Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

Hjärnprofessorns råd till fotbollen: “Låt ingen under 15 år nicka bollen”

Professor Henrik och doktor Matilda är viktiga personer när det handlar om fotbollens framtid.

En skotsk studie visar att professionella fotbollsspelare har ökad risk att drabbas av demens. I USA får barn under elva år överhuvudtaget inte nicka i fotboll.
– Svenska barn borde inte heller nicka före puberteten, säger hjärnforskaren Henrik Zetterberg.

Rösta på dina favoriter i Årets Eldsjäl här

 

Hur farligt är det att nicka i fotboll?

Henrik Zetterberg är läkare och professor i neurokemi vid Göteborgs universitet. Han tycker att Svenska fotbollförbundet ska införa åldersgränser för nickande – på liknande sätt som i USA.
Sedan 2016 är det inte tillåtet att barn under elva år nickar i fotboll i USA. De som är mellan elva och tretton år får träna nickar i begränsad omfattning.

– Jag tror att svensk fotboll borde göra något liknande. Det finns väldigt mycket data som talar för att knyckar på huvudet och rotationsvåld inte är bra. Det är det som är grunden för hjärnskakningar. Och risken är större för barn.

Ett stort riskmoment

Det finns en skillnad mellan det Zetterberg kallar för "kontrollerad nickning" och de mer slumpartade nicksituationer och kollisioner som kan uppstå på match eller träning med matchliknande spelmoment.

– Huvudspelet är ett riskmoment i fotboll. Om man möter bollen med huvudet i en kontrollerad nick, då händer ingenting farligt. Men om smällen kommer när man inte är beredd, så att det blir en knyck i rörelsen, då kan skadorna uppkomma.
Om huvudet blir träffat av bollen snarare än tvärtom, då kan nicken ge upphov till hjärnskakning.
Barnen är extra utsatta för den risken.
– Det beror på att nackmuskulaturen inte är fullt utvecklad hos barn och att huvudet är större i förhållande till övriga kroppen än hos en vuxen. Därför ska barn låta bli att nicka, förklarar Henrik Zetterberg.

 

Vid vilken ålder anser du att fotbollsspelande ungdomar kan börja nicka?

– Jag har inga starka åsikter eller expertkunskaper om detta, men som en försiktighetsprincip skulle man kunna överväga att fotbollsspelare inte nickar före 15 års ålder. Men i puberteten, när nackmuskulaturen växer till sig, kan man börja ha övningar där man bollar till varandra och tränar på att nicka lugnt och kontrollerat.
En färsk studie från University of Glasgow visar att professionella fotbollsspelare löper mer än tre gånger högre risk att dö av demenssjukdom än befolkningen i övrigt.

Intressant studie med brister

Forskarna har jämfört dödsorsakerna från 7 676 före detta skotska fotbollsproffs med 23 000 övriga människor.
– Detta är den första studien som visar en stark koppling mellan elitfotbollsspelare och ökad risk för demens. Det är en intressant och noggrann studie som är gjord på en stor mängd data. Men den har en hel del svagheter. Detta är en registerstudie som är tillbakablickande. Den bygger helt på vilka dödsorsaker som har registrerats genom årens lopp, säger Henrik Zetterberg och utvecklar:
– En läkare på ett ålderdomshem kanske skriver att någon har dött av lunginflammation, utan att bry sig om att skriva att patienten också hade Alzheimers sjukdom. Om man ska göra en mer vederhäftig studie så ska den vara designad och framåtriktad, så att man har koll på alla variabler och att all data matas in rätt.
Den skotska studien säger egentligen ingenting om varför fotbollsproffs i högre utsträckning har drabbats av demens. Det finns inget visat samband mellan nickningar och demens.

 

Kan det finnas andra orsaker än att de har nickat bollar massor med gånger – och kanske skallat ihop med med- och motspelare?

– Det kan det absolut finnas. Människor som utövar idrott på proffsnivå är ofta lite speciella, det ska man komma ihåg. Det är en liten subselektion av folk som kanske har särskilda kvaliteter. Men jag tycker ändå det är en rimlig tolkning att nickandet hänger samman med ökad demensrisk. Inte minst sett i ljuset av allt annat vi vet om riskerna med upprepade hjärnskakningar.
Henrik Zetterberg anser att studien från Skottland är viktig, för att den visar att det bör göras framåtriktade studier på hur nickande under många år kan påverka människans hjärna.

– Jag hoppas att man världen över nu drar igång studier på fotbollsspelare och följer hur många nickar de gör per match och hur många hjärnskakningar de utsätts för under en karriär. Men jag tycker också att den skotska studien redan nu borde få fotbollen att ta problemen med hjärnskakning på större allvar. Det har man inte gjort på samma sätt som i andra sporter som exempelvis ishockey.

Uefa har börjat agera

Men det görs framsteg på detta område även inom fotbollen. 2018 beställde den europeiska fotbollsunionen Uefa två studier som ska undersöka eventuella risker med att nicka från låg ålder. När resultaten av dem blir klara kan det bli aktuellt att överväga nya bestämmelser för barn och nickning.
– Uefas medicinska kommitté har sett problematiken och vill först kartlägga hur vanliga huvudskador är i olika åldrar och kön. Och vid vilka tillfällen, på träning eller match, som skadorna sker i störst utsträckning i ungdomsfotboll. Den här typen av studier där man tittar på skademönster är första steget för att sedan kunna förebygga hjärnskakningar, säger Matilda Lundblad, som är lagläkare i allsvenskan för både Göteborg FC och IF Elfsborg.
Hon arbetar också i den medicinska forskningsgrupp som leder Uefas stora skadestudie på Champions League-nivå.
Professor Anna Nordström har genomfört en studie grundad på Uefas stora skaderegister. Den visar en annan aspekt av riskerna med hjärnskakningar, berättar Matilda Lundblad.
– Under upp till ett år efter en hjärnskakning hade spelare 50 procents ökad risk för skador generellt. Detta visar tydligt att en hjärnskakning har långsiktiga effekter som gissningsvis kan röra sig om minskad uppmärksamhet, även efter att spelarna har bedömts vara symtomfria och friska.

Varit med om otäcka händelser

I sin roll som allsvensk läkare har Matilda Lundblad flera gånger varit med om händelser som också tyder på att fortsatt spel efter smällar mot huvudet kan leda till helt andra skador.
– När spelare förklarar hur en skada har uppstått kan de ibland säga att de inte kunde bedöma avståndet och därför krockade med en annan spelare. Sedan kommer det ofta fram att de en stund tidigare fått en smäll mot huvudet eller ett inlägg mot huvudet som tagit illa. Då har det förmodligen varit så att spelaren fått hjärnskakningssymtom utan att förstå det själv och sedan skadat sig på grund av det. Mörkertalet är förmodligen stort här.

 

Rösta på dina favoriter i Årets Eldsjäl här