Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

Hemligheten bakom framgången – gymnastiken växer så det knakar

Gymnastiksporten går mot strömmen – och växer sett till antalet deltagare och föreningar. Pelle Malmborg är en nöjd generalsekreterare.Foto: Johan Nordin

Gymnastik är den av de stora idrotterna som vuxit mest på senare år. Stockholms Barnidrottsförening är en av klubbarna som bidrar till tillväxten – med nya grepp.
– Hos oss får barnen testa många olika idrotter. Och vi har ingen tävlingsverksamhet, berättar verksamhetschefen Bijan Zarrasvand.

Fakta Folkspel

Folkspel är ett ideellt spelbolag som delar ut hela sitt överskott till svenska
föreningar och organisationer. Under senaste året delades totalt ut 189 miljoner
kronor, tack vare svenska folkets vilja att stötta föreningslivet genom att köpa
produkterna Bingolotto och Sverigelotten.

Folkspel arrangerar också Årets Eldsjäl. Det är ett projekt som pågår året runt
och som syftar till att lyfta alla ideella eldsjälar i det svenska föreningslivet i
fem olika kategorier. Och varje månad hyllas från och med nu Månadens
Föreningshjälte.

Extern länk: Nominera din eldsjäl inom kategorin Hälsa i Årets Eldsjäl här

 

Av de 20 största idrotterna i Sverige har Gymnastikförbundet ökat sina barn- och ungdomsaktiviteter allra mest.

2018 hade gymnastikföreningarna 68 procent fler deltagartillfällen i åldrarna 7-20 år än vad de hade 2010.

Det visar statistik som Centrum för idrottsforskning har sammanställt. Den grundar sig på redovisat lokalt aktivitetsstöd.

Infört en uppförandekod

Här sticker Gymnastikförbundet ut som den stora vinnaren under 10-talet, då den allmänna trenden annars har varit en stadig minskning av föreningsidrottandet i alla åldrar.

– Gymnastikförbundet har gjort många bra saker. Bland annat har de infört en uppförandekod. Kort sagt beskriver den hur man är mot varandra i föreningen, att man ska vara schysst. Det hade varit svårt och tidskrävande för de enskilda föreningarna att ta fram sådant material, säger Bijan Zarrasvand i Stockholms Barnidrottsförening, och tillägger:

– Förbundet är också väldigt hjälpsamt och stöttande när det kommer till exempelvis utvecklingsarbete och ledarutbildning.

Men Bijan Zarrasvand tror att en viktig förklaring till tillväxten är att parkour är en del av gymnastikförbundet.

– Parkouren är nog en av de sporter som växer snabbast i Sverige, tillsammans med cheerleading som också är på stark framgång. Cheerleading tillhörde Gymnastikförbundet fram till 2019.

Går inte att göra fel

Parkour för barn från sex år och uppåt är ett av de två benen i Stockholms Barnidrottsförening.

– Hela målet och syftet med vår förening är att inspirera barn att röra på sig. Där är parkour väldigt bra. Det är lekfullt och fritt. Man kan egentligen inte göra fel i parkour. Det är bara om man skadar sig som man har gjort fel. Det går att hoppa till eller över någonting på vilket sätt man vill. Man kan göra det långsamt eller snabbt och på många olika vis, men inget är fel. Och man kan träna precis överallt med sina kompisar.

Stockholms Barnidrottsförening betonar leken i träningen och deltar inte i någon tävlingsverksamhet.

För de yngsta barnen, två till sju år, erbjuds Gymnastikförbundets Bamsegympa och föreningens helt egna koncept som kallas Idrottsskolan. Där får barnen, i kombination med barngymnastik, testa många olika idrotter som exempelvis tennis, innebandy, friidrott, fotboll, dans, basket och handboll.

– Vi gör det på ett lekfullt sätt som är anpassat till barnens färdigheter. Vi gör också lekar och bygger hinderbanor för att träna koordination. Vi vill komma ifrån den tidiga specialiseringen. Under en termin kan barnen få prova åtta-tio olika idrotter. När de är sju år kan de fortsätta hos oss med parkour. Och de som blivit intresserade av någon av de andra idrotterna får gärna fortsätta med det i någon annan förening.

Långsiktigt arbete

Parkour är inte den enda viktiga förklaringen till att Gymnastikförbundets verksamhet har blivit större och större. Enligt förbundets egen statistik syns den största tillväxten inom kvinnlig artistisk gymnastik och truppgymnastik.

På tio år har det totala antalet medlemmar i Sveriges gymnastikföreningar ökat med 34 procent. Från 196 248 (2009) till 262 882 (2019).

Förbundets generalsekreterare Pelle Malmborg menar att detta är resultatet av hårt och målmedvetet jobb över tid i förbundet och föreningarna.

2012 antogs en ny strategi där svensk gymnastik bestämde sig för att arbeta långsiktigt med frågor som:

* Hur gymnastiken ska bedrivas på ett långsiktigt och hållbart sätt.

* Att öppna för nya former av gymnastik.

* Att få fler gymnastikanläggningar.

* Att utbilda med mer fokus på ledarskap.

– Vi har tagit stora steg framåt i detta arbete. Vi ser att vår utvecklingsmodell med tillhörande nyckelfaktorer och material kring värdegrund når ut i föreningarna. Fokus är att få till en så schysst och bra verksamhet att de som kommer och provar sporten vill vara kvar inom gymnastiken länge. Här har ledarna och tränarna en väldigt viktig roll och barnrättsperspektivet är en nyckel, säger Pelle Malmborg och fortsätter:

– Det byggs allt fler specialhallar runt om i landet, även om behovet inte är fyllt ännu. Vi ser också att vi under de här åren har fått nya verksamheter, till exempel redskapsgymnastik för vuxna, parkour och tricking. Jag är glad att vi har vågat utmana den invanda föreställningen om vad gymnastik är och låtit nya sätt att utöva rörelseträning bli en del av vår sport. Dessa grenar har fört med sig nya perspektiv och berikat sporten.

Extern länk: Nominera din eldsjäl inom kategorin Hälsa i Årets Eldsjäl här

 

FAKTA: Åtta av de tio största sporterna backar

Här är de tio största barn- och ungdomsidrotterna, räknat i antal deltagartillfällen per capita under 2018. Statistiken grundar sig på föreningarnas rapporterade aktiviteter för flickor och pojkar i åldern 7–20 år. Inom parentes står den procentuella utvecklingen under tio år, alltså sedan 2008.

Fotboll 11,2 (–9%)

Innebandy 3,0 (–10%)

Ishockey 2,4 (–12%)

Gymnastik 2,1 (+53%)

Handboll 1,8 (–13%)

Ridsport 1,5 (–35%)

Basket 1,4 (–22%)

Simidrott 1,4 (+3%)

Tennis 0,8 (–22%)

Friidrott 0,7 (–32%)

Källa: Centrum för idrottsforskning, Riksidrottsförbundet/LOK-stöd.