Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

Grönsaks-Erland om sitt livsverk: ”De har alltid varit rädda för mig”

Sista kvalmatchen från i våras, resultatet lyser kvar. Foto: Jakob Lundberg
Erland Johansson är stolt över vad han åstadkommit – men vågar inte räkna vad det har kostat honom. Foto: Jakob Lundberg

1960 bildade Erland Johansson en bandyklubb med sina kompisar. 60 år senare jobbar han fortfarande hårt för sin förening och drar in avgörande pengar.

– Detta är ett livsverk. Tänk att få krydda det med elitserien efter att ha kämpat i alla år! Och nu ska vi möta ryska mästarna i World Cup. Det finns nog ingen annan i hela Sverige som har fått uppleva nåt sånt, säger Frillesås Bandyklubbs eldsjäl.

Nominera din eldsjäl inom kategorin Ledare här


Ett halvår efter förra bandysäsongens slut lyser fortfarande de gula siffrorna på Sjöaremossens resultattavla. Isen är sedan länge bortsmält men på tavlan står det "3–2" och "93:02".

Ögonblicket när domaren blåste av matchen mot Nässjö har frusits och bevaras under vår, sommar och höst. Frillesås BK lyckades kvala sig kvar i elitserien.

– Att vi ska spela i elitserien är inget som jag någonsin har räknat med. Det är bara en bonus. Jag är alltid pessimisten, ligger lågt och tror aldrig att vi ska vinna. Du förstår 'la. Alltså, att vi här ute på västkusten kan ha ett elitlag i bandy. Det borde inte vara möjligt.

Men det är det. Mycket tack vare Erland Johansson, 79 år.

Håller hårt i pengarna

Numera är han suppleant i styrelsen, men innan dess var han klubbens kassör i 28 år. Han har alltid hållit hårt i pengarna, och jobbat hårt för att dra in nya.
Det gör han fortfarande.

Erland och tre andra 70-plusgubbar sköter grönytor för vägföreningar och ett 20-tal andra fastigheter i Frillesås med omnejd. Under sommarhalvåret kör de nästan dagligen runt på de stora åkgräsklipparna som föreningen har köpt in.

De slår gräs och fäller träd. Och på vintrarna säljer de julgranar för klubbens räkning.

– Detta ger ungefär 600 000 kronor om året. Det är pengar som gör gott för klubben. Och vi får mer och mer ytor att sköta för varje år, berättar Erland Johansson.
Den här dagen har han ryggskott, efter att kanske ha tagit i lite för hårt i det ideella kroppsarbetet. Han har ringt och ordnat en tid på Veddige vårdcentral.

Du ska snart fylla 80. Vill du inte vara ledig istället?

– Jag kan inte sitta stilla och lösa korsord. Det kan vara långsamt att vara pensionär. Det är inte lätt, ska jag tala om för dig. Den dagen kommer, och då är du pantad om du inte har något att göra. Jag försöker hålla igång. Fyra-fem morgnar i veckan cyklar jag en och en halv mil.

Erland Johansson har inte bara varit kassör, sponsor och stark man i Frillesås BK. Han har också knackat dörr och sålt Bingolotter.

– När det var som störst på 90-talet och "Loket" var programledare sålde vi 1 400 lotter i veckan.

Målade till och med linjer

Erland har varit lagledare för tre ungdomslag samtidigt. Ringt ihop lag, kokat hemlagad saft till dem. Han har kört undan snö med traktor och skopa på Lillsjöns ofta knaggliga is. Målat linjer med rött pulver utrört i vatten.
Och han har sett andra ledare komma och gå – både i den egna och i andra föreningar.

– Klubbarna har för många "trollsländor" som ledare. De är duktiga, snygga och fina. De finns en dag och sen är de borta. Så är det med många ledare. Det har sett fint ut och de har varit med så länge de har fått betalt och kunnat sko sig. Men sedan när det tar emot, då vill de inte vara kvar. Ledare ska inte ha betalt, utan de ska göra jobbet för att det är skoj.

Har du själv under alla dessa år aldrig varit i närheten av att sluta?

– Nej, alltså, det här är ett livsverk. Det går inte. Visst har jag ibland sagt att jag ska sluta. Men dagen efter tänker jag på vad vi ska göra. Vad vi ska göra pengar på. Vilka spelare vi ska köpa, säger Erland och tystnar i någon sekund.

Så fortsätter han:

– Detta är en sjukdom, alltså! Det är ett gift. Du kan aldrig bli av med ett gift. För vissa är det spriten eller cigaretter. För mig är det den här klubben. Och så får jag krydda det med elitserien nu när jag är i 80-årsåldern.

I januari fyller Erland Johansson 80 – och hans bandyklubb 60.
Redan från början visade Erland sin betydelse för Frillesås bandy.

– Jag gjorde det allra första målet. Vi vann över Lindome och jag gjorde tre mål.

