Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här kan Parkinsonsjuka spela pingis: ”Fantastiskt”

Pelle Hägglund från Spårvägen är tränare för spelare som drabbats av sjukdomen Parkinson. Foto: THOMAS KINGDAHL
Några gånger i veckan samlas 20 personer som drabbats av Parkinson för att spela bordtennis. Foto: THOMAS KINGDAHL
Världsmästaren Mikael Appelgren visar spelarna som drabbats av Parkinson hur man spelar en forehand. Appelgrenbrukar hälsa på lite då och då. Foto: THOMAS KINGDAHL
Tränaren Pelle Hägglund från Spårvägen ser till att personer som drabbats av Parkinson kan spela bordtennis ett par gånger i veckan. ”Jag har sett en klar förbättring sedan vi började”, säger Pelle Hägglund.
Johan Eklund
1 / 7

Han var trött, hjärnan hängde inte med. Och balansen blev sämre.

För knappt tio år sedan drabbades Johan Eklund, 63, från Solna av den kroniska neurologiska sjukdomen Parkinson.

I dag spelar han pingis i Spårvägen.

 – Sporten har hjälpt mig framåt i livet igen, säger Johan Eklund.

Det finns inte ett enda ledigt pingisbord i Spårvägens träningshall vid Midsommarkransen i södra Stockholm.

Det är tisdag - och aktiviteten är hög.

Här samlas närmare 20 personer som drabbades av sjukdomen Parkinson för att spela pingis.

– Det här kunde jag inte tro när jag drog i gång allt för tre år sedan. Då var det bara några stycken som kom och spelade, säger Johan Eklund.

Han fick det smärtsamma beskedet om sjukdomen för knappt tio år sedan. Johan Eklund är en av nästan 2000 svenskar som drabbas av Parkinson varje år.

LÄS MER: Han slutar spela – för att hedra bortgångne vännen 

Fick diagnosen 2010

Det första synliga tecknet på sjukdomen kan vara att kroppen skakar, sämre rörelseförmåga, stela muskler och att simultankapaciteten kan bli försämrad.

Grunden till Parkinsons sjukdom är brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan och bristen tilltar med tiden. Antalet nervceller som producerar dopamin minskar gradvis, orsaken till det är hittills okänd.

– Jag jobbade som konsult 2006 och börja känna med trött och slut varje dag efter jobbet. Jag tyckte det var konstigt att jag var tvungen att gå och vila eftersom jag inte haft något ansträngande jobb, säger Johan Eklund.

2010 fick han diagnosen.

– Det kom som en chock. Livet förändrades helt. Jag tvingades bland annat att sluta att jobba. Jag kunde inte tänka lika klart och snabbt längre och fick problem med min balans, säger Johan Eklund.

LÄS MER: Anette, 73, boxas fyra gånger i veckan

Mikael Appelgren hyllar pingisgruppen

Han hade aldrig tidigare spelat pingis.

Men för tre år sedan fick han idé att starta en grupp för Parkinsonsjuka.

I dag har gruppen växt. Två gånger i veckan spelar närmare 20 personer pingis mellan två och tre timmar. 

– Jag har märkt att min balans har blivit bättre. Nu kan jag åka tunnelbana utan att vara rädd längre. Jag har fått bättre kondition, balans och koordination, säger Johan Eklund.

Mikael Appelgren, som vann både VM och EM, och som numera är elittränare i Spårvägen hyllar gruppen.

– Det är fantastiskt att Spåret driver den här verksamheten. Tester som gjorts i USA visar att det är bra att spela pingis om man är sjuk i Parkinson. Att se den här gruppen spela värmer i hela mitt hjärta, säger Mikael Appelgren.

Pelle Hägglund är tränare för Parkinsongruppen.

– Pingisen gör att man tränar upp kopplingsförmågan i hjärnan. Balansen och koordinationen blir bättre och förstås även konditionen. Att samlas här och spela ett par gånger i veckan är också en social grej, säger Pelle Hägglund.

LÄS MER: Åt nästan ihjäl sig – blev uttagen till VM-truppen 

Ska åka på en resa tillsammans

Johan Eklund kände ingen av spelarna han nu han har träffat varje vecka i flera år.

– Vi har det trevligt, spelar, fikar och pratar. Det för en svår sjukdom. Vi har haft medlemmar som dött under tiden vi har hållit på och spelat. Sjukdomen är brutal, säger Johan Eklund.

– När vi samlades för en minnesstund hade änkorna till männen som gått bort skrivit brev som jag läste upp. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. De skrev att pingisen och gruppen betydde så mycket för deras män, säger Pelle Hägglund.

I början av oktober spelar VM i New York i USA för första gången för Parkinsonsjuka.

– Jag ska åka. Vi är elva totalt från Sverige. Över hälften kommer från Spårvägen, säger Johan Eklund. Vi ser fram mot mästerskapet. Vår tränare Pelle åker med som ledare. Det blir ett spännande äventyr.

Det här är sjukdomen Parkinson

Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom. De första symtomen kommer vanligen efter 55 års ålder., men symtomen kan komma tidigare.

Man kan inte bli frisk från sjukdomen - men det finns olika behandlingar och läkemedel som kan minska besvären.

Dopamin är en signalsubstans som hjärnan använder för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Vid Parkinsons sjukdom förstörs cellerna som tillverkar dopamin. Hjärnan får därmed svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser.

Ungefär en av hundra personer över 60 år får Parkinsons sjukdom. Den är vanligare hos män. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd.

Källa: Vårdguiden

Här är de första symptonen på Parkinson

Symptom:

De första besvären är ofta vaga obehag i en arm eller ett ben. Eller att man blir fumligare. Besvären börjar för det mesta i ena kroppshalvan, men uppstår så småningom på den andra sidan också. Efter hand blir symtomen tydligare, men det dröjer ofta flera år.

Det här är de första huvudsymtomen:

Kroppen skakar i vila:

Det börjar oftast med en hand. Det kan till exempel vara skakningar där tummen rör sig mot pekfingret. Senare sprider sig darrningarna till benet på samma sida och till andra sidan av kroppen. Även huvudet kan börja skaka. Skakningarna upphör ofta kortvarigt när du rör dig aktivt. 

Musklerna blir stela:
Musklerna känns tröga när man rör sig. Det bidrar till att man känner dig begränsad och trött. Du kan också få ont i olika delar av kroppen, ofta i ryggen och axlarna. 

Sämre rörelseförmåga:
Olika rörelser blir långsammare och svårare att sätta igång. Det gör att det tar längre tid med sysslor i vardagen som till exempel att klä sig, borsta tänderna och att äta. Att skriva går långsamt och handstilen blir mindre. 

 

Försämrad simultanförmåga:
Simultankapaciteten kan försämras, vilket innebär att du får svårt att ta initiativ och göra flera saker samtidigt. Det kan vara svårt att fullfölja en rörelse om du blir avbruten till exempel av en fråga. Stannar man upp kan det vara svårt att starta rörelsen igen.