Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hon är ensam kvinna att döma: ”Behöver fler tjejer”

Adela Krakonja är ensam kvinna att döma fotboll i Jönköpingsdistriktet. Foto: Robin Pagmar
”Tycker du om fotboll, så älskar du att döma fotboll”, säger Adela Krakonja. Foto: Robin Pagmar
21-åringen dömer fotboll 2-3 gånger i veckan. Foto: Robin Pagmar

Adela Krakonja, 21, är unik.

Hon är ensam kvinna att döma fotboll i Jönköpingsdistriktet.

– Tycker du om fotboll så älskar du att döma fotboll, säger Adela.

21-åriga Adela Krakonja från Jönköping älskar fotboll.

Men när hennes eget lag lades ner i 16-årsåldern påbörjades en ny karriär innanför linjerna.

– Dels dömde min storebror fotboll, sen kände jag några fler som dömde. Det blev lite min ingång och jag blev intresserad då. Sedan fick jag frågan från min tränare från laget jag spelade som sa ”Adela, är du sugen på att döma fotboll?” och svaret kom fort: ”Jo, men det är jag!”, säger Adela Krakonja.

Till vardags pluggar hon till förskollärare och skriver just nu sitt examensarbete inför examen i januari.

Hon dömer fotboll ungefär 2-3 gånger i veckan, ibland oftare och ibland färre, men hon ser det som världens bästa extrajobb.

– Jag dömer division sex herrar och går på linjen i division fem. Sen dömer jag division 3 för damer och går på linjen i division 2. Sedan ingår P18, flickor 16 och sånt också, säger Adela Krakonja.

Vad är det bästa med att vara domare?

– Man får titta på fotboll samtidigt som man också leder matchen, utvecklar sin ledarroll men också utvecklas som person. Jag har stärkt min självkänsla. Jag kommer ihåg när jag började döma fotboll som 16-17 åring och skulle döma herrar. Jag kände mig så himla liten, men det känner jag i dag att jag har utvecklat min självkänsla. Jag är mer självsäker nu när jag dömt ett tag.

Att vara domare är ett tufft yrke. Det tar tid och pressen från spelare, ledare och publik är stor.

– Man känner sig rätt utsatt. Det är jag mot 22 spelare, ledare... det är alla mot mig, om du förstår. Lite så känns det. Men när man blir varm i kläderna tänker man inte så. Jag tänker mer att det här är min arbetsplats, jag har kommit hit för att göra mitt jobb. Så jag ser på det lite annorlunda nu förtiden.

”Till slut har jag slutat bry mig”

Det finns runt 100 fotbollsdomare i Jönköping, men Adela Krakonja är ensam kvinna i gruppen.

Hon hade ett par kvinnliga kolleger men den sista av dem dömde sin sista match för runt två år sen.

Trots att det kan vara tufft har hon fått mycket stöttning.

– Det har hänt jättemånga gånger, framförallt i början. Ibland får man samma lag flera gånger och när de tyckt att man gjort ett misstag kunde det vara jobbigt att återvända dit och döma samma lag. Men så kommer de och berömmer en matchen efter i stället: ”Gud, vad du utvecklats!” och förklarar vad jag gjorde bra. Det är jättestor skillnad.

Hon saknar en mentor och stöttning i sitt yrke. Det upplever hon som lite tråkigt.

– Jag har tagit upp det med distriktet att jag saknar att någon kommer och tittar på mina matcher. Jag skulle gärna vilja utvecklas, men hur ska jag göra det när ingen tittar på vad jag gör bra och vad jag gör mindre bra?

 – Till slut har jag slutat bry mig lite och jag gör bara det här för att jag tycker det är så himla roligt. Jag kör mitt eget race bara.

Saknar kvinnliga kolleger

Det var bättre när det fanns kvinnliga domarkolleger.

– Då åkte vi i väg och tittade på varandras matcher, vi samtalade och tittade på hur vi dömde och backade upp varandra. Nu har jag ingen att vända mig till på samma sätt, säger Adela.

Peter Stefansson, ordförande i domarkommittén i Smålands fotbollsförbund, säger att frågan är högprioriterad.

– Det är lätt att man räknar in tränare, ledare men glömmer bort domarrollen. Vi har en strategi att ha tusen kvinnliga ledare inom ett par år. Vi behöver fler tjejer, vi har satsat mer eller mindre brett på senare år men har mestadels bara fått fram killar. Därför har vi med styrelsen i bakgrunden gjort en satsning på att få fram damer till domaryrket.

Hur går det till mer konkret?

– I Småland har vi tio domarklubbar och vi lägger ett visst tryck och ansvar på dem. De har rekryteringsansvar och de får rikta in sig på tjejer just nu. Vi jobbar också mot föreningarna, vi har ganska många som dömer upp till 15-16 år men som sedan försvinner. Vi måste sätta större tryck och även få in en ansvarsfråga hos föreningarna. De måste hjälpa till.

Hur är dialogen med föreningarna?

– Det är lite olika beroende på storlek på förening. Det är klart att en mindre förening kanske inte kan han en domaransvarig, men vi är behjälpliga där så flera föreningar kan gå ihop. Sedan har vi också ett projekt i Värnamotrakten där domarklubben tar ansvar för några ungdomsdomare och blir mentorer för dem. Förhoppningsvis kan vi börja se positiva resultat i början på nästa år, säger Peter Stefansson.

Ville döma Champions League

När Adela Krakonja var ny som domare siktade hon högt. Hon ville bli den första kvinnliga domare att döma herrarnas Champions League, men de drömmarna har slocknat en aning även om hon siktar uppåt.

– Vem hade tackat nej till att döma högre upp? Det gör man inte, klart jag vill det.

Varför tror du att du är ensam kvinnlig domare?

Mina kolleger upplevde att det inte satsades tillräckligt mycket på dem. Några har insett efter en kort period att det inte var för dem. Det tar mer tid än vad man tror. Det är inte bara att åka i väg och döma 90 minuter. Du måste vara där 75 minuter före avspark, det är domarmöten, utbildningar, du måste genomföra löptest och regelprov... så mycket man inte tänker på och de jag pratat med har inte riktigt varit redo på att det skulle ta sån tid, säger hon.

Adela Krakonja rekommenderar domaryrket och tycker att det har flera goda effekter.

– Mitt råd till ungdomar som funderar på domaryrket är: våga testa. Det förlorar man inget på. Det är superkul och tycker man om fotboll så älskar man att döma fotboll. Tänk, du får betalt för att titta på en fotbollsmatch, hur bra är inte det?

– Det är också en fantastiskt bra möjlighet att utveckla sig själv som person. Jag har blivit starkare rent psykiskt av att döma, att hela tiden våga stå på sig och stå för sina domslut inför ibland 50-100 personer och verkligen stå för det, och känna att du kan argumentera för det. Så det är bara att våga ta steget att döma sin första match. Det släpper efter det, säger hon.