Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Jag hade tjuvkikat på honom under träningen”

Emil Petersson gick ner och friade till sin Jelena Jelic tidigare i år. År 2022 blir det bröllop för de båda boxarna.
Foto: Christoffer Hjalmarsson / Privat
Både Evert Berglund och Helen Alpstig arbetar mycket ideellt med idrottsfrågor, någonting som fört dem närmare varandra.
Foto: Privat / Privat

Att idrotten förenar människor är ingenting nytt. 

Men att hitta sin livspartner i styrelserummet, på boxningsklubben eller från läktaren på en försäsongsmatch kanske inte är helt givet. 

SportExpressen Föreningsliv har pratat med tre par som funnit kärleken tack vare idrotten. 

– Förståelse är det allra viktigaste. Att vara idrottare är inget vanligt nio till fem jobb, säger Emil Petersson som träffade sin partner vida boxningen. 

Tätorten Nittorp i Västra Götaland har en stark tradition av både ishockey och fotboll. Just tack vare det fann Andreas Sjöblom, 40 och Mari Karlsson, 43 varandra. Andreas hade år 2002 precis börjat spela ishockey där och Mari hade tidigare flyttat dit för fotbollen och det var hon som tog första steget. 

– Jag hade ju tjuvkikat på honom på träningsmatcherna innan säsongen. Det var alltid spännande på hösten när nyförvärven kommit. Sen visste jag att han var från Gislaved och att han brukade vara där i Gisleparken så då tog jag och min kompis bussen dit, säger Mari. 

I Gislaved en bit utanför Nittorp samlades man för att dansa. 

– Mari kom fram till mig. Det var dagen innan premiären, jag körde den kvällen och drack ingen alkohol. Sen stod vi och pratade lite och när kvällen var slut sprang hon och hennes kompis förbi och skulle ta bussen hem, men den hade ju gått så jag fick köra hem henne. Vi hördes lite i veckan efter och så blev jag hembjuden på middag. På den vägen är det. Sen dess har det varit vi, säger Andreas. 

Middagen hemma hos Mari är en första dejt som de båda minns mycket väl. 

– Jag bjöd honom på pastasallad, kyckling och lite nybakat bröd. Det tänkte jag att det äter ju alla. Så sitter vi där och han tittar på maten och tittar på mig och säger ”ursäkta mig men jag äter inte kalla makaroner”. Jag fick fixa hamburgare och bröd i stället. 

– Men nu har jag lärt mig att äta det också, säger Andreas. 

Varken Andreas eller Mari tror att de hade träffats utan idrotten och båda två är överens om att det gemensamma intresset har varit viktigt för förhållandet. 

Både Andreas Sjöblom och Mari Karlsson idrottade i Nittorp. Nu spelar båda deras söner, Fabian och Alvin ishockey.
Foto: Privat / Privat

Trots att ingen av dem spelar varken ishockey eller fotboll längre så har intresset hållit i sig. I dag har paret två söner på tio och 12 år. Båda spelar ishockey och Andreas är dessutom tränare för den äldsta sonens lag. 

– Det är jätteviktigt att de testar på att idrotta. Att vara med i en lagsport och få lagandan. Det sociala både för dem och för oss vuxna. Man blir som en stor familj och ännu mer inom ishockeyn än fotbollen eftersom det tar mycket mer tid, säger Mari. 

Andreas fyller i: 

– Man lär sig hänsyn till alla. Det följer med massor av bra grejer från idrotten. 

”Det har varit en större satsning än mot OS”

Jelena Jelic, 25, och Emil Petersson, 29, träffades för första gången på deras gemensamma boxningsklubb när Jelena var 13 år och Emil 17 år. Jelena blev snabbt intresserad men för Emil var Jelena mer som en lillasyster. 

– Jelenas storasyster är lika gammal som vad jag är och min lillebror är ett år äldre än Jelena så jag har alltid tänkt att hon är ett barn. Fem år är mycket i den åldern, säger Emil. 

Kärleken till boxningen var någonting de delade redan från början och båda två spenderade mycket tid i boxningslokalen. Jelena spanade in Emil från avstånd och gjorde under åren flera försök att få till lite romantik. 

– Jag har verkligen varit målmedveten, det har varit en större satsning än mot OS, det har tagit många år, haha, säger Jelena.

När Jelena fyllt 17 år gick Emil till slut med på att se om det kunde finnas mer än vänskap mellan dem och sen den dagen har det varit de två. Att de har boxningen gemensamt ser båda som någonting positivt.  

– Jag satsade verkligen helhjärtat och han också, boxningen var verkligen allt. Ett exempel är när man bantar inför match, ens humörsvängningar är hemska men man förstår varandra för båda går igenom det, säger Jelena. 

