Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kritik mot gentester på barn: ”Helt förkastligt”

Foto: Stina Stjernkvist/TT / Stina Stjernkvist/TT
Forskaren och författaren Mikael Mattsson är kritisk till gentester i allmänhet och framför allt de som vänder sig barn. Foto: Håkan Flank
Anders Szalkai, senaste svensk att vinna Stockholm Marathon. Foto: Privat
Foto: isak55 / Getty Images/iStockphoto / isak55

I USA och Storbritannien har gentester av barn blivit en försäljningssuccé. 

De ger svar på vilka idrotter barnen bör satsa på - och undvika.  

Testerna marknadsförs mot både tränare och föräldrar till små barn.

– Det är helt förkastligt. Rent praktiskt är det dessutom meningslöst. Vilken ungdomstränare som helst skulle se om en tioåring är snabb eller inte. Det behöver man inte göra ett gentest för, säger Mikael Mattsson, medicine doktor med fokus på idrottsfysiologi.

Gentesterna blir allt mer populära och det som säljer bra i USA kommer förr eller senare till resten av världen. 

Redan 2008 avslöjades det att en engelsk fotbollsklubb tagit kontakt med en genforskare för att höra sig för om möjligheten att screena spelare för att se vilka som hade förutsättning att bli bra i fotboll.

De senaste åren har olika labb vänt sig till allmänheten för att sälja sin produkt. Och man satsar hårt på marknadsföring. 

I Sverige finns ett antal företag som marknadsför gentest som sägs avslöja vilken typ av muskler man har och vilken typ av träning man bäst svarar på. Priserna sträcker sig från 399 kronor i sin enklaste form till 5 500 kronor där man även får rekommendationer om kost och livsstil. 

– I Storbritannien finns det specialiserade gentester så att man som förälder kan testa sina barn för att se om de blir bra fotbollsspelare. Vilket är helt värdelöst, säger Mikael Mattsson. 

Sedan sex år tillbaka är han knuten till Stanford University utanför San Francisco i Kalifornien, ett av de högst rankade lärosätena i USA.

Där forskar han om digital hälsa och genetik. 

Kortfattat handlar det om att utifrån genetiska förutsättningar och beräkningar från olika typer av träningsarmband, pulsklockor och smartphones hitta en beräkningsmodell för optimal belastning för varje person. 

Är det för vanligt folk eller är det bara den yppersta eliten?

– Det är lättast att börja med yppersta eliten för att det blir mer tydligt. Det som finns hos vanligt folk finns även hos eliten, men blir mindre framträdande. Det finns mer kunskap och data om elitidrottsmännen. När det gäller genetiken blir det tydligast hos de som är mest specialiserade på en gren. 

Mikael Mattsson.Foto: FOTOGRAF LINUS HALLGREN / FOTOGRAF LINUS HALLGREN

Mikael Mattsson är mycket kritisk till hur gentesterna marknadsförs och framför allt att man villa testa barn och ungdomar. 

Han säger även att labben feltolkar resultaten av gentesterna på ett sätt som blir direkt vilseledande. 

– Det handlar om ett logiskt felslut. Första steget är att generna spelar roll. Det är orättvist att vissa har förutsättningar att bli snabba och andra uthålliga. Men så är det. Felslutet är att vi måste testa generna. 

– Problemet är att alla gentester som finns att köpa direkt av konsument testar några eller ett tiotal gener i bästa fall och vi har lite över 21 000 gener. Vid ett enskilt träningspass för kondition är det flera tusen gener som är inblandade. Det betyder att även om man kan bevisa något statistiskt att en speciell gen påverkat en att bli stark, så kommer den inte påverka särskilt stor procent av det. 

– Det betyder att man har något som är statistiskt signifikant men praktiskt irrelevant. Du kanske testar ett tiotal gener när du borde testa över tusen gener. Det är de tillsammans som spelar roll. 

Hur tokigt det kan bli visade sig när en amerikansk journalist skickade sitt DNA till flera olika testlabb och fick tillbaka olika svar på samma DNA. 

