sveriges Kommuner och landstings kongress.

Där skriver man också att en annan aspekt av problemet är att de elitsatsande eleverna sällan klarar av sin skolgång på tre år utan det krävs ett fjärde. Och det året får man inte fakturera hemkommunen för. 

Den smällen får i stället huvudmannen ta, i det här fallet Västerdalarnas utbildningsförbund som stöttas av Malung-Sälen och Vansbro.

– Man får ett beslut av Skolverket om vilket programpris man får ta ut. Det baseras på en treårig gymnasieutbildning. Men i och med att de här eleverna tränar så mycket hinner de inte läsa sina kärnämnen. Många av dem är ju ute och tävlar också. 

Huvudmannen för Malung-Sälens gymnasium får i runda slängar 100 000 kronor per år från elevernas hemkommun. Det ska täcka den normala skolgången. Utöver det får man ett bidrag på 30 000 kronor från Riksidrottsförbundet som ska täcka den idrottsliga delen. 

– Men idrottsdelen kostar snarare 100 000 kronor per år än 30 000, säger han. 

Det innebär en skillnad på - mellan tummen och pekfingret - 70 000 till 100 000 kronor per elev och år. 

Det här problemet med att få intäkter och kostnader att gå ihop för Riksidrottsgymnasierna är inte unikt för Malung-Sälen. Samma utmaningar står även huvudmännnen i Jämtland och Lappland inför, där man också bedriver alpina utbildningar. 

Kan tvingas lägga ned utbildningar

Eva-Lena Arefäll är utredare inom utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting. Hon säger att SKL inte granskat de olika idrottsutbildningarna, men att man har genomfört en översyn av de gymnasiala utbildningarna i samråd med RF, Skolinspektionen och de 18 huvudmän som representerar de största idrottsgymnasierna.

– Det vi hör mer och mer från kommuner som är huvudmän för utbildningarna är att den idrottsliga delen har ökat. Den kostnaden täcks inte som kommunerna får från riksidrottsförbundet.

– Det finns kommuner som är tveksamma till att de kan fortsätta att anordna en riksidrottsutbildning. 

Det är inte bara hos Riksidrottsgymnasierna som intresset ökat även om antagningen på runt 300 lever per år varit mer konstant. Hos de nationellt godkända idrottsutbildningarna (NIU) har platserna sjudubblats på fem år, från 0 till 8 000 årselevplatser, enligt SKL.

Utbildningsdepartementet har nu tillsatt en översyn av hela systemet. Både RIG och NIU.

Det drar i väg på kostnadssidan.

– Vi har inte gjort några beräkningar. Men vi är en medlemsorganisation och det vi hört från våra medlemmar under en ganska lång tid är att hela systemet med riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar måste ses över, säger Eva-Lena Arefäll.

Har kontaktat regeringen

SKL skickade en skrivelse till regeringen för ett och ett halvt år sedan.

– Vi välkomnar att Utbildningsdepartementet nu tittar på det. Nu får vi se vad den här översynen kan leda till. 

Hur är det med de nationellt godkända utbildningarna - det är ju främst lagsporter - har de varit särskilt dyra eller gått back?

– Rimligen borde det vara så. Men man måste skilja utbildningarna åt. Riksidrottsgymnasierna är riksrekryterande och får medel från RF. I de andra fallen är det upp till kommunerna att sluta avtal eller medge att elever få gå utbildningarna.

– Problematiken är likvärdig där, men vi har inte gjort några uträkningar. 

Idrottsutbildningarna

Det finns både riksidrottsgymnasier (RIG) som rekryterar elever från hela landet och nationellt godkända utbildningar (NIU) som är lokala och regionala alternativ.

Totalt handlar det om cirka 9 000 elever som går på utbildningarna fördelade på 350 skolor.

Dagens idrottsutbildningar omfattar 35 olika idrotter.

 

1972 

Det blir möjligt att kombinera elitidrott med studier för gymnasielever. Den statliga idrottsutredningen hade redan tidigare kommit fram till att det fanns ett behov av att underlätta för ungdomar som ville satsa mot eliten samtidigt som de studerade. Ett försökssamarbete inleds mellan RF och ett specialförbund. 

 

1977

Skolöverstyrelsen tar över ansvaret och eleverna får möjlighet att välja bort fem timmar i veckan som ersätts med ämnet specialidrott.  

 

1982

Idrottsrörelsen ställer sig positivt till utbildningsformen och verksamheten permanentas. Ett hemortsalternativ (föregångaren till NIU) presenteras som innebär att gymnasieelever ska få möjlighet att träna specialidrotten på sin hemort. En försöksverksamhet inleds med 150 platser. Antalet platser växer till 1 200 på ett par år.

 

1993-1994

En utredning kommer fram till att åtskillnaden mellan RIG och NIU ska fortsätta. Vissa utbildningar ska fortsätta vara riksrekryterande - till exempel elitsatsning på skidor, som kräver tillgång till snö - medan många lagidrotter - till exempel ishockey och fotboll - bör bedrivas lokalt utan statlig inblandning. 

Svenska Kommunförbundet vill se en begränsning av idrottsgymnasierna och pekar på höga kostnader för kommunerna.

