Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

Halverad risk för depression för dem som åker Vasaloppet

Två ur forskarteamet – och dem som de har forskat kring.

Nu är det bevisat:
Åker du Vasaloppet är det mindre risk att drabbas av depression eller annan psykisk ohälsa.

– Det är den fysiskt aktiva livsstilen, oavsett prestationsnivå, som är avgörande, berättar Martina Svensson, doktorand vid Lunds universitet.

EXTERN LÄNK: Rösta på dina favoriter i Årets Eldsjäl här

 

Tidigare kartläggning har visat att Vasaloppsåkare är betydligt mer fysiskt aktiva i sin vardag och lever längre än befolkningen i allmänhet.

Men den nya studien har tittat på hur risken av depression på lång sikt ser ut både hos män och kvinnor som åker Vasaloppet jämfört med den övriga svenska befolkningen.

Total ingick cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan 1989 och 2010 och som sedan matchades med 200 000 personer av den övriga befolkningen.
Resultatet blev att personer som åkt Vasaloppet drabbades av depression hälften så ofta som befolkningen i stort. För män gällde också att ju snabbare tid man hade i loppet, desto mindre var risken att drabbas av depression.

– Vi vet inte exakt vad som orsakar depression och det återstår mycket för forskningen att upptäcka kring hur träning kan skydda mot depression. Men det är troligt att både molekylära och psykologiska aspekter spelar in, säger Martina Svensson.

Några molekylära effekter av fysisk träning är dock kartlagda.
# Mycket tyder på att en ökad inflammation i hjärnan kan leda till depressioner. Den fysiska träningen har en dämpande effekt på just inflammation.
# Träning har förmågan att finjustera stress-systemet i kroppen.
# När vi tränar ökar utsöndringen av endorfiner, som är kroppens "må bra"-molekyler.
# Träningen ökar nivåerna av tillväxtfaktorer som är hjärnans eget gödningsmedel för att celler ska må bra och växa.
När det handlar om psykologiska faktorer så kan träning fungera som en distraktion från negativa tankar – och man blir stärkt av att man gör något som är nyttigt och bra för kroppen.

– Man kan också tänka sig att deltagande i Vasaloppet eller andra motionslopp medför andra positiva faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Det kan handla om socialt umgänge och gemenskap, om att ha tydliga mål och att man vistas mer utomhus. Men vår studie kan inte uttala sig om dessa faktorer, säger Tomas Deierborg, forskningsledare vid Lunds universitet.

EXTERN LÄNK: Rösta på dina favoriter i Årets Eldsjäl här