Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kamp för överlevnad: ”Börjar falla samman”

Mekail Jalaho och Thabo Motsieloa.
Foto: Josefin Johansson / Expressen
Genrebild från SM i boxning.
Foto: MAJA JAKOBSSON / BILDBYRÅN

Kampsporten har drabbats hårt under coronapandemin.
Samtidigt har de länge kämpat med anläggningsbrist – och nu är det allvar. 

Mekail Jalaho arbetar med ungdomar där räddningen många gånger funnits i en svettig boxningslokal med goda förebilder.
Han själv hittade rätt tack vare kamsportprofilen Thabo Motsieloa men nu är de båda oroliga för idrottens framtid och vilka konsekvenser det får för samhället. 

– Den här delen av idrottsrörelsen börjar falla samman och det går så fort nu, säger Thabo Motsieloa. 

I Riksförbundets scenarioplanering för 2021-2022 konstaterade de att föreningar med gym och eller kampsportsverksamhet löper stor risk att inte överleva ekonomiskt till följd av coronapandemin. Samtliga sex discipliner som räknas till kampidrotten har redovisat ett drastiskt antal färre aktiviteter och deltagartillfällen enligt RF. 

Förklaringen sägs ligga i den uppenbara närheten som krävs för att utföra idrotterna men även att de ofta driver sina verksamheter i trånga lokaler. I en kampsportsutredning beställd av RF-SISU har Sweco undersökt anläggningssituationen för kampidrotterna i Stockholmsregionen. 

Det framkom då att att många av lokalerna är bristfälliga. Vissa saknar helt och hållet ventilation, andra är drabbade av vattenskador och möjligheterna att växa som förening är kraftigt begränsad. 

– Den här delen av idrottsrörelsen börjar falla samman och det går så fort nu. Det går inte att hålla på med att man ska tillsätta en utredning och de där vanliga trixen man håller på med utan nu får man helt enkelt ta och ”step up”, säger Thabo Motsieloa som driver Södermalms Shaolin Förening. 

Vikten av egna ledare 

De två vännerna Thabo Motsieloa och Mekail Jalaho sitter mittemot varandra och pratar. De har känt varandra länge. Mekail arbetar i dag som projektstrateg på Upplands-Brogymnasium. Han brinner för ungdomar och har tidigare uppmärksammats för sitt arbete för inkludering och trygghet i Stockholmsförorten Jakobsberg. Thabo är ett par år äldre och blev tidigt en förebild för Mekail. 

– Det var en svart snubbe som var äldre än mig själv. Han var uppvuxen i Sverige och hade lärt sig leva med alla andra kulturer. Därför är det en ära för mig att lärt känna honom. Det är en kärlekshyllning och jag är inte ensam om att känna så, säger Mekail Jalaho. 

– Det är så viktigt att ha en person att se upp till. Någon som ser ut som dig själv. Allt annat är bara bullshit. Då lurar man bara sig själv. Jag har också vänner som inte är från samma miljö som jag, men de förstår i alla fall.

De pratar om ungdomar med stökig bakgrund som alla, på ett eller annat sätt, fått ordning på sina liv genom kampsporten. Det är nere på klubben de hittat egna förebilder. 

– Det är viktigt att man också får välja sina ledare. I skolan har man de ledarna som man har. Då får man försöka förhålla sig till det och om jag och läraren inte kommer överens blir skoltiden ganska tråkig. När man är runt 12-15 år och börjar söka egna ledare så lyssnar man på dem på ett annat sätt, säger Thabo Motsieloa och tillägger:

– Jag har aldrig haft några disciplinära ärenden med folk i föreningen eller på kampsportsgalorna jag anordnat. Då kom ändå folk från ganska tuffa områden men vi hade inga sådana problem.

”Integrerar utan att föreläsa” 

De båda är överens om att kampsporten fyller en stor samhällsfunktion, något som även kommunerna upplever, framkommer det i Swecos rapport beställda av RF-SISU. 

De har själva idrotten att tacka för vart de är i dag och i flera år har de använt utövandet om kampsport som ett verktyg att integrera flera människor i samhället. 

– Idrotten integrerar utan att man föreläser om det. Det är ingen som är intresserad av att gå på en integrationsföreläsning, utan det är något som sker för att man gillar varandra. Det är så integration sker, säger Thabo. 