 

2011

Den nya gymnasieförordningen innebär att Skolverket godkänner NIU efter tillstyrkan av ett för utbildningen relevant specialförbund. Däremot omfattas inte NIU av riksrekrytering och man har inte heller rätt till inackorderingstillägg.

 

2017

Skolverket gör en översyn av verksamheten och noterar att bedömningsgrunderna för att starta en idrottsutbildning skiljer sig åt beroende på vilket specialidrottsförbund som tillstyrkt utbildningen.

Man konstaterar också att vissa utbildningar inte är helt avgiftsfria, vilket strider mot skollagen. 

Skolverkets skickar året därpå in skrivelse till Utbildningsdepartementet.

Sveriges Kommuner och Landsting påpekar i sin skrivelse att finansieringsaspekterna behöver belysas. 

Juni 2019 

Riksdagens utbildningsutskott förslår att Utbildningsdepartementet ska ”utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika sporters behov och förutsättningar”. 

 

Källor: Skolverket, SKL

Riksidrottsgymnasier i landet

Uppsala kommun           Celsiusskolan                      Amerikansk fotboll

Göteborgs stad           Katrinelundsgymnasiet      Badminton 

Uppsala kommun           Celsiusskolan                      Badminton

Luleå kommun           Luleå Gymnasieskola      Basketboll

Marks kommun           Marks gymnasieskola      Basketboll

Köpings kommun           Ullvigymnasiet              Bordtennis

Nässjö kommun           Brinellgymnasiet              Bowling

Arboga kommun            Vasagymnasiet              Brottning, disciplinerna fristil och grekisk-romersk stil

Klippans kommun Klippans gymnasieskola     Brottning, disciplinerna fristil och grekisk-romersk stil

Härnösands kommun Härnösands gymnasium Curling

Skara kommun        Katedralskolan                Cykel, disciplinerna landsväg och mountainbike

Falu kommun                 Lugnetgymnasiet        Friidrott

Göteborgs stad        Katrinelundsgymnasiet        Friidrott

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd Sundstagymnasiet    Friidrott

Sollentuna kommun Rudbeck   Friidrott

Umeå kommun Dragonskolan   Friidrott

Växjö kommun Katedralskolan   Friidrott

Helsingborgs stad    Filbornaskolan   Golf

Uppsala kommun Celsiusskolan    Golf

Göteborgs stad Katrinelundsgymnasiet och Bernadottegymnasiet Handboll

Umeå kommun Dragonskolan    Innebandy

Lindesbergs kommun Lindeskolan    Judo, disciplin shiai

Nyköpings kommun Tessinskolan   Kanot, disciplinerna racing, slalom och slätvatten

Haninge kommun Fredrika Bremergymnasiet Karate, disciplinerna kumite och kata

Stenungsunds kommun Nösnäsgymnasiet    Motorsport, disciplinerna motocross och enduro

Eksjö kommun Eksjö gymnasium Orientering

Sandvikens kommun Bessemerskolan    Orientering

Sydnärkes Utbildningsförbund Alléskolan   Orientering

Mora kommun Mora gymnasium Orientering, disciplin skidorientering

Hälsinglands Utbildningsförbund Höghammarskolan   Parasport; friidrott

Jönköping kommun Sandagymnasiet Rodd, disciplin utriggarrodd

Lerums kommun Lerums gymnasium Segling

Motala kommun Platengymnasiet   Segling

Helsingborgs stad  Filbornaskolan  Simning

Jönköping kommun Sandagymnasiet    Simning

Jämtlands gymnasieförbund Jämtlands gymnasium Skidor, disciplin alpint

Lapplands kommunalförbund Lapplands gymnasium Gällivare, Välkommaskolan Skidor, disciplin alpint

Västerdalarnas Utbildningsförbund Malung-Sälens gymnasieskola Skidor, disciplin freeski

Västerdalarnas Utbildningsförbund Malung-Sälens gymnasieskola Skidor, disciplin längd

Jämtlands gymnasieförbund Jämtlands gymnasium Skidor, disciplin längd

Lapplands kommunalförbund Lapplands gymnasium Gällivare, Välkommaskolan Skidor, disciplin längd

Mora kommun Mora gymnasium   Skidor, disciplin längd

Sollefteå kommun     Sollefteå gymnasium Skidor, disciplin längd

Torsby kommun Stjerneskolan      Skidor, disciplin längd

Jämtlands gymnasieförbund Jämtlands gymnasium Skidor, disciplin puckelpist

Jämtlands gymnasieförbund Jämtlands gymnasium    Skidor, disciplin skicross

Västerdalarnas Utbildningsförbund Malung-Sälens gymnasieskola Skidor, disciplin snowboard

Sollefteå kommun      Sollefteå gymnasium Skidskytte

Torsby kommun Stjerneskolan    Skidskytte

Sävsjö kommun Aleholmsskolan Skyttesport, disciplinerna gevär och pistol

Båstad kommun Akademi Båstad gymnasium Tennis

Motala kommun Platengymnasiet   Triathlon

Norra Västmanlands Utbildningsförbund Brinellskolan Vattenskidor, disciplinerna vattenskidor och wakeboard

Falköping kommun Ållebergsgymnasiet     Volleyboll, disciplinerna volleyboll och beachvolleyboll

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.