Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Få idrottsföreningar är hbtq-certifierade

Kiruna IF är ett av de få hbtq-certifierade idrottslagenFoto: SIMON ELIASSON / BILDBYRÅN

Kiruna IF spelar i regnbågsfärgade tröjor – och den färgglada bindeln syns på flera lagkaptener.

Men enligt SportExpressens granskning är enbart två svenska idrottsföreningar och ett förbund hbtq-certifierade av RFSL.

En stor anledning är prislappen, enligt fotbollsklubben Qviding: 

– De har fått lite kritik för att de är lite dyra, och det var väl det vi såg också, säger Kristoffer Pilmalm, akademiansvarig i Qviding.

– Det är klart att det kan uppfattas som dyrt utifrån en liten idrottsförenings perspektiv, säger Gustaf Hedman utbildningschef på RFSL. 

I det svenska föreningslivet syns den regnbågsfärgade kaptensbindeln i flera lagidrotter. Kiruna IF och Östersunds FK är några av klubbarna som arbetar aktivt med att utbilda kring hbtq. 

Och fler visar intresse för frågan. 

Via RFSL, Riksförbundet för homosexuella, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, går det att få sin verksamhet hbtq-certifierad vilket en rad företag och kommuner har gjort. I dag har RFSL certifierat runt 450 verksamheter. 

Men enbart två idrottsföreningar och ett idrottsförbund är certifierade. Det är Kiruna IF, Östersunds FK och Svenska Amerikansk Fotbollförbundet.

Gustaf Hedman: ”Har inte samma ekonomi”

Gustaf Hedman, utbildningschef på RFSL, menar att ekonomin för föreningarna kan vara en av anledningarna till att de inte väljer att certifiera sig. 

– Vi utbildar även på andra sätt och inte bara genom certifieringen. Till exempel har vi webbutbildningar och föreläsningar som kan vara processinriktade men som bara sträcker sig över en dag. De kanske är lite mer inriktade mot idrottsföreningar som inte har samma ekonomi som ett företag eller en offentlig verksamhet, säger han.

Han tror även att det bristande engagemanget från idrottsföreningarna kan vara en faktor.

– Dels så tänker jag att det ligger ett stort ansvar på idrottsrörelsen att ta tag i frågorna. Och det har varit lite si och så kring intresset generellt att jobba aktivt med de här bitarna. Sedan är idrottsrörelsen uppburen i en mer ideell form. Alltså de timmar som läggs ner görs på ideell basis. Och att genomgå ett förändringsarbete som tar så pass lång tid blir utmanande för en sådan verksamhet. 

”Inte alls dyrt”

Priset är cirka 5 000 kronor per person, men det ser olika ut beroende på hur många grupper och deltagare det är. 

– Det är klart att det kan uppfattas som dyrt utifrån en liten idrottsförenings perspektiv. Men om man jämför certifieringen med andra kompetenshöjande utbildningar riktade till arbetsplatser är det inte alls dyrt. Jag skulle säga att det är ganska billigt utifrån vad varje medarbetare får. Det är många timmars utbildning där man får mycket kunskap. Och ställer man certifieringen mot andra utbildningar på marknaden skulle jag säga att vi ligger bra till prismässigt, säger Gustaf Hedman.

Varför ska man bli certifierad? 

– Jag tänker att man måste utgå från vilket uppdrag man har som organisation och vilken verksamhet man vill vara. Om vi tittar på de vi brukar utbilda som ju är arbetsplatser så finns det nu en skärpt diskrimineringslagstiftning som säger att arbetsgivare ska arbeta aktivt med dessa frågor samt dokumentera det. Då är certifieringen ett utmärkt sätt att få hjälp och stöd i den processen.

”Kan handla om hur jargongen är”

Vad får man ut av certifieringen om till exempel en idrottsförening bestämmer sig för att göra det? 

– Under de fyra halvdagarna vi kommer ut till verksamheten utvecklar vi en handlingsplan som adresserar de utmaningarna just den organisationen har. Utöver det håller vi två workshops med en arbetsgrupp som har strategiskt ansvar kring frågorna på arbetsplatsen. Vi följer upp verksamhetens arbete med handlingsplan efter ett år respektive tre år. 

– Det kan exempelvis handla om hur jargongen och bemötandet av varandra ser ut i föreningen, vi går också igenom styrdokument och hur kommunikationen kan utvecklas. Detta för att skapa en så inkluderande miljö som möjligt.

Hur lång tid håller en sådan certifiering på? 

– Vi rekommenderar fem till sex månader för att arbeta med handlingsplanen. Så det är bra att ta den tiden för att dokumentera framstegen man gjort. 

Östersunds FK: ”Man har sina fördomar”

Östersunds FK som håller till i allsvenskan tillsammans med Kiruna IF och Svenska Amerikansk Fotbollförbundet certifierade via RFSL. 

– Man kan tro att det handlar om sex eller något sånt. Man har sina fördomar, det hade jag i alla fall. Men det handlar till den allra största delen om människors lika värde och hur man ska jobba för att det ska vara så och att man ska ta tillvara på allas kunskaper och erfarenheter oavsett vem det är. Det blev väldigt spännande och bra diskussioner när vi gick kursen, säger Lasse Landin, klubbsekreterare i Östersunds FK. 

