Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”De som inte tillhör normen drabbas”

Sofia B. Karlsson ger tre punkter för att göra så att fler känner sig välkomna i föreningen.
Sofia B. Karlsson jobbar med inkluderande idrott. Foto: Elin Kardell

Inkluderande idrott handlar om att alla människor ska känna sig bekväma i sina lag och föreningar.

Sofia B. Karlsson jobbar med frågan på Riksidrottsförbundet och säger att man måste utmana och bryta normer.

– Ser man på idrottens historia var det män som utformade idrott för andra män, med full funktionsnivå och med ljus hudfärg i förlängningen, säger Sofia B. Karlsson. 

Riksidrottsförbundets satsning på inkluderande idrott vill ge förbund och distrikt tillgång till det som behövs för att se sina egna normer och på så sett kunna förändra dem. Se vilka som trivs, vilka som inte trivs och varför. 

– Det gäller att våga titta till sig själv. Hur ser det ut hos oss? För vem eller vilka är förening till för i dag? Det kan vara lite läskigt men det är viktigt att få syn på vilka normer som finns i det egna sammanhanget, vilket språkbruk används och hur man pratar med olika människor. Kan vem som helst komma in i föreningen och känna att här kan jag vara?

Vissa grupper är mer utsatta än andra

Sofia B Karlsson säger att det finns vissa grupper som generellt är mer utsatta än andra. Och normen är oftast vita män med full funktionsnivå. 

– Det handlar om grupper som inte tillhör den gruppen och som inte alltid har lika lätt att komma in i styrelserummet, känna sig bekväma i omklädningsrummet, få lika mycket resurser eller tjänar lika mycket. Det kan vara kvinnor, hbtq-personer eller personer som har mörkare hudfärg än vad jag har. Tittar man på normen får man ofta veta vilka som inte tillhör den och det är ofta dem som drabbas. Normen ser olika ut i olika sammanhang och det är därför viktigt att synliggöra hur den ser ut i den egna föreningen, säger Sofia B. Karlsson.

Vad kan killar och män göra? 

– När man är en del av normen har man ofta ett bra utgångsläge. Där det finns en maskulinitetsnorm lyssnar ofta andra killar på en. Om man själv är en kille inom normen. Man är med på många ställen där besluten tas och andra killar lyssnar på en. Killar är inte bara en del av problemet när det kommer till jämställdhet utan en avgörande del av lösningen. Man har en utmärkt position att förändra i sitt eget sammanhang, säger hon. 

”Män är en del av lösningen”

Och det finns många bra exempel på klubbar som aktivt jobbar med att göra verkligen av sina värdegrunder

– Ett exempel är att tänka på sitt eget språkbruk och man kan också använda regnbågsbindeln för att visa på planen att man står för de värden som föreningen ofta bestämt. Vissa har skosnören eller hörnflaggor osv. Man kan se över vilka som syns på sin hemsida. Visar man upp dam- och herrlaget lika mycket? Hur pratar man om tjejer och killar och vad gör man för att inkludera ickebinära och transpersoner? Vilket språkbruk används och vilka kroppar och funktionsförmåga förväntas man ha?

– I de stora lagidrotterna på herrsidan vet vi att det förekommer att unga killar inte alltid känner sig trygga i omklädningsrummet om de är homosexuella eller bisexuella med ett språkbruk som är heteronormativt eller homofobt. Och det förekommer så klart i andra omklädningsrum också, säger Sofia B. Karlsson.

På inkluderandeidrott.se kan distrikt och föreningar få hjälp med att börja se över sina egna normer och värderingar. 

 

THOMAS WILBACHER: Det råder total förvirring i svenska föreningarna 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!