”Det här gör mig både upprörd och ledsen”

I serien ”Allas Idrott” tar SportExpressen Föreningsliv upp klassfrågan inom svensk idrott med fokus på barn och ungdomar.

I en färsk Sifo-undersökning svarar föräldrar på hur de ser på ekonomin runt deras idrottande barn.

En av 20 föräldrar, eller fem procent av de svarande i undersökningen, anser att de inte har råd att ha sina barn i organiserad idrott.

49 procent av dem säger också att deras barn, troligtvis eller säkert, har känt ett utanförskap till följd av det. Det här en trend som blir allt tydligare. 

Enligt Ung livsstils rapport från 2019 är det främst de lägre socioekonomiska grupperna som hamnar utanför föreningsidrotten.

– Det är en huvuduppgift som idrottsrörelsen har och som jag vet att man är medveten om och jobbar hårt med, att alla barn och unga i Sverige ska kunna nås av idrotten och kunna ha både en praktisk och en reell möjlighet att kunna idrotta. Riksidrottsförbundet ser över de bidrag man fördelar ut till olika föreningar runtom i landet, med ambitionen att de ska främja jämlikheten. Det är ett viktigt arbete som jag följer noga, säger idrottsministern Amanda Lind. 

Amanda Lind: ”Ett stort problem”

Om barn har svårt att komma in direkt i föreningslivet kan exempelvis skolan vara ett bra sätt. Både att det är en egen plattform för rörelse men också som en inkörsport.

– Det har betydelse att vi jobbar brett med rörelse i Sverige. Att vi infört hundra fler idrottstimmar i skolan. Det är också viktigt att kommunerna samarbetar med idrottsrörelsen lokalt. Att man utvecklar fritidsverksamheten som också kan vara en viktig brygga in i rörelsen och den organiserade idrottsrörelsen, säger Amanda Lind.

I undersökningen som SportExpressen Föreningsliv gjort tillsammans med Sifo, framgår det att bland de idrotter som flest barn tvingas avstå - eller hoppa av från - är ridsport, tennis och fotboll mest förekommande. Ridsport, som är en idrott som kräver mycket material, ligger överlägset högst på listan.

– Det här är så klart ett stort problem. Vi vet att vissa idrotter är mer kostsamma och kräver mer utrustning. Samtidigt är det någonting som idrottsrörelsen måste fortsätta jobba med. Att sänka trösklarna för alla barn och unga att kunna delta och var en del av olika idrotter, säger Amanda Lind.

Så ambitionen är att alla barn ska kunna testa på vilken idrott de vill?

– Ja, jag tror att det finns mycket vi kan göra. Mycket som idrottsrörelsen kan göra. Sen är det klart att vissa idrotter kostar mer i utrustning, men ambitionen och målsättningen måste vara att alla barn ska känna att man ska kunna utveckla sina talanger i den idrotten man själv brinner för. 

Barnkonventionen blev lag

FN:s barnkonvention blev lag i Sverige vid årsskiftet, och i den står det bland annat att alla barn har rätt till lek, vila och fritid. Alla barn ska också ha rätt att vara med i idrottsrörelsen utifrån sina egna förutsättningar. 

– Idrottsrörelsen har i rätt många år jobbat enligt barnkonventionen så man är medvetna om att det finns stora jämlikhetsutmaningar inom idrotten. Att barnkonventionen nu blir lag sätter ljus på frågan. Idrottsrörelsen håller på att ta fram riktlinjer för att säkerställa att den verksamhet man bedriver görs från ett barnperspektiv. Det är helt grundläggande, säger idrottsminister Amanda Lind, och fortsätter: 

– Regeringen ger ungefär två miljarder statliga bidrag till idrottsrörelsen som de sen själva fördelar till den breda idrottsrörelsen i Sverige. Då är det helt avgörande att den verksamheten drivs med barnens bästa i fokus. 

TV: Sju snabba frågor med Amanda Lind