Ett annat exempel är när svenske maratonlöparen Anders Szalkai fick tillbaka sina svar och fick veta att han hade förutsättningar för sprint och att han var spurtig. 

– Han är definitivt uthållig och ospurtig, säger Mikael Mattsson.

Anders Szalkai testade sig - resultatet överraskade

Anders Szalkai minns mycket väl gentesten.

Han berättar att han skickade in fyra olika salivprov för analys oberoende av varandra. 

– Det som var lite lustigt var att jag i tre av fyra tester ansågs lämpad för explosiva sporter. Den explosiviteten har jag inte lyckat se någon enda gång. Jag är ju uthålligt lagd, helt klart, säger Anders Szalkai. 

Anders Szalkai tror dessutom att han genom stora träningsvolymer under åren hunnit omvandla de snabba muskelfibrer han en gång haft till långsamma och uthålliga fibrer. 

Anders Szalkai.Foto: ROBIN BENIGH

Vid 12 års ålder började det gå upp för honom att han hade talang för att springa långt. 

En lärare tyckte att Szalkai kunde få utlopp för sin överskottsenergi genom att delta i ett stadslopp på tio kilometer i hemstaden Helsingborg. 

Löpning var något främmande för honom då. Han hade som de flesta ungdomar ägnat sig lite åt fotboll, men inte mer än så.

– Jag sprang med honom och det gick jättebra. Jag blev inte trött av det. När jag nu ser tillbaka på det tror jag att jag fick en indikation på att jag var bra på att springa långt. 

Han blev inspirerad och började träna friidrott. Med tiden märkte han att ju längre han sprang, desto bättre gick det.

Företaget tillbakavisar kritiken

2001 vann han Stockholm Marathon. Ingen svensk manlig löpare har vunnit loppet efter Anders Szalkai.

Företaget Dynamic Code var ett av företagen som analyserade Anders Szalkais DNA.

På företagets hemsida gör man reklam för ett muskeltyptest. Här lovar man ge svar på vilka genetiska förutsättningar ens muskler har. ”Har du anlag för explosivitet eller har du anlag för uthållighet?” ”Vilken typ av träning svarar din kropp bäst på?”.

Dynamic Code lovar en ”säkerhet på 99,5 %”. 

Anne Kihlgren är företagets vd. Hon tar inte åt sig av kritiken utan är säker på att man säljer en trovärdig produkt då man valt ut de gener man känner till.

– Kritiken kan snarare handla om att man har med väldigt många gener i sina testsvar som man inte vet innebörden av, meningsfullheten i. Så ser vi på det, säger hon.

– Det gäller att välja de gener som är meningsfulla för det här området. Jag skulle vilja påstå i dag är att det kan finnas test på marknaden som undersöker en massa olika gener som man inte vet vad det betyder. Vi har varit noga med att välja de gener som vi vet vad de har för innebörd. 

Vad utmärker en duktig långdistansare, Anders Szalkai?

– En del handlar om den fysiska, att man klarar av att löpa länge utan att ansamla en massa muskeltrötthet. En annan att man triggas mentalt av att klara av springa under lång tid. En tredje är att man tål träning. För att springa långt måste man träna relativt mycket.  

Generna har betydelse för framgång

Mikael Mattsson säger att man ofta föreställer sig att generna är något förutbestämt och deterministiskt, att det antingen är ja eller nej.

Man brukar ju säga att för att bli riktigt bra i en sport så ska du välja rätt mamma och pappa. Stämmer det?

– Ja. För att bli riktigt bra måste du ha rätt förutsättningar. Men rätt förutsättningar är väldigt brett. Det som är intressant är också att det finns många vägar till toppen. 

– Den renaste idrott man kan tänka sig i ett genetiskt perspektiv är 100 meter löpning. Det är rakt fram och ur ett fysiologiskt perspektiv ganska enkelt. Du måste vara snabb. Där spelar generna väldigt stor roll. 

Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN

I fotboll kan du bli bra om du är kort eller lång, stor och stark eller liten och kvick. Där är ett gentest ännu mer irrelevant. 

Hur är det med speluppfattning, då? Kan man härleda det ur någon gen?

– Nej, inte en enskild gen. Däremot finns det visa studier som pekar på att det är kognitiva gener som är viktigast för framgång i idrott, bland annat till det som kallas delayed gratification (fördröjd tillfredsställelse), säger han.

Det innebär i korthet att man är medveten om att träna kan vara jobbigt för stunden men att belöningen kommer längre fram. 

Klubbar använder gentester i USA

Mikael Mattsson har forskat mycket på uthållighetsidrottare i världseliten. Han säger att man skulle kunna tänka sig att alla idrottare behövde en speciell genuppsättning. Men så är det inte. 

Man får i stället koppla det till att vissa tränat på ett visst sätt och det sättet passade just deras genuppsättning. Medan andra tränat helt annorlunda och ändå blivit bäst i världen fast med en annan genprofil.

– Det gäller att hitta den träning som är optimal för varje individ. 

Hur är det i USA där du verkar och där det finns väldigt mycket pengar inom baseball, basket, amerikansk fotboll och hockeyn för att inte tala om prestigeuniversiteten som lägger ner stora summor på utveckling av sina idrottare. Använder man gentester där?

– Jag skulle säga att det är olika. Vi får ganska många frågor på om det är värt att göra gentester eller inte. De får samma råd som du. Men det innebär inte att man försöker få det där lilla extra övertaget. Det finns klubbar inom NHL och i baseboll som använder gentester för att se hur de ska justera träningen för sina adepter.

Man skulle kunna tänka sig att gentester var ett viktigt inslag vid värvningar utöver den vanliga medicinska undersökningen. 

– Jag förstår att man gärna vill det. Det vore trevligt om det funkade så. Men verkligheten är inte sådan, så det vore att lura sig själv. Det är nog snarare så att man exkluderar personer på felaktiga grunder. Sådana som hade kunnat bli riktigt duktiga.

Gentester utvecklas

 Gentester sägs också kunna svara på om man är benägen att drabbas av bland annat hjärnskakningar, led- och muskelskador. 

– Inom amerikansk fotboll har man hela batterier av tester. Det finns en enhet som tittar på skadebenägenhet. Då kanske man inte vill betala en massa pengar för en som har en ”felaktig genetisk profil”, där det finns stor risk för skador. 

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Hur ser framtiden ut när det gäller gentester?

– Framtiden inom genetiken är att man gör större analyser. Det vill säga att du tittar på hela genomet samtidigt och på nätverk av gener. Generna är bara ritningen. Det är intressantare att titta på utfallet av generna i kombination med vad du faktiskt gjort. 

– De gentester som vänder sig till konsumenter grundar sig på forskning som är tio år gammal i bästa fall. I dag kan man titta på många fler gener än vad man kunde då. I framtiden blir det snarare hela uppsättningen man tittar på, vem du är och hur du ska anpassa träningen snarare än att eliminera personer beroende på vilken genuppsättning de har.

 ”Ett tecken på att man inte kan säga något om genetiken”

Många duktiga idrottsmän och kvinnor har föräldrar som presterat bra i idrottsgrenar. VM-guldmedaljören och diskuskastaren Daniel Ståhls pappa Jan var duktig släggkastare och mamma Taina var duktig diskuskastare. 

Båda har även utmärkt sig i styrkelyft.

Styrkan och explosiviteten finns där. 

Stavhopparen Armand Duplantis pappa Greg var stavhoppare medan mamma Helena var mångkampare.

Hur mycket har Duplantis sina föräldrars gener att tacka för sin framgång?

– I det fallet skulle jag snarare säga att det är ett tecken på att man inte kan säga något om genetiken. Ju mer tekniskt viktig en idrott är desto mindre viktig blir genetiken. Det är flera saker som spelar roll tillsammans, säger Mikael Mattsson.