Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kritiken mot RF: ”Ska skrotas”

Ulf Blomdahl, forskningsledare Ung Livsstil. Foto: Ung Livsstil
Magnus Åkesson, folkhälsostrateg på idrottsförvaltningen i Stockholms stad Foto: Ung Livsstil
Foto: Mikkel Bigandt / Mikkel Bigandt / Colorbox

Ojämlikheten ökar i föreningsidrotten ju fler föreningar unga är med i enligt Ung livsstils senaste rapport

Ett resultat som talar emot Riksidrottsförbundets satsning på att barn och ungdomar ska utöva flera olika idrotter. 

– Riksidrottsförbundet och alla andra har förnekat att det finns några klasskillnader, säger Ulf Blomdahl, forskningsledare.

Forskningsgruppen Ung Livsstils senaste rapport visar att ojämlikheten mellan barn i låg- och hög socioekonomisk grupp ökar ju fler idrottsföreningar som barn och unga är med i. Bland högstadiekillar med hög socioekonomisk bakgrund är 16 procent med i två eller fler idrottsföreningar, samtidigt som endast en procent bland de som har låg socioekonomisk bakgrund är det.

– Rapporten visar systematisk att om man är med i två idrottsföreningar är klasskillnaderna mycket större än om man är med i en. De ökar också kontinuerligt mellan den lägsta och högsta gruppen. Ser man till den högsta jämfört med den lägsta gruppen är skillnaderna gigantiska, säger Ulf Blomdahl, forskningsledare.

Varför ser det ut så här? 

– De som har större ekonomiska resurser har större möjligheter att låta sina barn vara med, men också större möjlighet att låta barnen testa olika idrotter för att hitta vilken som är rätt. De har också större möjlighet att vara med i flera idrotter. Och det påverkar också anspråksnivån. 

Fler idrotter kan leda till sämre hälsa

Samtidigt visar rapporten att hälsoskillnaden blir betydligt större när man går från inget idrottsutövande till att vara med i en idrott, än om man går från en till flera idrotter. 

– Regeringen, riksdagen, Riksidrottsförbundet och alla kommuner har hälsa som mål. En av orsakerna till att riksdagen ger pengar till Riksidrottsförbundet är att bidra till bättre hälsa. All forskning, inte bara vår visar att gå man från obefintlig fysisk aktivitet till en ganska liten aktivitet ökar hälsan drastiskt. Går man däremot från en idrott till två så är skillnaden ganska liten. 

Han fortsätter:

– I Stockholm kan man till och med se att de som är med i två idrotter i gymnasiet upplever sig ha sämre hälsa än de som är med i en, säger Ulf Blomdahl. 

Magnus Åkesson som är folkhälsostrateg på idrottsförvaltningen i Stockholms stad och som varit med i arbetet med rapporten, säger också att det kan få negativa effekter på hälsan att utöva för många idrotter. 

– Framförallt bland äldre ungdomar ser vi att de som är med i flera föreningar skattar sin hälsa lägre än de som är med i en förening. Det vi diskuterar är ju att risken när man är gymnasieungdom att det blir för mycket. De som idrottar går ofta på ett teoretiskt gymnasieprogram, vilket många gånger innebär större krav från skolan, samtidigt som idrotterna ställer högre krav ju äldre man blir. Det kan vara en trolig orsak att det byggs på för mycket, säger Magnus Åkesson. 

Ulf Blomdahl: ”Den delen ska skrotas”

Samtidigt driver Riksidrottsförbundet ”Strategi 2025” som bland annat innebär att man vill få fler barn och ungdomar att utöva fler idrotter längre upp i åldrarna. Ulf Blomdahl är mycket kritisk till den delen av strategin som handlar om att unga ska utöva flera olika idrotter.

– Den delen ska skrotas. Du kan se den på mjölkpaketen där flera stjärnor säger att de varit med i flera idrotter. Och det är ju sanning men det är ju inget bevis på gruppnivå att det är ett framgångskoncept. Alla har köpt den här strategin men vi var tidigt väldigt tveksamma. 

Han fortsätter:

Riksidrottsförbundet har ett bra tänk när det kommer till jämställdhet men när det kommer till jämlikhet har de nästan satt på sig skygglappar. De har inte överhuvudtaget tänkt när de lagt den här strategin. Det finns ingen argumentation bakom den, säger Ulf Blomdahl.  

Magnus Åkesson menar att strategin inte tagit hänsyn till klasskillnaderna.

– Jag tror att när de tagit fram strategin har de haft andra syften. Så läser jag det. Det handlar om ett syfte att få fram duktiga idrottare. De menar på att man blir duktigare med en ökad rörelsekompetens. Det har vi inte utvärderat i vår studie men de verkar ha missat att titta på om det blir klasskillnader vilket vi ser i vår studie. 

Det låter ganska allvarligt med tanke på de hälsomålen som är uppsatta? 

Ja, det är det. 

Riksidrottsförbundet svarar på kritiken 

Riksidrottsförbundet håller inte med om kritiken mot Strategi 2025.

– Att det forskas och man tittar närmare på sånt här är jätteviktigt annars få vi inte veta hur saker och ting är. Men det jag känner när det gäller kritiken så är det lite som att man satt två olika saker mot varandra. Och det är det inte. Utan vi jobbar väldigt mycket med att skapa möjligheter för de som inte idrottar. Samtidigt jobbar vi med att förändra idrottsrörelsen, alltså de som redan är medlemmar och våra medlemsförbund, säger verksamhetsutvecklaren på Riksidrottsförbundet, Aila Ibanez Mengüc.

Hur jobbar ni med att introducera de här ungdomarna för idrotten? 

– Det gör vi på många olika sätt. Alla våra medlemsförbund har gjort en översyn och kartlagt sin egen idrott. Vilka är med? Vilka är inte med? Vad finns det för trösklar? Så att de kan stötta sina föreningar. Sen jobbar våra distrikt med att stötta och få i gång verksamheter. Det är några saker vi gör, säger Aila Ibanez Mengüc.

Varför är det viktigt att barn och unga sysslar med olika idrotter? 

– Att få möjligheten att prova på flera idrotter skapar möjligheter för individen att hitta någonting som de verkligen tycker om och känner att det här är något för mig. Sen handlar det om att få möta olika sorters ledarskap, lära känna människor i olika sammanhang och röra på sig på olika sätt. Sysslar man mycket med bara en idrott ökar skaderisken, ohälsan ökar och risken att individen slutar ökar, säger hon.

LÄS MER: ”Jag skämdes – mitt liv var fyllt av komplex”