Rädslan nu är att flera kampsportsföreningar hotas av nedläggning. 

Det har blivit dyrare att utöva sporten då medlemsavgifterna följer föreningarnas hyreskontrakt som skjutit i prisnivå. Samtidigt minskar också antalet medlemmar vilket försämrar klubbarnas situation ytterligare.

– Med dagens hyressituation för föreningarna går priserna upp, där slår man ut de som mest skulle behöva den här integrationsskjutsen. Corona har inneburit att när man lyssnat på de allmänna råden och rekommendationerna, dragit ned på träningarna och har mindre klasser – eller till och med stängt ned helt. Så har du kvar en kostnadsbild som inte innebandyföreningen har för de har nolltaxa. De är ju i en kommunal hall, säger Thabo.

Skulle vilja sänka priserna 

Sedan 1983 driver Thabo Motsieloa Södermalms Shaolin Förening där det utövas kung-fu. Och han själv har sett utvecklingen.

– Hos oss tränar alla från ”all walks of life”. Men vi skulle få flera personer med mindre god ekonomi om vi kunde sänka priserna. Det är ett hinder i dag. 

Thabo menar att anläggningarna inte har följt med i utvecklingen sett till hur många utövare det finns av till exempel olika kampidrotter. 

– Väldigt många av de nyanlända de sista tio åren kommer från länder där kampsport är vad fotboll och handboll är i Sverige. Iran har över tre miljoner kung fu-utövare. Det är enorma siffror. Och vi bygger fortfarande idrottshallar som är 20x40 med ett handbollsmål på varje sida och med basketkorgar. Men man har inte byggt efter vad den yngre generationen i dag har för behov och önskemål. 

Under coronapandemin har klubbarnas tillvaro drabbats ytterligare. Inställda träningar och ibland helt nedsläckta perioder har bidragit till att ”närvaroplupparna” på träningarna blivit färre och det ger i sin tur mindre ekonomiskt stöd. 

– När man söker hyresstöd så gör man det baserat på hur många ungdomar du har mellan 7 och 20 år och i och med att man inte kunnat köra med full effekt så har man tappat ungdomar och således delar av hyresstödet. De föreningar som inte gjort det här, och läst ”rekommendationer” som icke-tvingande, de har kört ändå. De har tagit över en del av medlemmarna från andra föreningar. De som inte följt myndigheternas direktiv har fått fler elever, fler pinnar och mer stöd av Stockholms stad. De som har följt Folkhälsomyndigheten och MSB:s råd – de har tappat elever och bidrag. 

”De är inte intresserade av samhällsansvar”

Samtidigt poppar fler kampsportsinspirerade gym upp och etablerade gymkedjor kör egna klasser med olika typer av boxning. Något som också hotar föreningsutövandet inom kampsporten. 

– Steppar man inte upp så är det de här anläggningarna som kommer att ta efter. De är ute efter sina pengar, vilket de ska vara, det är inget fult i att tjäna pengar. Men det är det som de är ute efter. De är inte intresserade av att starta tävlingsserier och ta det här samhällsansvaret. 

Mekail Jalaho har slussat ungdomar vidare till olika former av sammanhang inom kampsporten och han är orolig vad som sker om den plattformen skulle försvinna eller bli mindre tillgänglig. 

– I mitt arbete så är det en jättestor förlust för mig och för hela samhället. Vi öppnar upp en dörr som vi inte har några nycklar till eller förståelse för på många många plan. Jag är jätteoroligt för det här, säger Mekail Jalaho. 

Den 23 mars hade Thabo, tillsammans med Peder Finnsiö, ordförande för Stockholm Budo och Kampsportförbund, ett möte med idrottsborgarrådet och Karin Ernlund (C) om situationen. De framförde en lägerapport kring klubbarnas ekonomiska sits och även en önskan om förbättrade anläggningar för att rädda kampidrotterna. 

Vad som händer återstår att se, men Thabo är tydlig med en sak, och det gäller för landets alla klubbar. 

– Stöd befintlig verksamhet, de som visat engagemang och tagit de här kostnaderna med privat risk. Likställ kampsporterna med all annan idrott annars har kampsporten ingen framtid. Annars kommer det bli svårt att nå det målgrupp som gärna vill idrotta med kamsporter, och det är både etniska svenskar och folk med utländsk bakgrund. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.