Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

Forskarens kritik: ”Vi har inte alls hängt med – skadefrekvensen är för stor”

Kristina Fagher vid Lunds universitet är doktor i medicinsk vetenskap – och kan med sitt team påvisa häpnadsväckande nya resultat kring skador och sjukdomar inom idrotten.

Sverige ligger långt framme när det handlar om kunskaper om skador och sjukdomar inom idrotten. Men för en specifik grupp är den kraftigt eftersatt.
– Här har forskningen inte hängt med i utvecklingen, säger Kristina Fagher, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Nominera din favorit inom Årets Idrottsförening i Årets Eldsjäl här

 

Skador och sjukdomar är ett stort problem för den svenska parasporteliten,
visar en ny undersökning från Forskargruppen Rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet. Drygt 30 procent av utövarna drabbades av en allvarlig skada under ett kalenderår – där själva funktionsvariationen var den klart största orsaken.
– Det finns studier som visar att skador och sjukdomar är ett större problem i Paralympics än i OS. Men ingen har egentligen kartlagt paraidrottarnas problem över tid, och därför saknas det evidensbaserade program för att förebygga skador, säger Kristina Fagher.

Komplexa typer av skador

Hon och hennes team har följt över hundra svenska elitaktiva paraidrottare under ett år. Det visar sig att deras erfarenheter av skador är komplexa och skiljer sig från idrottare utan funktionsvariation. Och det är just funktionsvariationen som vanligtvis är den faktor som orsakar skador – det gällde för 59 procent av fallen i avhandlingen.
– Idrottare med synnedsättning beskriver till exempel att de råkar ut för krockar och kollisioner. De rapporterade även in en större andel akuta och multipla skador. Rullstolsidrottare överbelastar axlarna både i idrotten och vardagen. De drabbas också i betydligt högre grad än andra av axelskador. Och idrottare med intellektuell funktionsvariation vittnar om att brister i uppmärksamhet kan leda till en skada, säger Kristina Fagher.

Stor påverkan på vardagslivet

Även konsekvenserna av en skada kan skilja sig åt. För idrottare med funktionsvariation kan till exempel en skada på den icke förlamade
sidan få stor påverkan på det dagliga livet.
Inte mindre 68 procent av paraidrottarna ådrog sig en skada under undersökningsåret. De rapporterade in sju skador per 1 000 träningstimmar. Det är en skadefrekvens som är betydligt högre än för idrottare utan funktionsvariation.
– Enligt paraidrottarna finns det stora kunskapsbrister hos idrottsorganisationer, sjukvård och coacher. Nästan en tredjedel rapporterade att deras landslagscoach helt eller delvis saknar kunskap om parasport. Även klubbcoachernas kompetens varierade, säger Kristina Fagher.

 

Vad är din slutsats av undersökningen?
– Att förebyggande åtgärder, en annan resursfördelning och medicinsk service bör anpassas till paraidrottare. De här resultaten bidrar med ny kunskap som kan användas för att designa och implementera förebyggande strategier.


Nominera din favorit inom Årets Idrottsförening i Årets Eldsjäl här


FAKTA: FORSKNINGSPROJEKTET
# Uppgifter och hälsodata från 107 svenska elitaktiva paraidrottare – om deras idrott, funktionsvariation, träningsbeteende, psykiska hälsa, smärta samt nuvarande och tidigare skador och sjukdomar.
# Intervjuer med 18 svenska elitaktiva paraidrottare med en fysisk, visuell eller intellektuell funktionsvariation.
# 48 % rapporterade måttlig till svår smärta varje vecka.
# 34 % kände sig oroliga eller nedstämda varje vecka.
# 59 % fick otillräckligt med sömn.
# 47 % använde receptbelagda läkemedel.
# 17 % använde smärtstillande läkemedel varje vecka i samband med träning.
# 41 % saknade en medicinsk kontaktperson att vända sig till.
# 22 % fick hjälp att planera sin kost.