”Väldigt spännande diskussioner”

– Den kulturella skillnaden i vår spelartrupp och ledartrupp gjorde att det blev väldigt spännande diskussioner om hur man ska se på homosexualitet till exempel. Hur vi ska vara i samhället och ta till vara på att alla människor är lika mycket värda, fortsätter han. 

Känner ni att det var värt de investerade pengarna?

– Det var väldigt värt pengarna. Det har blivit massa bieffekter också. Jag upplever att tonen i vårt omklädningsrum är mer human än vad den kan vara i många andra omklädningsrum. Ju mer kan känner sina medmänniskor på djupet desto svårare är det att säga elaka saker.

”Det kostar en del pengar”

Varför tror du att fler föreningar inte genomgår certifieringen? 

– Det kostar en del pengar. Många mindre klubbar har nog inte pengarna. Och sedan kanske man inte förstår fullt ut värdet av att göra något sådant. Vi gjorde detta och vi gör andra satsningar på grund av att vi tror att vi vinner fler matcher både på och utanför planen. 

– Det blir en del av ett framgångsrecept att arbeta med frågor som dessa. Att hela tiden utveckla människan. Vi är i alla fall oerhört stolta att regnbågsflaggan vajar utanför vår arena. 

”Svårt att punga upp de pengarna”

I september börjar arbetet med att hbtq-certifiera Qviding. Men inte genom RFSL. Istället väljer de, med hjälp av idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborg att utbilda klubben via företaget Samkrafter, som erbjuder utbildning och verksamhetsutveckling.  

Att de väljer bort RFSL beror delvis på prislappen.

– Det är ju så att de fått lite kritik för att de är lite dyra och det var väl det vi såg också och då verkade det här vara en bra lösning.

Kristoffer Pilmalm, som är akademiansvarig i Qviding och jobbar med hbtq-arbetet på daglig basis, säger att arbetet började 2018. Men det tog ett tag att hitta en väg att finansiera certifieringen. Han kom i kontakt med en sakkunnig på Göteborgs Stad och blev inbjuden i hbtq-rådet. Där fick föreningen förslag om att de borde certifiera sig för ett långsiktigt arbete.

– Jag var ganska grön men jag började kolla upp olika alternativ. Och RFSL skulle kosta oss 125 000 kronor. Vi är en ideell förening och inget aktiebolag. Vi är inte vinstdrivande på det sättet så det är svårt att på ett bräde punga upp de pengarna, säger Kristoffer Pilmalm.

Qviding väljer bort RFSL

Då beslutade han sig för att vända sig till idrottsförvaltningen för att försöka få ett bidrag. Svaret blev nej. Anledningen var att då måste alla föreningar få samma bidrag.

– Under ett år höll jag på massor med att jaga sponsorer. Så av en slump kom jag över Samkrafter i våras. De gör samma sak, utbildar på samma sätt och vi kommer behöva lägga lika mycket tid som med RFSL, men det kostar en bråkdel. Jag kontaktade idrotts- och föreningsförvaltningen igen. Då var de mer positiva eftersom att det rörde sig om mindre pengar. Sen fick jag med mig en friidrottsförening och en parkourförening. Så i runda slängar blir det 20 000 kronor per förening.

Från Qviding kommer hela styrelsen, de tre heltidsanställda på kansliet och en arbetsgrupp på fyra personer att medverka under utbildningen som påbörjas i september. Efter utbildningen kommer Samkrafter att följa upp arbetet under 12 månader.

”Idrotten har inte varit bäst”

Sofia B Karlsson är utbildningsansvarig för jämställdhet och inkludering hos Riksidrottsförbundet. Hon menar att idrottsrörelsen håller på att skaffa sig mer kunskap inom ämnet.  

– Det är viktigt att ta hjälp för att fylla på kunskapen i ett förbund eller förening när man märker att man behöver det. Då kan RFSL verkligen vara ett bra alternativ. Man kanske inte vet vart man ska börja. Och RFSL är experter på ämnet och har lång erfarenhet. 

Sofia B Karlsson. Foto: Johanna Fond / Copyright © Johanna Fond, All Righ

Hon fortsätter: 

– Idrotten har inte varit bäst på de här frågorna. Så vi håller fortfarande på att bygga upp kunskap i våra distrikt, specialidrottsförbund och på nationell nivå. Det gör vi både i samverkan med RFSL och SISU Idrottsutbildar som erbjuder stöd och kunskapshöjning. Mer och mer finns att tillgå.

”Vinsterna är försvarbara”

I fjol skrev Svenska Dagbladet om RFSL:s hbtq-certifiering, och att vinstmarginalen i bolaget RFSL Media & Info AB, som sköter certifieringarna, låg på 27 procent för verksamhetsåret 2016.  Att jämföra med rikssnittet på fem-sju procent. De menade även att vinstmarginalen förväntades stiga ytterligare. 

– Vinsterna är försvarbara, allt går tillbaka till vår verksamhet, sa Gustaf Hedman, utbildningschef på RFSL till Svenska Dagbladet.

När SportExpressen kontaktar RFSL för en intervju gällande den kritik som framkommer mot kostnaderna av hbtq-certifieringen avböjer de en intervju. Men svarar med ett uttalande från Gustaf Hedman på sms: 

– Jämfört med andra kompetensutvecklande utbildningar eller utbildningar som görs i syfte att förbättra och utveckla verksamheten så ligger RFSL:s utbildningar väldigt lågt.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.