Emil fyller i: 

– Har du en annan partner så blir det förr eller senare ett problem om man inte har ett väldigt starkt förhållande. 

Jelena Jelic och Emil Petersson kommer från vad de själva beskriver som ”olika världar”. Men idrotten förde dem samman.
Foto: privat / Privat

Nu har paret varit tillsammans i sju år och år 2022 blir det bröllop.

– Jag skulle ha 25-årsfest. Jag pluggar till eventkoordinator så jag tänkte att nu anordnar jag en bra fest för sen när plugget drar i gång så kommer jag inte orka. Jag hade White party-tema i Emils pappas hus. Så började alla hjälpa till och fixa, jag undrade varför? Sen var det massa champagne där, den tog jag bort för att ingen skulle sno. Jag trodde det var Emils pappas champagne. Men under festen så friade Emil, säger Jelena. 

Inför alla parets gemensamma och närmaste vänner fick Emil precis det svaret han ville ha. 

– Det var nervöst, men boxningen har härdat mig ganska mycket. Men jag började tänka på alla scenarion så till slut så var jag ändå övertygad om att hon skulle säga nej. 

Båda två boxas fortfarande men Jelena som hade hoppats på OS har beslutat sig för att köra en sista proffsmatch. Emil fortsätter satsningen ett tag till. 

Och efter flera års hårt arbete även utanför boxningen med att landa sin drömkille, understryker Jelena att det nu är Emils tur att jobba lite.

– Nu är det Emil som tofflar för mig. Han har ju missat massa år så nu svansar han hela tiden, haha. 

”Det är ju inte den sexigaste platsen”

Styrelserummet kanske inte är det första man tänker på som ett ställe att träffa en potentiell kärlekspartner. Men för nio år sedan var det precis i ett sådant som Evert Berglund, 61, och Helen Alpstig, 58, träffades när de båda satt i Stockholms handbollsförbunds styrelse. 

– Vi hade ganska många utmanande samtal och beslut att ta. Det är ett bra sätt att lära känna varandra. Jämfört med om man träffast på nätet så växte det fram i samtalen att vi tyckte om varandra. Det var ju inte huvudsyftet med att vara med i styrelsen, det är ju inte den hetaste platsen, säger Helen Alpstig.

I dag har båda lämnat Stockholms handbollsförbund, men Helen arbetar fortfarande som sakkunnig inom barn- och ungdomsidrott i Stockholm och Evert sitter nu som ordförande i Hammarby handbolls styrelse. 

– Vi bollar ju mycket. Helen är duktig inom barn- och ungdomsfrågor och vi diskuterar det. Jag kanske hjälper Helen mer med ekonomi och organisation där jag har mer erfarenhet, säger Evert som till vardags arbetar på SEB. 

Både Helen och Evert är överens om att de nog inte hade träffats om det inte vore för deras gemensamma intresse i idrotten. 

– Jag hade nog aldrig sett på Evert om vi träffats i ett annat sammanhang. Han är en bankperson i kostym, ganska lugn och saklig. Det är inte så som jag är. Jag är mycket mer full fart och yvig. Jag tror nog vi hade passerat varandra annars, säger Helen som samtidigt flikar in att hon tycker att Evert är väldigt snygg. 

Innan Evert Berglund och Helen Alpstig blev ett par hade de länge rört sig i samma idrottskretsar i Stockholm, men råkat undvika att stöta på varandra.
Foto: Privat / Privat

Att båda två arbetar mycket ideellt är viktigt för förhållandet.

– Ideellt arbete är ju ofta på kvällar och helger och det måste man nog förstå för att det ska hålla i längden, säger Evert. 

– Att man förstår att man inte äger varandra är viktigt. Vi är två egna personer. Även om vi är gifta och lever tillsammans är vi inte siamesiska tvillingar. Det stärker nog. Man känner stolthet när man ser varandra lyckas, säger Helen. 

Sedan fyra år tillbaka är paret även gifta. Everts frieri kom ganska oväntat då båda varit gifta tidigare och de hade landat i tanken att det kanske inte skulle bli något mer giftermål. 

– Jag drabbades av cancer och vi skulle åka till London på en sista weekend innan alla behandlingar skulle sättas i gång. Vi hade ett litet hotellrum och jag var ganska trött. Men Evert sa: ”hoppa in i duschen nu så går vi och käkar.” Jag var lite avig. Men jag hoppade in i duschen, när jag klev ut hade han hämtat glas och champagne och så föll han på knä och friade, säger Helen. 

Giftermålet skedde på Arlanda med den närmsta familjen och vännerna och efter det blev det en vecka på Sri Lanka. Helen är i dag friskförklarad och båda två är minst lika kära som när de träffades år 2011. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.