Sålde enorma mängder grönsaker

Under de första 19 åren spelade Frillesås på Lillsjön – ifall den frös.
Men snart visade det sig att Erland hade större förmågor utanför isen.
Säljandet har alltid varit hans grej. Tillsammans med bröderna jobbade han i familjeföretaget i Frillesås. De odlade grönsaker och sålde.

– Jag körde på nätterna upp till Partihallarna i Göteborg och sålde grönsakerna till grossister och till torghandlare som sedan skulle hinna ut till sina olika städer tills grönsaksstånden öppnade på morgonen.

Stockens Grönsaker – och Erland Johansson som person – har varit viktiga för Frillesås Bandyklubb i flera decennier.
Genom åren har ett antal spelare värvats från konkurrentklubbarna norr om Göteborg.

– Jag åkte opp dit med grönsaksplånboken. De har alltid varit rädda för mej oppe i Surte och Kungälv när jag kommer med lädret... Plånboken, vet du!
Men Frillesås BK:s framgångar är inte huvudsakligen byggda på spektakulära värvningar.

En märklig tradition

Det finns en stark bandykultur kring Sjöaremossen som ligger på gränsen mellan Varbergs och Kungsbackas kommun.

Sunvära SK startade den nordhalländska bandytraditionen, som sedan växte sig starkare när Erland Johansson och hans kompisar från Frillesås satte igång konkurrerande verksamhet.

– Vi får tacka Sunvära för var vi är i dag. De spelade här bakom på mossen, säger Erland och pekar bort mot vattnet som skymtar mellan träden bakom den lilla läktaren på dagens konstisbana.
Han fortsätter:

– På lördagarna var vi där och tittade när de spelade mot Fässberg och andra lag. Det var där vi lärde oss och fick inspiration. Utan Sunvära hade vi aldrig startat vår klubb.

Relationen mellan grannföreningarna har varit frostig under merparten av historien.

– Det första jag gjorde när vi drog igång var att ringa en av Sunväras viktigaste spelare och värva honom.

I dagens elitlag kan Frillesås BK utan problem ha en startelva med åtta lokalt fostrade spelare: fem från Sunvära och tre från Frillesås, inklusive Erlands två brorsöner Mattias och Fredrik Johansson.

Och den gamla rivaliteten med Sunvära är också en viktig förklaring till att Frillesås Bandyklubb existerar.

Övertalades att fortsätta

I början av 1990-talet var FBK nära att lägga ner. Många av de viktigaste spelarna hade blivit för gamla och det fanns inga som kunde fylla på.

– Vi hade bara fem spelare kvar och kände att en sammanslagning med Sunvära var sista möjligheten, berättar Erland Johansson.
Men Frillesås hövding hade ingen lust att själv fråga grannklubben.

– Jag skickade en bulvan...

Men det blev kalla handen från Sunväras styre. Klubben som alltid önskade att Frillesås skulle förlora sina matcher var inte intresserad av något samarbete.

– De förstod att vi var på knä. Men då tände jag och hela bygden till. Flera som hade tänkt lägga av fortsatte ett år till. Vi vann serien och gick upp.
Och våren 2018 hände det osannolika. Lilla Frillesås Bandyklubb kvalade sig upp i elitserien för att möta Edsbyn, Villa och andra storheter.

Hur blev det möjligt?

– Det stora lyftet för oss kom för fem år sedan när Gais lade ner och Kungälv samtidigt fick ekonomiska problem. De hade lag, men inget läder... Då såg grönsakshandlaren chansen. Vi hade samlat i ladorna, säger Erland Johansson.
Ett antal starka spelare värvades, varav flera var hemvändare med Sunvära eller Frillesås som moderklubb.

– Men vi hade aldrig varit här utan vår ordförande. Lars-Johan Svanström är Sveriges bästa ordförande. En sådan finns inte i någon av storklubbarna. Han är driftig på sponsorsidan. Han darrar inte för att begära, och så har han sån charm.

Satsar på memoarer

I vinter gör Frillesås sin andra säsong i elitserien. Men först ska de spela World Cup i Sandviken 9–13 oktober. Bland annat ska hallänningarna möta den ryska mästarklubben Neftyanik från Chabarovsk långt borta i Sibirien.

– Först sa jag nej när vi fick frågan om att vara med i World Cup. Det kostar uppemot 100 000 kronor. Men så sa en av kompisarna som är med och klipper gräs att vi nog skulle ta chansen. Det är en bra grej att ha med i memoarerna. Så nu får jag vara med även om det. Och så ska vi möta de ryska mästarna, säger Erland Johansson och skrockar.

Till sist: Har du en e-postadress som jag kan mejla texten till innan den publiceras?

– Nej, nej, nej! När Svenska Bandyförbundet frågade om e-postadress ringde jag till dem och sa att jag har ett järnspett och en skyffel. Det har jag klarat mig bra på i alla år. Jag vill ha fakturor och skrivelser på papper, inte i telefonen. Telefonen kan jag ringa med, men jag inte ta emot något annat än samtal.

Nominera din eldsjäl inom kategorin Ledare här